om vissa ändringar i fråga om markvillkoret m.m. i samband med statliga bostadslån (prop. 1982/83:118)

Betänkande 1982/83:CU25

CU 1982/83:25

Civilutskottets betänkande
1982/83:25

om vissa ändringar i fråga om markvillkoret m. m. i samband med
statliga bostadslån (prop. 1982/83:118)

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:118 (bostadsdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de ändringar i fråga om markvillkoret som i regeringsprotokollet
förordats,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändrade regler
för produktionskostnadsanpassad belåning för förhandlingsentreprenader,

3. godkänna de i regeringsprotokollet förordade ändringarna av villkoren
beträffande bostadslån för förhandlingsentreprenader och egenregibyggen,

4. godkänna den förlängning av möjligheten till produktionskostnadsanpassad
belåning av egenregibyggen som i regeringsprotokollet förordats.

2 Motionerna m. m.

I detta sammanhang behandlas

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1982183:

360 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(8) att riksdagen avskaffar de s. k. mark- och konkurrensvillkoren,

1566 av Sören Lekberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om konkurrensvillkoret
för statliga bostadslån,

1632 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(4) att riksdagen beslutar upphäva bestämmelserna om produktionskostnadsprövning
av styckebyggda småhus,

2100 av Kerstin Ekman och Olle Grahn (båda fp) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i denna motion
anförts om temporär förlängning av markvillkoret vid bostadslångivningen,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1982183:

2246 av Kerstin Ekman och Olle Grahn (båda fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 1982/83:118 om att markvillkoret
skall återinföras i saneringsområden m. m.,

1 Riksdagen 1982/83. 19 sami. Nr 25

CU 1982/83:25

2

2247 av Sören Lekberg (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av det
kommunala inflytandet i bostadsrättsföreningar m. m.,

2248 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar avslå
hemställan 1 i proposition 1982/83:118,

2249 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår
proposition 1982/83:118.

Till utskottet har inkommit fyra skrivelser med anledning av propositionen.

Sveriges fastighetsägareförbund och Auktoriserade fastighetsmäklares
riksförbund har hemställt att utskottet måtte avstyrka förslaget i propositionen
om att införa ett markvillkor i saneringsområden. Svenska byggnadsentreprenörföreningen
har hemställt att utskottet verkar för att mark- och
konkurrensvillkoret avskaffas. Näringslivets byggnadsdelegation har bl. a.
hemställt att utskottet måtte ombesörja erforderlig utredning av de frågor
som behandlas i propositionen.

3 Utskottet

3.1 Markvillkoret

Markvillkoret i samband med statlig bostadslångivning innebär i princip
att bostadslån endast medges om kommun har förmedlat den mark som skall
bebyggas. Dispens från markvillkoret kan medges av länsbostadsnämnd
efter ansökan av kommun, om det finns starka skäl. Villkoret gäller f. n.
endast i exploateringsområden, dvs. i områden utan samlad äldre bebyggelse
. Markvillkoret gäller dock inte om lånesökanden ägt marken eller innehaft
den med tomträtt sedan den 1 november 1974 om ansökan om bostadslån ges
in före den 1 juli 1987.

I propositionen föreslås att markvillkoret införs även i saneringsområden
dock att mark i sådana områden som har förvärvats före den 9 februari 1983
undantas om låneansökan lämnas in före den 1 juli 1985. Beträffande
markvillkorets tillämpning i exploateringsområden föreslås att övergångstiden
ges samma utformning som beträffande saneringsområden, dvs.
låneansökan skall ha lämnats in före den 1 juli 1985.

För s. k. styckebyggda småhus lämnas enligt huvudregeln inte lån om
markförvärvet är förenat med villkor om leverans av hus eller materiel från
viss byggintressent. Fram till den 1 juli 1983 gäller ett undantag från denna
regel. I propositionen förordas att det nuvarande undantaget från markvillkoret
i fråga om lån för styckebyggda småhus förlängs. Undantaget föreslås
gälla såväl i exploaterings- som saneringsområden och i ärenden i vilka beslut
meddelas senast den 30 juni 1985.

