om vissa Unesco-frågor

Betänkande 1987/88:UU12

Utrikesutskottets betänkande
1987/88:12

om vissa Unesco-frågor

Motionerna

1986/87:U501 av Ingrid Sundberg (m), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om Sveriges
arbete i Unesco.

1986/87:U528 av Ann-Cathrine Haglund (m), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att översättningen av Unescos konvention
mot diskriminering inom undervisningen skall ses över i enlighet med
vad i motionen anförts.

Unescos verksamhet
Bakgrund

Motion U501 tar sin utgångspunkt i den kritik av Unescos verksamhet som
ledde till att USA och sedermera även Storbritannien och Singapore lämnade
organisationen. Kritiken har framför allt avsett Unescos politisering, bristen
på koncentration i valet av program, oklar budgetredovisning och administrativ
ineffektivitet.

Motionären konstaterar att Sverige aktivt arbetat för att motverka
organisationens politisering och anser att våra strävanden även fortsättningsvis
bör ha denna inriktning. Det anförs vidare i motionen att Unescos arbete
bör koncentreras till de ursprungliga områdena undervisning, vetenskap,
kultur och information. Genom en sådan återgång till organisationens
ursprungliga syfte finns större möjligheter att undvika kontroversiella
utrikespolitiska ställningstaganden. Motionären fäster också uppmärksamheten
vid oklarheten i arbetsfördelningen mellan Unescos generalkonferens,
styrelse och generaldirektör och pekar i sammanhanget på att verksamheten
vid huvudkontoret i Paris tar i anspråk närmare 75% av Unescos budget.

Unesco är ett av FN-systemets största fackorgan och har för närvarande
158 medlemsländer. Organisationens ordinarie budget uppgår för tvåårsperioden
1986-1987 till ungefär 2 miljarder kronor, vartill kommer ca 790
milj.kr. i frivilliga bidrag, huvudsakligen från UNDP, för biståndsinsatser i
u-länderna. Unesco har omkring 2 250 personer anställda, varav en tredjedel
i fältorganisationen. US Ars och Storbritanniens utträde innebar att den
ordinarie budgeten minskade med 30%, vilket kompenserats bl.a. genom

nedskärningar av personal och verksamhet. 1

uu

1987/88:12

1 Riksdagen 1987188. 9sami. Nr 12

Sverige delar i många stycken den kritik som under senare år framförts mot
Unesco. Tillsammans med övriga nordiska länder har Sverige föreslagit
förändringar av verksamheten; framför allt en koncentration av arbetet till
färre områden. Som exempel på sådana har angivits en ökad satsning på
kultur och sammhällsvetenskap, miljöfrågor och bistånd på kommunikationsområdet.
På nordiskt initiativ har också antagits en strategi mot
analfabetism. Vi har vidare verkat för en decentralisering av verksamheten
och en delegering av beslutanderätten från generalkonferensen till styrelsen.
De nordiska länderna har gemensamt drivit frågan om ett förbättrat system
för evaluering av Unescos arbete.

Utskottet

Utskottet delar på det hela taget de synpunkter som framförs i motionen. De
ligger i linje med de nordiska ländernas strävanden att få till stånd en
effektivisering och koncentration av Unescos verksamhet. Enligt vad
utskottet inhämtat har allt fler medlemsländer efter hand visat ökande gehör
för de förslag de nordiska länderna framlagt. Det bör därför finnas utsikter
till att under den kommande perioden nå viss framgång i arbetet på att
anpassa Unesco till nya krav. Det av generalkonferensen nyligen beslutade
bytet på generalsekreterarposten kan också sägas markera att Unesco nu går
in i ett nytt skede av sin historia.

Sverige, som under perioden 1985-1989 har en post i Unescos styrelse, bör
med kraft fortsätta att verka för en erforderlig effektivisering av Unesco. En
fortlöpande utvärdering av programmen måste, som de nordiska länderna
föreslagit, vara ett viktigt inslag i detta arbete.

Utskottet delar också åsikten att Unesco, liksom de övriga av FN:s
fackorgan, bör ägna sig åt sitt eget sakområde och så långt det är möjligt
undvika utrikespolitiska tvistefrågor, även om det, i fråga om en organisation
med så omfattande verksamhet som Unesco, inte kan eller bör undvikas att
också politiskt kontroversiella ämnen tas upp till behandling. Ett exempel
härpå är det arbete för främjande av mänskliga rättigheter som utförs inom
Unesco.

Det är enligt utskottets mening beklagligt att betydelsefulla medlemsländer
står utanför organisationen. Ett av målen för det fortsatta arbetet bör
vara att skapa ett sådant förtroende för Unesco att det åter blir en universell
organisation.

