Ombildning av Handikappinstitutet

Betänkande 1997/98:SoU19

Socialutskottets betänkande 1997/98:SOU19

Ombildning av Handikappinstitutet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
SoU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:57 Ombildning av
Handikappinstitutet, sex motioner som väckts med anledning av propositionen
samt en motion från den allmänna motionstiden 1997.
I propositionen föreslås att en allmännyttig ideell förening,
Hjälpmedelsinstitutet, bildas och övertar verksamheten vid det nuvarande
Handikappinstitutet den 1 januari 1999. Föreningsbildare föreslås bli staten,
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Föreningens medlemmar utgörs
av föreningsbildarna. Regeringen föreslår att all verksamhet vid
Hjälpmedelsinstitutet skall omfattas av offentlighetsreglerna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1997/98:57 Ombildning av Handikappinstitutet
(Socialdepartementet) föreslår regeringen att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om överlämnande av vissa
förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3. godkänner vad regeringen föreslår om ombildning av Handikappinstitutet och
om verksamhetens inriktning och form,
4. bemyndigar regeringen att under perioden 1999-2002 lämna bidrag till
verksamheten vid Hjälpmedelsinstitutet i enlighet med regeringens förslag.
Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:57
1997/98:So19 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en hjälpmedelsgaranti,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Hjälpmedelsinstitutets ansvar för hjälpmedelsgarantin,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten skall utse ordförande i Hjälpmedelsinstitutets styrelse.
1997/98:So20 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Ulla Löfgren (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om representation för handikapprörelsen i Hjälpmedelsinstitutets
styrelse.
1997/98:So21 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om namnbyte för
Handikappinstitutet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en hjälpmedelsgaranti,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kunskap och hjälpmedel till dem med osynliga handikapp.
1997/98:So22 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om styrelserepresentation för brukarna,
2. att riksdagen avslår förslaget om namnbyte på Handikappinstitutet.
1997/98:So23 av Åsa Stenberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om Handikappinstitutets namn och
om brukarorganisationernas representation i styrelsen.
1997/98:So24 av Stig Sandström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att ombilda
Handikappinstitutet till en ideell förening enligt vad i motionen anförts om
bildandet av en myndighet med eget ansvarsområde,
2. att riksdagen beslutar att Handikappinstitutet skall bestå av en styrelse
med nio ledamöter, varav tre från staten, två från handikapprörelsen, två från
Kommunförbundet och två från Landstingsförbundet, enligt vad i motionen anförts
om brukarinflytande,
3. att riksdagen beslutar att bibehålla namnet Handikappinstitutet för att
markera myndighetens mera omfattande verksamhet, som skall bidra till ökad
tillgänglighet i samhället för funktionshindrade.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1997
1997/98:So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att Handikappinstitutet drivs av staten och landstingen.

Utskottet

Bakgrund
Handikappinstitutet (HI) bildades 1968 av staten och Svenska centralkommittén
för rehabilitering. Verksamheten har efter hand utvecklats från medverkan i
direkt framtagning av hjälpmedel till långsiktigt forsknings- och
utvecklingsarbete, provning av hjälpmedel och andra åtgärder för att främja
hjälpmedelsförsörjningen.
I samband med att sjukvårdshuvudmännen år 1976 övertog ansvaret för att
tillhandahålla hjälpmedel ombildades HI. Staten och Landstingsförbundet blev
huvudmän enligt ett avtal av den 24 mars 1977, ett avtal som alltjämt
tillämpas. I detta sammanhang startade Landstingsförbundet AB
Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolag (SUB) varigenom den tidigare statliga
inköpssamordningen avlöstes.
I december 1995 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet att
tillkalla en särskild utredare för att utreda vissa frågor om institutets
verksamhet, organisationsform och finansiering.
Bakgrunden till utredningen var bl.a. att kommunernas hälso- och
sjukvårdsansvar vad gäller hjälpmedel förtydligades år 1994. Kommunerna är dock
inte engagerade i Handikappinstitutet. HI är inte en myndighet och har hittills
inte haft någon klart angiven juridisk form. Frågan om annan form för
anslagsberoende stiftelser m.fl. organ har utretts och riksdagsbehandlats.
Frågan om HI:s rättsliga status har aktualiserats som en följd härav. Även HI:s
finansiering har aktualiserats. HI finansieras för närvarande genom att staten
och Landstingsförbundet årligen i de s.k. Dagmaröverläggningarna gemensamt
avsätter ett belopp till ?Handikappinstitutets fond? som disponeras av HI:s
styrelse. Medlen avräknas mot anslaget Sjukvårdsförmåner m.m.
Utredningen avlämnade den 17 december 1996 sitt betänkande Handi-
kappinstitutet - för bra hjälpmedel och ökad livskvalitet (SOU 1996:174).
Betänkandet har remissbehandlats.
Staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet har den 4 mars 1998
ingått ett konsortialavtal om bildande m.m. av en allmännyttig ideell förening
som skall överta verksamheten vid det nuvarande Handikapp-institutet. Till
konsortialavtalet hör också ett stadgeförslag för föreningen. Avtalet omfattar
budgetåren 1999-2002 och vinner inte giltighet förrän det godkänts, för statens
del av riksdag och regering och för förbunden av respektive förbundsstyrelser.