Regeringens förslag avseende återinförande av markvillkoret i saneringsområden
motiveras med att det inflytande över bostadsbyggandet i sådana

CU 1982/83:25

3

områden som kommunerna nu har inte är till fyllest. Kommunernas prövning
avseende dispens från markvillkoret beträffande sådana frågor som överlåtelsepriser,
lägenhetsfördelning och gårdssanering beaktas f. n. inom
ramen för det kommunala inflytandet i lämplighetsfrågor enligt bostadsfinansieringsförordningen.
De nuvarande reglerna ger enligt bostadsministern
inte kommunerna de erforderliga möjligheterna att fördela marken på ett
sätt som står i överensstämmelse med de mål som kommunen har ställt upp
för sin bostadsförsörjning. Genom att återinföra markvillkoret i saneringsområden
anges kommunerna få ett reellt inflytande över markanvändningen
och angränsande frågor och kan därigenom styra bostadsförsörjningen på ett
sådant sätt att vissa av de mål samhället har ställt upp främjas.

I fem motioner behandlas frågan om behovet och utformningen av ett
markvillkor. I den under allmänna motionstiden väckta motionen 360 (m)
yrkande 8 föreslås att markvillkoret avskaffas. Med anledning av den nu
behandlade propositionen har väckts tre motioner i vilka yrkas att riksdagen
avslår regeringsförslaget (yrkande 1 i propositionen) om att markvillkoret
skall återinföras i saneringsområden samt att övergångstiden för undantaget
från markvillkoret i exploateringsområden skall förkortas m. m. Yrkanden
med denna innebörd förs fram i motionerna 2246 (fp), 2248 (c) och 2249 (m).
I den under allmänna motionstiden väckta motionen 2100 (fp) yrkas att det
temporära undantaget från markvillkoret avseende styckebyggda småhus i
exploateringsområden förlängs i två år.

Utskottet tar först upp förslaget i motion 360 (m) yrkande 8 om att
markvillkoret skall avskaffas. Motionärerna motiverar sitt förslag bl. a. med
att markvillkoret syftar till att förhindra byggande i enskild regi och att
effekterna av villkoret också blivit att kommunerna utökat sitt engagemang i
bostadsbyggandet. Enligt motionärernas uppfattning skapas förutsättningar
för ett bättre bostadsbyggande om enskilda företag återigen ges möjlighet att
planera sin verksamhet på längre sikt.

Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning om att markvillkoret
skall avskaffas. Som i skilda sammanhang anförts är syftet med markvillkoret
att förbättra kommunernas möjligheter att styra plangenomförandet, att
möjliggöra en kommunal markfördelning och eliminera konkurrensen om
exploateringsmark. Denna principiella inställning om behovet av ett
markvillkor har tidigare stötts av en bred riksdagsmajoritet (s, c, fp, vpk).
Utskottet kan inte dela motionärernas övergripande inställning som innebär
att det kommunala inflytandet över bostadsbyggandet skall minska eller helt
träda tillbaka. Den av en bred riksdagsmajoritet tidigare hävdade uppfattningen
om behovet av ett kommunalt inflytande över bostadsbyggandet äger
enligt utskottets uppfattning alltjämt giltighet. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet bifall till motion 360 (m) yrkande 8 såvitt avser
avskaffande av markvillkoret. I det följande behandlar utskottet vad i
propositionen och i motioner föreslagits om den närmare utformningen av
markvillkoret.

1* Riksdagen 1982183. 19 sami. Nr 25

CU 1982/83:25

4

Regeringsförslaget om ett återinförande av markvillkoret i saneringsområden
samt förkortning av övergångstiden för undantaget avseende exploateringsområden
har som framgått ovan mött invändningar i motioner (m), (c)
och (fp). Utgångspunkten för förslagen i motionerna är att målet bör vara att
få till stånd en ökning av nyproduktionen och att denna målsättning inte
främjas av reglerna om ett återinfört markvillkor. I en av motionerna anförs
att markanvändningen i kommunerna i första hand skall styras med hjälp av
den fysiska planeringen.

Utskottet har självfallet ingen annan uppfattning än motionärerna när det
gäller att få till stånd en ökning av bostadsbyggandet. Utskottet kan
emellertid inte dela motionärernas negativa inställning till ett ökat kommunalt
inflytande för att få detta byggande till stånd. Av bostadsstyrelsens
undersökning om effekterna av mark- och konkurrensvillkoren, redovisad i
början av år 1981, framgår att styrelsen anser att markvillkoret är en
betydelsefull grund för kommunens mark- och bostadspolitik. Utskottet
finner det väsentligt att kommunerna ges ett reellt inflytande över
markanvändningen m. m. De nuvarande reglerna är enligt utskottets mening
inte till fyllest. Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen
om att markvillkoret med de temporära undantag som föreslagits i
propositionen bör införas i saneringsområden. Utskottet har heller ingen
invändning mot vad i propositionen förordats om markvillkoret i exploateringsområden
samt om utformningen av dispensreglerna. Med det anförda
avstyrks motionerna 2246 (fp), 2248 (c) och 2249 (m), den sistnämnda i
motsvarande del.