Med det anförda torde motion U501 få anses besvarad.

Översättningen av Unesco-konventionen mot
diskriminering inom undervisningen

I motion U528 anförs att översättningen till svenska av artikel 3 c i Unescos
konvention mot diskriminering inom undervisningen är bristfällig och att
denna översättning använts på ett sätt som undandragit elever i fristående
skolor ekonomiskt stöd. Översättningen bör därför ses över. I motionstexten
anförs vidare - dock utan något yrkande - att stater som anslutit sig till
konventionen inte får diskriminera elever i fristående skolor när det gäller

UU 1987/88:12

2

beviljande av förmåner av typ fria läroböcker, skolmat, studiehjälp och
stipendier.

Unesco-konventionen mot diskriminering inom undervisningen, som
ingicks år 1960, syftar till att förhindra varje åtskillnad inom undervisningen
på grundval av ras, kön, språk, religion, åsikter, nationellt eller socialt
ursprung, ekonomiska villkor eller börd, om avsikten är att inskränka
likställigheten inom undervisningen (artikel 1).

I detta syfte förbinder sig de fördragslutande staterna bl.a. att inte göra
någon åtskillnad mellan medborgarna i vad avser skolavgifter eller stipendier
och andra former av studiehjälp till elever, utom då åtskillnaden är motiverad
av elevernas behov eller meriter (artikel 3 c). Inte heller får det göras någon
åtskillnad i det offentliga stödet till läroanstalter, om denna åtskillnad enbart
grundar sig på att eleverna tillhör viss grupp (artikel 3 d).

Konventionens huvudsyfte är med andra ord att uppnå en likvärdig
standard i undervisningen för alla grupper av elever.

För att inom denna ram ändå ge utrymme för olika skolformer inom
undervisningsväsendet uppräknas (i artikel 2) ett antal fall som inte skall
betraktas som diskriminering, förutsatt att standardkraven upprätthålls,
nämligen skilda skolor för pojkar och flickor, skilda skolor för olika språkliga
och religiösa grupper samt bibehållande av privata läroanstalter, såvida
ändamålet med dessa inte är att utesluta någon grupp.

Det heter vidare i konventionen att det är väsentligt att respektera
föräldrars rätt att välja andra läroanstalter för sina barn än de offentliga
(artikel 5).

Av de angivna artiklarna framgår att det inte är konventionens ändamål att
reglera frågan om statligt stöd till fristående skolor i de länder som anslutit sig
till konventionen, så länge det statliga stödet inte grundar sig på att eleverna
tillhör viss grupp.

I översättningen till svenska av artikel 3 c saknas orden ”till elever”.
Sveriges förpliktelser enligt konventionen bestäms dock av dess lydelse på de
språk varpå den är upprättad, dvs. engelska, franska, ryska och spanska. Den
svenska översättningen har således ingen rättslig innebörd.

Utskottet

Utrikesutskottet anser sig inte ha anledning gå in på vilka förpliktelser för
svenskt skolväsende eller det statliga stödet till undervisning eller skolelever
som Unesco-konventionen mot diskriminering inom undervisningen innebär.
Någon sådan tolkning begärs ej heller i motion U528.

Som framgår av motionen finns dock, vilket utskottet kunnat konstatera,
vissa brister i den svenska översättningen av konventionen. Det förhållandet
att artikel 3 c är bristfälligt översatt till svenska har dock ingen rättslig
innebörd, eftersom Sveriges förpliktelser i förhållande till konventionen
regleras av texten i originalspråken.

Självfallet är det dock väsentligt att översättningen till svenska är korrekt
och fullständig. Utskottet anser att rättelse bör ske i den svenska texten till
Unesco-konventionen.

Med det anförda får motion U528 anses besvarad.

UU 1987/88:12

3

Hemställan

UU 1987/88:12

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av Unescos verksamhet

att riksdagen förklarar motion 1986/87:U501 besvarad med vad
utskottet anfört,

2. beträffande översättning av konventionstext

att riksdagen förklarar motion 1986/87:U528 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 19 november 1987
På utrikesutskottets vägnar
Gunnel Jonäng

Närvarande: Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s), Margaretha af Ugglas
(m), Axel Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Anita Bråkenhielm (m), Bengt
Silfverstrand (s), Karl-Erik Svartberg (s), Gunnar Hökmark (m), Nils T
Svensson (s), Britta Hammarbacken (c), Maj Britt Theorin (s), Maria
Leissner (fp), Oswald Söderqvist (vpk) och Jan-Erik Wikström (fp).

gotab Stockholm 1987 13660