Propositionen
I propositionen föreslås att Handikappinstitutet ombildas till
Hjälpmedelsinstitutet (HI), en allmännyttig ideell förening. Denna föreslås
bildas den 1 januari 1999 och överta verksamheten vid det nuvarande institutet.
Föreningsbildare föreslås bli staten, Landstingsförbundet och Svenska
Kommunförbundet. Föreningens medlemmar utgörs av föreningsbildarna.
HI:s ändamål skall vara att arbeta för förbättrad livskvalitet för människor
med funktionshinder genom att medverka till utveckling av bra och säkra
hjälpmedel och till en effektiv hjälpmedelsförsörjning. Institutet skall genom
sitt arbete bidra till ökad tillgänglighet i samhället för funktionshindrade.
HI:s huvuduppgift skall vara att arbeta med forskning, utveckling, provning
och standardisering av hjälpmedel samt information, utbildning och
erfarenhetsutbyte. Institutet skall också med expertis biträda
sjukvårdshuvudmännen, centrala organ, brukarorganisationer samt företag och
andra organisationer inom hjälpmedelsområdet. Vidare skall HI, i samverkan med
ansvariga myndigheter och andra organ, aktivt verka för god tillgänglighet för
funktionshindrade i olika miljöer och verksamheter.
Vad gäller tillsynen inom hjälpmedelsområdet pekar regeringen på att den i
likhet med utredningen anser att detta är en uppgift för Socialstyrelsen.
Regeringen anser samtidigt att HI i enstaka fall kan komma att åläggas vissa
uppgifter som innebär myndighetsutövning. Ett exempel är det nu slutförda
uppdraget att fördela stimulansbidrag. För verksamhet av denna karaktär bör
särskilda bestämmelser gälla. Riksdagen föreslås därmed anta regeringens
förslag till lag om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till
Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening.
Regeringen föreslår att all verksamhet omfattas av offentlighetsreglerna.
Riksdagen föreslås därmed anta regeringens förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
Styrelsen föreslås få nio ledamöter, en ordförande, två vice ordförande och
sex övriga ledamöter, samt nio personliga suppleanter. Envar av staten,
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet utser tre ledamöter och tre
personliga suppleanter. Samtliga utses av föreningsstämman för en period om
fyra år. Inledningsvis föreslås staten utse styrelseordförande. Regeringen
aviserar att den har för avsikt att behålla nuvarande ordning vad avser statens
representation i HI:s styrelse.
Till styrelsen föreslås ett brukarråd knytas, med representanter från olika
grupper av brukare av institutets produkter och tjänster. I förslaget till
stadgar regleras styrelsens samråds- och informationsskyldighet gentemot
brukarrådet.
Handikappinstitutet föreslås byta namn till Hjälpmedelsinstitutet. I
propositionen redovisas att utredningen funnit att namnet Handikappinstitutet
borde behållas. De blivande föreningsbildarna har emellertid ansett att
verksamhetens inriktning mot hjälpmedel bör markeras tydligare i föreningens
namn. Svenska Kommunförbundet har för sin del anfört att ett namnbyte i denna
riktning är en nödvändig förutsättning för kommunernas medverkan i den nya
föreningen. Parterna har enats om namnet Hjälpmedelsinstitutet. Det
internationella namnet föreslås dock behållas då Handikappinstitutet i dag är
känt i en stor del av världen som The Swedish Handicap Institute.
Institutet skall medverka till utveckling av bra och säkra hjälpmedel samt
till en effektiv hjälpmedelsförsörjning. Namnbytet speglar detta ändamål väl,
anför regeringen, och instämmer därmed i parternas bedömning i namnfrågan.
Namnbytet i sig innebär ingen förändring av den nuvarande verksamhetens
inriktning eller innehåll, men det är en markering av att frågor av mer allmän
handikappolitisk karaktär inte skall hanteras inom HI.
I detta sammanhang anser regeringen att det bör nämnas att regeringen har
beslutat att för frågor med allmänt handikappolitiskt innehåll bemanna ett
sekretariat till statssekreterargruppen för handikappfrågor. Organisatoriskt
kommer sekretariatet att knytas till Socialdepartementet. Regeringen har också
beslutat inrätta en handikappdelegation bestående av företrädare för
handikapprörelsen. Syftet med dessa åtgärder är bl.a. att förbättra
samordningen av handikappolitiken inom Regeringskansliet samt ge ökat utrymme
för dialog med företrädarna för olika handikapporganisationer.
Hjälpmedelsinstitutets verksamhet skall enligt propositionen bekostas
gemensamt av staten och landstingen. Kommunerna skall anses ha del i denna
finansiering. Finansieringen föreslås ske enligt ett fyraårigt avtal mellan
staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.
Bidraget till HI skall per år omfatta 45,5 miljoner kronor, vilket motsvarar
bidragsnivån för år 1998. I den finansiella ramen ingår inte, som nu är fallet,
medel avseende verksamheten vid AB Sjukvårdshuvudmännens upphandlingsbolag
(SUB), vilka fr.o.m. år 1999 föreslås utgå ur den finansiella ramen för HI.
Landstingsförbundet övertar då finansieringsansvaret för SUB. Medel motsvarande
nuvarande bidrag till verksamheten vid SUB - 5,5 miljoner kronor - förs från
anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. till anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård
för att användas i de årliga Dagmaröverläggningarna.
För tiden efter nuvarande avtalsperiod skall parterna, under avtalsperioden,
överlägga om den framtida finansieringen med det gemensamma målet att finna
annan finansieringsmodell.

