Ett bet&auml;nkande inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden. P&aring; den h&auml;r sidan kan du f&ouml;lja &auml;rendets g&aring;ng och ta del av debatt och beslut.

Betänkande

Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.

Departementsserien

EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;

EU-dokument

Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.

EU-nämndens protokoll

Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.

EU-nämndens skriftliga samråd

I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.

EU-nämndens uppteckningar

En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.

Fakta-pm om EU-förslag

En framst&auml;llning &auml;r ett f&ouml;rslag till riksdagen fr&aring;n ett riksdagsorgan. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Vill du se f&ouml;rslag och beslut kopplade till framst&auml;llningen hittar du det i bet&auml;nkanden l&auml;ngre ner p&aring; sidan.

Framställning

Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellation

I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.

Kammarens föredragningslistor

Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.

Kommittéberättelse

Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.

Kommittédirektiv

Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.

KU-anmälan

S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.

KU:s särskilda protokoll

Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.

Motion

N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.

Omröstning

En proposition &auml;r ett f&ouml;rslag fr&aring;n regeringen till riksdagen. Det kan vara ett f&ouml;rslag till ny lagstiftning, lag&auml;ndringar eller riktlinjer. En proposition inneh&aring;ller f&ouml;rslagspunkter, som kan f&ouml;rdelas p&aring; olika utskott f&ouml;r beredning.
Allt eftersom f&ouml;rslagspunkterna har beslutats hittas de under rubriken beslut l&auml;ngre ned p&aring; denna sida.

Proposition

I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.

Protokoll

Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.

Rapport från riksdagen

En redog&ouml;relse &auml;r en rapport till riksdagen fr&aring;n regeringen eller fr&aring;n ett riksdagsorgan. Redog&ouml;relserna handlar ofta om en viss verksamhet. Redog&ouml;relserna behandlas ofta av utskotten och i kammaren. Vill du se f&ouml;rslag och beslut kopplade till redog&ouml;relsen hittar du det i bet&auml;nkanden l&auml;ngre ner p&aring; sidan.

Redogörelse

Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.

En riksdagsskrivelse &auml;r ett meddelande fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilket beslut som riksdagen har fattat om ett &auml;rende. Vill du l&auml;sa mer om beslutet och f&ouml;rslaget som &auml;r kopplade till riksdagsskrivelsen hittar du det i bet&auml;nkanden l&auml;ngre ner p&aring; sidan.

Riksdagsskrivelse

Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.

Riksrevisionens granskningsrapport

Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.

Skriftlig fråga

En skrivelse &auml;r en redovisning fr&aring;n regeringen till riksdagen om hur regeringen har eller planerar att arbeta inom ett visst politikomr&aring;de efter att omr&aring;det har granskats.
En skrivelse fr&aring;n regeringen inneh&aring;ller inget f&ouml;rslag till riksdagsbeslut men behandlas i utskott. Utskottet f&ouml;resl&aring;r sedan hur riksdagen ska behandla skrivelsen.

Regeringens skrivelse

Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;

Svensk författningssamling

I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.

Talarlista

Ett utl&aring;tande &auml;r en rapport fr&aring;n utskotten med synpunkter om EU-initiativ. Ibland handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande EU-lagstiftning.
Ett utl&aring;tande kan ocks&aring; behandla subsidiaritetspr&ouml;vningen av ett f&ouml;rslag till EU-lagstiftning. Utskottet bed&ouml;mer om den aktuella lagstiftningen b&ouml;r ligga p&aring; EU-niv&aring; eller om det &auml;r l&auml;mpligare med regleringar p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande med ett f&ouml;rslag till inv&auml;ndning i form av ett s&aring; kallat motiverat yttrande.

Utlåtande

Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.
F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.
Personuppgifter i Valpr&ouml;vningsn&auml;mndens beslut vid publicering p&aring; webbplatsen
N&auml;r Valpr&ouml;vningsn&auml;mndens beslut publiceras p&aring; riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ers&auml;tts med A.A, B.B, och s&aring; vidare.&nbsp;
De personuppgifter som r&ouml;r kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som f&ouml;retr&auml;der ett parti avidentifieras normalt sett inte.

Valprövningsnämndens beslut

Ett utskott som ansvarar f&ouml;r en viss fr&aring;ga kan be om synpunkter fr&aring;n ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det bet&auml;nkande som det ansvariga utskottet l&auml;mnar inf&ouml;r riksdagens beslut i fr&aring;gan.&nbsp;

Yttrande

om vissa kriminalpolitiska frågor

JuU 1980/81:4 Justitieutskottets betänkande 1980/81:4 om vissa kriminalpolitiska frågor Motioner 1 motion 1979/80: 141 av Allan Ekström (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till dels ett nytt påföljdssystem, dels — i avvaktan härpå — ändring i reglerna om villkorlig frigivning och permission då fråga är om mycket allvarlig brottslighet. I motionen anförs att en omprövning från grunden bör ske av det nuvarande påföljdssystemet. Reglerna om villkorlig frigivning och permission innebär enligt motionären att de straff som domstolarna dömer ut urholkas. Motionären nämner exempelvis att ett av domstol utmätt straff om sex år innebär en strafftid om tre eller fyra men praktiskt taget aldrig sex år. Särskilt anmärkningsvärt är enligt

om vissa kriminalpolitiska frågor

Var är betänkandet nu?

Betänkandet är färdigbehandlat

Hela betänkandet

Utdrag ur betänkandet

Det här är ett utskottsbetänkande

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Beredning, Genomförd

Debatt, Genomförd

Avslutad, Genomförd

Det här är ett utskottsbetänkande