Vad i motion 2100 (fp) anförts om temporär förlängning av undantaget
från markvillkoret i exploateringsområden avseende styckebyggda småhus
har tillgodosetts genom vad i propositionen föreslagits.

3.2 Konkurrensvillkoret

Konkurrensvillkoret som gäller sedan mitten av 1970-talet innebär att
bostadslån för nybyggnad av annat hus än småhus som skall bebos av
lånesökanden utgår endast om byggnadsarbetena upphandlas genom infordrande
av anbud och genom prövning och antagande av anbud utan
föregående förhandling med anbudsgivare. Från konkurrensvillkoret har
undantag gjorts av temporär natur.

I propositionen om riktlinjer för bostadspolitiken (prop. 1974:150) angavs
sammanfattningsvis att ett grundläggande syfte med konkurrensvillkoret var
att stimulera tävlingsmomentet i upphandlingen och motverka osunda
konkurrensbegränsningar samt tjäna till upplysning i fråga om skälig
kostnadsnivå. Byggherrens principiella frihet att välja entreprenör avsågs
inte inskränkas. Byggherren skall inte vara bunden vid den som lämnar det
lägsta och därmed det till synes mest fördelaktiga anbudet. Hans prövning
skall i stället vara affärsmässig och på ett allsidigt sätt omfatta alla faktorer

CU 1982/83:25

5

som påverkar slutprodukten både kostnads-, kvalitets- och miljömässigt.

I motion 360 (m) yrkande 8 föreslås att konkurrensvillkoret upphävs.

Även om vissa undantag gjorts avseende tillämpningen av konkurrensvillkoret
kan utskottet inte stödja förslaget om att det skall avskaffas.
Motionärerna anför att effekten bl. a. av konkurrensvillkoret blivit att
kommunerna utökat sitt engagemang i bostadsbyggandet. I skilda sammanhang
har en bred riksdagsmajoritet anslutit sig till uppfattningen om vikten
av ett kommunalt engagemang avseende bostadsförsörjningen. Motionärerna
delar uppenbarligen inte denna uppfattning.

Utskottet finner inte anledning tillstyrka det nu behandlade yrkandet.
Enligt utskottets uppfattning bör som en huvudregel alltjämt ett konkurrensvillkor
uppställas som förutsättning för bostadslån.

3.3 Produktionskostnadsanpassad beläning m. m.

I propositionen behandlas även frågan om den produktionskostnadsanpassade
belåningen och dess koppling till konkurrensvillkoret.

Bostadsministern anser att produktionskostnadsanpassad belåning, som
enligt huvudregeln tillämpas vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus
samt gruppbyggda småhus i princip bör användas för att främja upphandling i
konkurrens. Dock anses i vissa fall upphandling efter förhandling kunna
innebära sådana fördelar att även projekt med denna upphandlingsform bör
kunna medges produktionskostnadsanpassad belåning. Som exempel nämns
när bostadsområden byggs ut etappvis. I propositionen förordas därför att
nuvarande temporära möjlighet att erhålla produktionskostnadsanpassad
belåning görs permanent avseende projekt i vilka byggnadsarbetena
upphandlas efter förhandling, om ansökan om lån lämnas in till förmedlingsorganet
efter utgången av februari 1983.

Vad beträffar projekt som byggs i egen regi föreslås i propositionen att
sådana projekt bör få produktionskostnadsanpassad belåning under ytterligare
två år, dvs. byggnadsarbetena skall påbörjas före den 1 juli 1985. Detta
innebär en förlängning av den nuvarande tidsbegränsade regeln om när
produktionskostnadsanpassad belåning skall kunna medges.

I propositionen föreslås även vissa ändringar av villkoren beträffande
bostadslån för förhandlingsentreprenad och egenregibyggen. Vidare anmäls
att den temporära möjlighet som finns till en högre belåning för styckebyggda
småhus än som följer av normalreglerna inte förlängs.