Motionerna

HI:s form och medlemmar
I motion So24 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag att ombilda Handikappinstitutet till en ideell förening
enligt vad i motionen anförts om bildandet av en myndighet med eget
ansvarsområde (yrkande1). Motionärerna anser att formen ?ideell förening? är
märklig i sammanhanget eftersom det i praktiken innebär att
Hjälpmedelsinstitutet undandras från politisk kontroll och inflytande.
Institutet har en mycket viktig roll när det gäller utvecklingen på
hjälpmedelsområdet, vilken bör främjas, heter det. HI bör därför ombildas till
en myndighet med det ansvars-område som anges i propositionen.
I motion So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om vikten
av att Handikappinstitutet drivs av staten och landstingen (yrkande 9).
Motionärerna anser att det är viktigt att HI också i framtiden är en statlig
och landstingskommunal angelägenhet. De anser det inte rimligt att kommunerna
skall ta ekonomiskt ansvar för institutets finansiering.

Hjälpmedelsgaranti
I motion So19 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs tillkännagivande till
regeringen om en hjälpmedelsgaranti (yrkande 1) och om Hjälpmedelsinstitutets
ansvar för hjälpmedelsgarantin (yrkande 2). Motionärerna har i flera år
motionerat om en hjälpmedelsgaranti. De anser att den som inte vill eller har
möjlighet att vänta på hjälpmedel genom landstingens hjälpmedelscentraler skall
ha möjlighet att själv skaffa sitt hjälpmedel och ersättas för denna kostnad
genom förslagsvis försäkringskassan. Motionärerna anser att denna möjlighet
väsentligt skulle öka tillgången på moderna och individanpassade hjälpmedel.
Det skulle också leda till en press på tillverkarna av hjälpmedel att tydligare
marknadsföra sina produkter och att också hålla en hög kvalitet. Vidare skulle
handikapporganisationerna få en central roll som förmedlare av nya hjälpmedel.
Regeringen bör, enligt motionärerna, snarast återkomma med ett förslag om en
hjälpmedelsgaranti enligt dessa riktlinjer. Motionärerna anser att
Hjälpmedelsinstitutet skall ges ett kontrollansvar för hjälpmedelsgarantin och
se till att alla hjälpmedel håller en god kvalitet och säkerhet. Detta måste
vara en förutsättning för att den enskilde skall kompenseras för det egna
inköpet.
I motion So21 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en hjälpmedelsgaranti
(yrkande 2) och om kunskap och hjälpmedel till dem med osynliga handikapp
(yrkande 3). Att tillgodose hjälpmedelsbehoven är oerhört viktigt för hela
handikappolitiken, anför motionärerna. För att lyfta fram den enskildes
rättigheter borde en hjälpmedelsgaranti införas. Det skulle betyda mycket för
den enskildes trygghet. Motionärerna pekar vidare på att handikappreformen
bidragit till att de funktionshindrade fått ett bättre liv. Särskilt gäller
detta personer med synliga handikapp, som under senare år fått både bättre
hjälpmedel och personlig hjälp. Personer med osynliga handikapp har inte
prioriterats i lika hög grad. Motionärerna anser att kunskapen om osynliga
handikapp måste öka och att tillgänglighet och möjlighet till hjälpmedel måste
utvecklas.

