om vissa kommittéfrågor (prop. 1981/82:150 bil. 3)

Betänkande 1981/82:FiU41

FiU 1981/82:41

Finansutskottets betänkande
1981/82:41

om vissa kommittéfrågor (prop. 1981/82:150 bil. 3)

I proposition 1981/82:150 bilaga 3 Vissa kommittéfrågor har regeringen
(budgetdepartementet) efter föredragning av statsrådet Olof Johansson
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen.

Propositionen

Redovisningen i propositionen sker mot bakgrund av att riksdagen våren
1980 begärde att en fullständig genomlysning av frågan om ett slopande av
nuvarande system med dagarvoden för kommittéuppdrag till förmån för
andra former av ersättning borde ske i det arbete med en allmän översyn av
utformningen och storleken av ersättningen för olika statliga bisysslor som
pågick inom regeringskansliet. I det sammanhanget borde också en närmare
analys göras av orsakerna till den kraftiga förskjutning mot en ökad andel av
konsultationer som skett.

Föredraganden anmäler nu att den allmänna översynen av utformningen
och storleken av ersättningarna för olika statliga bisysslor har avslutats. Den
har bl. a. resulterat i en större enhetlighet i arvoderingen av uppdrag som
ledamot i statliga styrelser och nämnder samt en viss uppräkning av utgående
arvoden. Arbetet med att på motsvarande sätt åstadkomma en större
likformighet vid arvoderingen av uppdrag som ordförande i sådana styrelser
och nämnder fortsätter. Översynsarbetet har omfattat också ersättningen för
kommittéuppdrag.

Vidare anmäls i propositionen att konsekvenserna av att slopa dagarvodena
och byta ut dem mot andra former av ersättning för kommittéuppdrag
nu har ytterligare övervägts och analyserats. Enligt föredragandens mening
visar analysen av de olika förslag till alternativa ersättningsformer som förts
fram att dessa skulle ställa sig dyrare för staten. Förslagen bör därför inte
genomföras.

Vad gäller konsultkostnader framgår av redovisningar att fem departement
svarade för den helt dominerande delen av dessa. Industridepartementets
andel var så stor som mellan en tredjedel och drygt hälften av de totala
kostnaderna för konsulter.

Den främsta orsaken till industridepartementets höga siffror är enligt
föredraganden den expansiva utvecklingen inom det energipolitiska området
och att den kompetens som har efterfrågats i stor utsträckning inte funnits
tillgänglig inom statsförvaltningen.

Samtidigt har den statliga verksamheten inom energiområdet byggts ut

1 Riksdagen 1981182. 5 sami. Nr 41

FiU 1981/82:41

2

under 1970-talet. Detta har till stor del skett i organ som har kommittéstatus.
Budgetåret 1980/81 belastade dessa organ kommittéanslaget med ca 23 milj.
kr. Särskilt energisparkommittén har mycket stora konsultkostnader,
budgetåret 1979/80 inte mindre än 19,8 milj. kr. Dessa kostnader hänför sig
till största delen till inköp av informationstjänster i samband med de
sparkampanjer som kommittén på regeringens uppdrag genomfört och inte
till egentlig utredningsverksamhet.

Föredraganden konstaterar att det många gånger kan ställa sig ekonomiskt
mer fördelaktigt för staten att tillfälligt förstärka sin kompetens med
konsultinsatser än att bygga upp en egen kompetens som det i längden kan
vara svårt att nyttja fullt ut.

Genomgången visar på en kraftig höjning av timersättningen för konsulttjänster.

I propositionen drar föredraganden följande slutsatser av den företagna
genomgången. Som ett led i regeringens verksamhet med att effektivisera
kommittéarbetet är det av yttersta vikt att konsulter i fortsättningen
engageras först när statsmyndigheternas egna resurser visar sig otillräckliga.
Det erinras om att regeringen tidigare uttalat att i första hand statskontoret
och riksrevisionsverket bör komma i fråga då behov av utredningsuppdrag
inom deras kompetensområde uppkommer. Regeringen har vidare ålagt alla
kommittéer att göra upp en plan för utredningsarbetet och ange den
beräknade kostnaden för fullgörandet av uppdraget.

Vidare understryker föredraganden behovet av att tillämpa affärsmässiga
principer vid upphandling av konsulttjänster. Detta torde bidra till att hålla
kostnadsutvecklingen för denna typ av tjänster under kontroll på samma sätt
som sker vid annan upphandling.

Föredraganden hänvisar slutligen också till den utbildning av anställda i
kommittéväsendet som pågår. Syftet med utbildningen är att effektivisera
kommittéarbetet.

Utskottet

Utskottet finner den redovisning som lämnats i propositionen värdefull.

Utskottet vill - i likhet med vad riksdagen gjort vid ett flertal tidigare
tillfällen - starkt understryka värdet av att vi har ett effektivt arbetande
offentligt utredningsväsende. Detta utgör ett betydelsefullt inslag i vårt
demokratiska styrelseskick genom att det underlättar för oppositionspartier,
folkrörelser, närings- och intresseorganisationer att delta i den offentliga
debatten och att påverka reformarbetet.

Denna grundinställning hindrar in{e att kostnaderna för kommittéväsendet
måste hållas under kontroll. Föredraganden anger ett antal åtgärder som

FiU 1981/82:41

3

vidtagits eller som planeras i detta syfte. Utskottet välkomnar dessa.
Utskottet noterar också att antalet nya utredningar som tillsatts av
regeringen synes ha gått ned på senare tid. Riksdagen bör också för egen del
visa återhållsamhet när det gäller att begära nya utredningar.

Redovisningen visar enligt utskottets mening emellertid att kostnadsutvecklingen
inom kommittéväsendet kontinuerligt behöver följas. Regeringen
bör överväga lämpligheten av att i samband med den årliga kommittéberättelsen,
vid sidan av de översikter som nu lämnas, analysera också
kostnadsutvecklingen. Vad som vidare behöver övervägas är att tidsbegränsa
sådan utredningsverksamhet och försöksverksamhet som bedrivits i kommittéform
under mycket lång tid samt att, vid behov av större summor för
exempelvis informationskampanjer, begära särskilda medel härför av
riksdagen i stället för att låta kostnaderna belasta kommittéanslagen.

Utskottet har noterat de synpunkter på kommittéväsendet som, insatta i
ett större sammanhang, förs fram i motion 2547 (s). Dessa synpunkter
ansluter nära till vad som anförs i förevarande bilaga till kompletteringspropositionen
och överensstämmer med utskottets egen uppfattning. Den
översyn av kommittéväsendet som motionärerna uttalar sig för bör enligt
utskottets mening emellertid äga rum kontinuerligt och inte genom att en
särskild utredning tillsätts.

Vad utskottet här anfört med anledning av vad som anförs i proposition
150 bilaga 3 rörande kommittéväsendet bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:150 bilaga 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Stockholm den 27 maj 1982

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Lars Tobisson (m), Rolf
Rämgård (c), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel
Nilsson (s), Karl-Anders Petersson (c), Anita Gradin (s), Roland Sundgren
(s), Torsten Karlsson (s), Staffan Burenstam Linder (m), Tore Fritzson (c)
och Åke Persson (fp).

GOTAB 72243 Stockholm 1982