Styrelsen
I motion So19 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten skall utse
ordförande i Hjälpmedelsinstitutets styrelse (yrkande 3). Motionärerna anser
att då staten föreslås vara huvudfinansiär för institutet bör staten också utse
ordförande i institutets styrelse. Detta innebär också att staten markerar
betydelsen av institutets verksamhet.
I motion So20 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Ulla Löfgren (båda m) begärs
tillkännagivande om representation för handikapprörelsen i
Hjälpmedelsinstitutets styrelse. I dag sitter representanter för
handikapporganisationerna på statens mandat i styrelsen för
Handikappinstitutet. Regeringen föreslår nu att handikapprörelsen skall
representeras i ett brukarråd i Hjälpmedelsinstitutet och inte ingå i
styrelsen. Handikapprörelsen blir därmed utan inflytande över beslutsprocessen,
anför motionärerna.
I motion So22 av Roland Larsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om styrelserepresentation för
brukarna (yrkande 1). Motionärerna anför att i den nuvarande styrelsen för HI
sitter representanter för handikapprörelsen på statens mandat. Motionärerna
vänder sig mot förslaget att brukarintressenas åsikter skall framföras av ett
brukarråd utan inflytande över beslutsprocessen. Motionärerna anser att en av
statens representanter i styrelsen bör representera brukarna och utses i samråd
med handikapprörelsen.
I motion So24 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen beslutar att
Handikappinstitutet skall bestå av en styrelse med nio ledamöter, tre från
staten, två från handikapprörelsen, två från Svenska Kommunförbundet och två
från Landstingsförbundet, enligt vad i motionen anförts om brukarinflytande
(yrkande 2). Motionärerna anser att brukarna skall ges egen representation i
styrelsen. De anser att regeringens förslag innebär att handikapprörelsen
fråntas ett faktiskt inflytande över ett område av utomordentlig betydelse för
människor med funktionsnedsättningar.
I motion So23 av Åsa Stenberg (s) begärs tillkännagivande om
brukarorganisationernas representation i styrelsen (yrkande delvis). Motionären
anser att propositionens skrivning beträffande hur många platser som
brukarorganisationerna kommer att erhålla är oklar. Det behövs ett
förtydligande på denna punkt. Motionären anför att brukarna är de viktigaste
intressenterna i Handikappinstitutets verksamhet och att de därför bör vara
företrädda i styrelsen. Det vore ett steg tillbaka, när det gäller
brukarinflytande, om inte brukarna även i fortsättningen var med i styrelsen.
Ett brukarråd kan inte ersätta direkt representation i styrelsen utan bara vara
ett komplement, oavsett om styrelsen får samråds- och informationsskyldighet
med brukarrådet, anför hon.

Föreningens namn
I motion So22 av Roland Larsson m.fl. (c) anförs att det är korrekt att
institutet inte har något övergripande ansvar för handikappolitiken men att
uppgifterna sträcker sig utöver vad som avses med hjälpmedel. Institutet
arbetar med tillgängligheten i samhället ur ett bredare perspektiv. Allt tyder
på att verksamheten i framtiden kommer att omfatta områden utöver den
traditionella hjälpmedelsverksamheten. Namnet Hjälpmedelsinstitutet kan ge en
alltför snäv bild av institutets verksamhet. Motionärerna yrkar på avslag på
namnbytet (yrkande 2).
I motion So24 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen beslutar att
bibehålla namnet Handikappinstitutet för att markera myndighetens mera
omfattande verksamhet, som skall bidra till ökad tillgänglighet i samhället för
funktionshindrade (yrkande 3). Motionärerna anser att HI:s uppgifter sträcker
sig långt utöver vad som avses med hjälpmedel. Institutet arbetar med
tillgängligheten i samhället ur ett bredare perspektiv. Dessa uppgifter kommer
att bli mer betydelsefulla och omfattande. Stora förändringar sker inte bara i
Sverige utan i hela Europa. Såväl Danmark som Norge håller för närvarande på
att bygga upp centrum med uppgift att arbeta just med tillgänglighetsfrågorna i
samhället. I det läget väljer regeringen att tona ner arbetet med
tillgänglighet för HI. Motionärerna anser inte detta försvarbart så länge
offentliga kommunikationer, stora delar av bostadsbeståndet och offentliga
miljöer har mycket stora brister i tillgängligheten.
I motion So21 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att namnbytet avslås
(yrkande 1). Motionärerna anför att Handikappinstitutet är väletablerat och att
en namnändring lätt kan resultera i osäkerhet om innehållet i verksamheten. Det
finns vidare en risk med att fokusera för mycket på själva hjälpmedelsbegreppet
och inte se hjälpmedlen i ett större rehabiliteringsperspektiv. Motionärerna
finner det också märkligt att institutet skall behålla sitt engelska namn, The
Swedish Handicap Institute, och därmed laborera med två namn.
Även i motion So23 av Åsa Stenberg (s) anförs att Handikappinstitutets namn är
väletablerat, att det är förbryllande med olika namn på svenska och engelska
och att det nya namnet kan tolkas som en begränsning av institutets nuvarande
verksamhetsområde. Slutligen anser motionären att det är olyckligt om namnbytet
tolkas som en handikappolitisk markering, vilket regeringen ju framhållit att
det inte är. Motionären begär tillkännagivande om Handikappinstitutets namn
(yrkande delvis).

Tidigare behandling
Utskottet har nyligen behandlat frågan om en hjälpmedelsgaranti. I betänkande
1997/98:SoU16 anförde utskottet att det vidhöll sin tidigare uppfattning att
försöksverksamheten i Skåne borde fullföljas innan ställning tas i frågan om
införande av en s.k. hjälpmedelsgaranti, liksom i frågan om finansieringen av
en sådan. De då aktuella motionerna avstyrktes därmed. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 1997/98:154).
I samma betänkande behandlades också frågan om s.k. osynliga handikapp som
MBD/DAMP m.fl. Här redovisades pågående utredningsuppdrag som berör barn med
särskilda behov, Läs- och skrivkommittén, den parlamentariska kommittén om
förnyelse av lärarutbildningen, Barnpsykiatrikommittén. Vidare redovisades att
Skolverket har i uppdrag att i sin tillsyn särskilt fokusera på
resursfördelningen avseende elever med behov av särskilt stöd. Utskottet
konstaterade att kunskapen om s.k. osynliga handikapp har ökat under senare år,
även om mycket återstår att göra. De extra resurser som kommunerna tillförs och
kommer att tillföras under de kommande åren är viktiga för att kunna förstärka
insatserna i skolan. Det är angeläget att särskild uppmärksamhet riktas mot
barn med särskilda behov. Skolverkets undersökningar visar att så inte alltid
har varit fallet. Utskottet ansåg dock att regeringens beredning av frågan
borde avvaktas.
Utskottet behandlade också frågan om IT-hjälpmedel och tillgängligheten inom
IT-området. Utskottet ville inte föregripa regeringens beredning av
Handikappinstitutets förslag till program för funktionshindrade och äldre.

Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning att Hjälpmedelsinstitutet bör inrättas
som ett för staten, landstingen och kommunerna gemensamt kunskaps- och
utvecklingsorgan på central nivå för frågor om hjälpmedel för
funktionshindrade. Genom ädelreformen fick kommunerna ett ökat ansvar för
hjälpmedelsverksamheten. Detta ansvar förtydligades år 1994 (18 a § hälso- och
sjukvårdslagen). Det är därmed en naturlig utveckling att också kommunerna
involveras i institutets arbete. Utskottet delar också regeringens uppfattning
att en allmännyttig ideell förening är en lämplig form för institutets
verksamhet. HI:s verksamhet är ett uttryck för ett gemensamt samhällsintresse
att på nationell nivå hålla en sådan utvecklingsstandard och kunskapsnivå i
fråga om hjälpmedel att de övergripande handikappolitiska målen kan
upprätthållas. Detta är, som det sägs i propositionen, ett odelbart intresse,
vars tillgodoseende inte ankommer på någon enskild aktör. Institutet övertar
inte uppgifter som någon statlig myndighet eller någon sjukvårdshuvudman har
eget operativt ansvar för. HI:s verksamhet grundas inte heller på medlemmarnas
ekonomiska motiv. En ideell förening svarar därför bäst mot verksamhetens
syfte. En ideell förening ger också en tydligare framtoning av institutets
roll, vilket är viktigt såväl nationellt som internationellt.
Utskottet anser i likhet med regeringen att institutets huvuduppgift skall
vara att arbeta med forskning, utveckling, provning och standardisering av
hjälpmedel samt information, utbildning och erfarenhetsutbyte. Institutet skall
också med expertis biträda sjukvårdshuvudmännen, centrala organ,
brukarorganisationer samt företag och andra organisationer inom
hjälpmedelsområdet. Vidare skall HI, i samverkan med ansvariga myndigheter och
andra organ, aktivt verka för god tillgänglighet för funktionshindrade i olika
miljöer och verksamheter.
Tillsynen över hjälpmedelsområdet är däremot inte en fråga för HI utan bör
även i fortsättningen vara en uppgift för Socialstyrelsen. Ett enigt utskott
uttalade våren 1997, vid behandling av ett antal äldremotioner (1996/97:
SoU13), att det borde övervägas om tillsynen kunde läggas på samma statliga
myndighet för såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården för att därigenom
skapa en slagkraftigare organisation. Uppdelningen mellan länsstyrelserna och
Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter innebar enligt utskottet en
otydlighet vid tillsynen i gränsområdet mellan kommunal och landstingskommunal
verksamhet. Detta gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 1996/97:90).
Frågan bereds nu av en särskild utredare som tillkallats med uppgift att göra
en översyn av vissa frågor rörande socialtjänstlagen (1980:620) och
socialtjänstens uppgifter. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och
anser således inte att HI bör få någon tillsynsfunktion.
Utskottet har nyligen behandlat frågan om en hjälpmedelsgaranti. Utskottet
vidhåller den uppfattning som utskottet då hade nämligen att
försöksverksamheten i Skåne bör fullföljas innan ställning tas i frågan om att
införa en hjälpmedelsgaranti.
HI:s styrelse föreslås enligt stadgarna få nio ledamöter och nio personliga
suppleanter, vilka utses av föreningsstämman för en period om fyra år. Envar
av staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet föreslås utse tre
ledamöter och tre personliga suppleanter. I ett par motioner begärs
tillkännagivanden om att handikapprörelsen skall vara representerad i
styrelsen. Regeringen anför i propositionen att den har för avsikt att behålla
nuvarande ordning vad avser statens representation i HI:s styrelse. Staten har
i dag fyra ordinarie platser i Handikappinstitutets styrelse varav två
representerar handikapprörelsen. Detsamma gäller suppleanterna. Utskottet, som
förutsätter att handikapprörelsen även i fortsättningen kommer att vara
representerad i HI:s styrelse, har inget att erinra mot propositionen i denna
del.
I motion So19 (m) anförs att staten som huvudfinansiär för institutet bör
utse ordförande för detta. Enligt stadgarna utses ordföranden vid ordinarie
föreningsstämma. I propositionen sägs att staten utser ordförande i styrelsen
för institutet för den första fyraårsperioden.
De tre parterna och blivande föreningsbildarna anser att verksamhetens
inriktning mot hjälpmedel bör markeras tydligare i föreningens namn. De har
föreslagit namnet Hjälpmedelsinstitutet. Föreningens namn är en fråga för
föreningsbildarna. Utskottet har dock inget att erinra mot propositionen i
denna del.
Med det ovan anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner den av
regeringen föreslagna ombildningen av Handikappinstitutet liksom den nya
verksamhetens inriktning och form och avstyrker motionerna So19 (m), So21 (kd)
yrkandena 1 och 2, So22 (c) yrkande 2, So23 (s), So24 (v) och So430 (kd)
yrkande 9. Motionerna So20 (m) och So22 (c) yrkande 1 är i huvudsak
tillgodosedda. Även dessa avstyrks.
Utskottet instämmer i regeringens förslag att verksamheten vid HI skall
omfattas av offentlighetsreglerna och tillstyrker regeringens förslag till lag
om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till lag om överlämnande av
vissa förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening.
Härigenom ges möjlighet för regeringen att delegera fördelning av bidrag och
annat stöd till sjukvårdshuvudmän och andra aktörer inom hjälpmedelsområdet.
I propositionen föreslås att bidraget till Hjälpmedelsinstitutet skall omfatta
45,5 miljoner kronor per år under perioden 1998-2002. Bidraget föreslås
finansieras över statsbudgeten, anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården, i
enlighet med överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet om
statsbidrag för hälso- och sjukvårdsändamål. Under avtalsperioden skall
parterna överlägga om den framtida finansieringen, med det gemensamma målet att
finna annan finansiering. Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar
regeringen att under perioden 1999-2002 lämna bidrag till verksamheten vid
Hjälpmedelsinstitutet i enlighet med förslaget.
I motion So21 (kd) yrkande 3 begärs tillkännagivande om kunskap och hjälpmedel
till personer med osynliga handikapp. Utskottet har tidigare konstaterat att
kunskapen om s.k. osynliga handikapp har ökat under senare år, även om mycket
återstår att göra. De extra resurser som kommunerna tillförts och kommer att
tillföras under de kommande åren ger förutsättningar för att kunna förstärka
insatserna i skolan för barn med behov av särskilt stöd. HI:s ansvar för att
verka för god tillgänglighet för funktionshindrade i olika miljöer och
verksamheter innefattar såväl den fysiska miljön som IT-miljön. I propositionen
redovisas att Handikappinstitutet har en hög kompetens på dessa områden och att
den i framtiden bör utnyttjas i högre grad än i dag. Våren 1997 överlämnade
Handikappinstitutet ett handlingsprogram om IT för funktionshindrade och äldre
till regeringen. Regeringen bereder frågan. Något tillkännagivande med
anledning av motionsyrkandet behövs inte. Yrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande ombildningen av Handikappinstitutet
att riksdagen godkänner regeringens förslag om ombildning av
Handikappinstitutet och om verksamhetens inriktning och form och avslår
motionerna 1997/98:So19, 1997/98:So20, 1997/98:So21 yrkandena 1 och 2,
1997/98:So22, 1997/98:So23, 1997/98:So24 och 1997/98: So430 yrkande 9,
res. 1 (m)
res. 2 (c, v, mp)
res. 3 (kd)
2. beträffande förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),
3. beträffande förslaget till lag om överlämnande av vissa
förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening,
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om överlämnande av vissa
förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening,
4. beträffande bemyndigande för regeringen
att riksdagen bemyndigar regeringen att under perioden 1999-2002 lämna
bidrag till verksamheten vid Hjälpmedelsinstitutet i enlighet med
regeringens förslag,
5. beträffande s.k. osynliga handikapp
att riksdagen avslår motion 1997/98:So21 yrkande 3,
res. 4 (fp, kd)

Stockholm den 16 april 1998

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo
Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s),
Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp),
Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta
Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd) och Catherine Persson (s).

Reservationer

1. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1)
Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Leif Carlson (m) och Birgitta Wichne (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Tillsynen över?
och på s. 10 slutar med ?dessa avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en hjälpmedelsgaranti snarast bör införas. Den som inte
vill eller har möjlighet att vänta på hjälpmedel genom landstingens
hjälpmedelscentraler skall ha möjlighet att själv skaffa sitt hjälpmedel och
ersättas för denna kostnad genom försäkringskassan. En ökad konkurrens kommer
väsentligen att öka tillgången på moderna och individanpassade hjälpmedel och
leda både till höjd kvalitet och kortare köer till hjälpmedlen. Den kommer
också att leda till en press på tillverkarna av hjälpmedel att tydligare
marknadsföra sina produkter. Vidare kommer handikapporganisationerna att få en
central roll som förmedlare av nya hjälpmedel. Utskottet anser att
Hjälpmedelsinstitutet skall ges ett kontrollansvar för hjälpmedelsgarantin och
tillse att alla hjälpmedel håller en god kvalitet och säkerhet. Regeringen bör
snarast återkomma med ett förslag om en hjälpmedelsgaranti enligt dessa
riktlinjer och med en precisering av institutets ansvar för denna.
Då staten föreslås bli huvudfinansiär för institutet anser utskottet att
staten också bör utse ordförande i institutets styrelse. Vidare bör en av
statens representanter i styrelsen representera brukarna och utses i samråd med
handikapprörelsen.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna
ombildningen av Handikappinstitutet med de ändringar som utskottet föreslagit
med anledning av motionerna So19 (m), So20 (m), So21 (kd) yrkande 2 och So22
(c) yrkande 1. Motionerna So21 (kd) yrkande 1, So22 (c) yrkande 2, So23 (s),
So24 (v) och So430 (kd) yrkande 9 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ombildningen av Handikappinstitutet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag om ombildning av
Handikappinstitutet och om verksamhetens inriktning och form och
motionerna 1997/98:So19, 1997/98:So20, 1997/98:So21 yrkande 2 och
1997/98:So22 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:So21 yrkande
1, 1997/98:So22 yrkande 2, 1997/98:So23, 1997/98:So24 och 1997/98:So430
yrkande 9 godkänner vad utskottet anfört,

2. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1)
Roland Larsson (c), Stig Sandström (v) och Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?De tre? och
slutar med ?dessa avstyrks? bort ha följande lydelse:
Det är korrekt att institutet inte har något övergripande ansvar för
handikappolitiken, men uppgifterna sträcker sig utöver vad som avses med
hjälpmedel. Institutet skall arbeta med tillgängligheten i samhället ur ett
bredare perspektiv. Allt tyder på att verksamheten i framtiden kommer att
omfatta områden utöver den traditionella hjälpmedelsverksamheten. Namnet
Hjälpmedelsinstitutet kan ge en alltför snäv bild av institutets verksamhet.
Utskottet anser därför att det nya institutet bör behålla namnet
Handikappinstitutet.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna
ombildningen av Handikappinstitutet med den ändringen att namnet skall vara
Handikappinstitutet som utskottet föreslagit med anledning av motionerna So21
(kd) yrkande 1, So22 (c) yrkande 2 och So24 (v) yrkande 3. Motionerna So19 (m),
So20 (m), So21 (kd) yrkande 2, So22 (c) yrkande 1, So23 (s), So24 (v) yrkandena
1 och 2 och So430 (kd) yrkande 9 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ombildningen av Handikappinstitutet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag om ombildning av
Handikappinstitutet och om verksamhetens inriktning och form och
motionerna 1997/98:So21 yrkande 1, 1997/98:So22 yrkande 2 och 1997/98:So24
yrkande 3 och med avslag på motionerna 1997/98:So19, 1997/98:So20,
1997/98:So21 yrkande 2, 1997/98:So22 yrkande 1, 1997/98:So23, 1997/98:So24
yrkandena 1 och 2 och 1997/98:So430 yrkande 9 godkänner vad utskottet
anfört,

3. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1)
Chatrine Pålsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Tillsynen
över? och på s. 10 slutar med ?dessa avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en hjälpmedelsgaranti snarast bör införas. Den som inte
vill eller har möjlighet att vänta på hjälpmedel genom landstingens
hjälpmedelscentraler skall ha möjlighet att själv skaffa sitt hjälpmedel och
ersättas för denna kostnad genom försäkringskassan. En ökad konkurrens kommer
väsentligen att öka tillgången på moderna och individanpassade hjälpmedel och
leda både till höjd kvalitet och kortare köer till hjälpmedlen. Den kommer
också att leda till en press på tillverkarna av hjälpmedel att tydligare
marknadsföra sina produkter. Vidare kommer handikapporganisationerna att få en
central roll som förmedlare av nya hjälpmedel. Utskottet anser att
Hjälpmedelsinstitutet skall ges ett kontrollansvar för hjälpmedelsgarantin och
tillse att alla hjälpmedel håller en god kvalitet och säkerhet. Regeringen bör
snarast återkomma med ett förslag om en hjälpmedelsgaranti enligt dessa
riktlinjer och med en precisering av institutets ansvar för denna.
Utskottet anser att Handikappinstitutet är väletablerat och att en
namnändring lätt kan resultera i osäkerhet om innehållet i verksamheten. Det
finns en risk med att fokusera på hjälpmedelsbegreppet och inte se hjälpmedlen
i ett större rehabiliteringsperspektiv. Det kan också uppfattas märkligt att
behålla det engelska namnet men byta det svenska. Utskottet anser därför att
namnet Handikappinstitutet bör bibehållas.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna
ombildningen av Handikappinstitutet med de ändringar som utskottet föreslagit
med anledning av motionerna So19 (m) yrkandena 1 och 2, So21 (kd) yrkandena 1
och 2, So22 (c) yrkande 2 och So24 (v) yrkande 3. Motionerna So19 (m) yrkande
3, So20 (m), So22 (c) yrkande 1, So23 (s), So24 (v) yrkandena 1 och 2 och So430
(kd) yrkande 9 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ombildningen av Handikappinstitutet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag om ombildning av
Handikappinstitutet och om verksamhetens inriktning och form och
motionerna 1997/98:So19 yrkandena 1 och 2, 1997/98:So21 yrkandena 1 och 2,
1997/98:So22 yrkande 2 och 1997/98:So24 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1997/98:So19 yrkande 3, 1997/98:So20, 1997/98:So22 yrkande 1,
1997/98:So23, 1997/98:So24 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:So430 yrkande 9
godkänner vad utskottet anfört,

4. S.k. osynliga handikapp (mom. 5)
Barbro Westerholm (fp) och Chatrine Pålsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?I motion? och
slutar med ?Yrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:
Med anledning av motion So21 (kd) yrkande 3 vill utskottet framhålla att
handikappreformen bidragit till att de funktionshindrade fått ett bättre liv.
Särskilt gäller detta personer med synliga handikapp som fått både bättre
hjälpmedel och personlig hjälp. Utskottet oroas dock av att personer med
osynliga handikapp inte prioriterats i lika hög grad. Utskottet vill
understryka att kunskapen om osynliga handikapp måste öka och att hjälpmedel
måste utvecklas för denna grupp funktionshindrade. Vad utskottet anfört med
anledning av motion So21 (kd) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande s.k. osynliga handikapp
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So21 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Hjälpmedelsgaranti
Barbro Westerholm (fp) anför:
Jag ställer mig bakom förslaget till ombildning av Handikappinstitutet och
verksamhetens inriktning och form, men vill i detta sammanhang peka på vad
Folkpartiet i andra sammanhang framhållit, nämligen att en hjälpmedelsgaranti
bör införas. Samtidigt bör hjälpmedelsmarknaden öppnas för konkurrens.
Komplicerade hjälpmedel skall erbjudas inom tre månader. Den som inte anser sig
kunna vänta i kö till hjälpmedelscentralerna skall kunna vända sig till andra
organisationer som tillhandahåller hjälpmedel. En ökad konkurrens kommer att
leda till höjd kvalitet och kortare köer till hjälpmedlen.

I propositionen framlagda lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................1
Motionerna..........................................1
Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:571
Motion väckt under allmänna motionstiden 1997.....2
Utskottet...........................................2
Bakgrund..........................................2
Propositionen.....................................3
Motionerna........................................5
HI:s form och medlemmar.........................5
Hjälpmedelsgaranti..............................5
Styrelsen.......................................6
Föreningens namn................................7
Tidigare behandling...............................8
Utskottets bedömning..............................8
Hemställan.......................................11
Reservationer......................................11
1. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1)..11
2. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1)..12
3. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1)..13
4. S.k. osynliga handikapp (mom. 5)..............14
Särskilt yttrande..................................14
Hjälpmedelsgaranti...............................14
I propositionen framlagda lagförslag...........15