I motion 2249 (m) yrkas avslag på propositionen i dess helhet sålunda även
på förslagen om produktionskostnadsanpassad belåning m. m. Motionärerna
anför att denna typ av belåning kan bidra till ökade kostnader för
samhället och innebär en ökning av samhällets generella stöd till bostadsbyggandet.

Utskottet finner det motiverat att den produktionskostnadsanpassade
belåningen utvidgas till att omfatta även projekt som upphandlats efter

CU 1982/83:25

6

förhandling och temporärt även projekt som byggs i egen regi. Utskottet kan
inte dela motionärernas allmänt negativa inställning avseende den produktionskostnadsanpassade
belåningen. Tvärtom delar utskottet uppfattningen i
propositionen om att reglerna för bostadslånen bör utformas så att en
stimulans av nyproduktionen av bostäder kommer till stånd. Utskottet
noterar motionärernas ovilja att medverka till åtgärder som bidrar till ett
ökat bostadsbyggande. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 2249
(m) såvitt nu är i fråga. Utskottet ansluter sig sålunda till vad i propositionens
hemställan, punkterna 2-4, föreslagits.

Förslaget i motion 1566 (s) om en förlängning t. o. m. den 30 juni 1985 av
de temporära möjligheterna att erhålla produktionskostnadsanpassad belåning
har tillgodosetts genom det i propositionen framlagda förslaget.
Utskottet har ovan tillstyrkt detta regeringsförslag.

Även vad i motion 1632 (c) yrkande 4 föreslagits om upphävande av vissa
regler för belåning av styckebyggda småhus har tillgodosetts i den nu
framlagda propositionen.

3.4 Det kommunala inflytandet i bostadsrättsföreningar

I motion 2247 (s) föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om utformningen av det kommunala
inflytandet i bostadsrättsföreningar m. m. Motionären föreslår en ändring i
lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande.

Bostadsrättsföreningar kan i vissa fall få bostadslån för ny- och ombyggnad
med 29 % av låneunderlaget. Som förutsättning för detta gäller bl. a. att
föreningen arbetar utan enskilt vinstsyfte och att mer än halva antalet
ledamöter från föreningens bildande representerar bostadskooperativ riksorganisation
eller förening som är ansluten till en sådan organisation eller
som är fristående i förhållande till byggintressenter. Vidare gäller som
förutsättning att kommunen utser en ledamot och en revisor och suppleanter
för dessa att ingå i föreningens styrelse under tiden från föreningens bildande
till dess tio år förflutit från utbetalningen av lånet. Länsbostadsnämnden får
medge att kommunal insyn sker på annat sätt än genom styrelseledamot eller
revisor.

Sedan den 1 juli 1982 är kommun enligt den ovan nämnda lagen skyldig att
utöva insyn i bostadsrättsföreningars verksamhet. Tidigare förelåg ingen
sådan skyldighet.

Förslag om utformningen m. m. av de nu gällande reglerna om det
kommunala inflytandet i bostadsrättsföreningar behandlades och godtogs av
riksdagen och civilutskottet (CU 1981/82:41) våren 1982.

Enligt utskottets uppfattning finns emellertid anledning att effekterna av
den nuvarande ordningen utvärderas. En sådan utvärdering bör kunna göras
av bostadskommittén eller i annat lämpligt sammanhang. Utskottet anser att

CU 1982/83:25

7

resultatet av denna utvärdering bör föreläggas riksdagen. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.5 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avskaffande av markvillkoret

att riksdagen avslår motion 1982/83:360 yrkande 8 såvitt nu är i
fråga,

2. beträffande ändringar ifråga om markvillkoret såvitt frågan inte
behandlas under 3 nedan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1982/83:2246, 2248 och 2249 den sistnämnda
motionen såvitt nu är i fråga godkänner de ändringar som i
regeringsprotokollet förordats,

3. beträffande visst undantag från markvillkoret i exploateringsområden
såvitt frågan inte behandlats under 2 ovan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
anledning av motion 1982/83:2100 godkänner den ändring som i
regeringsprotokollet förordats,

4. beträffande avskaffande av konkurrensvillkoret

att riksdagen avslår motion 1982/83:360 yrkande 8 såvitt nu är i
fråga,

5. beträffande ändrade regler för produktionskostnadsanpassad
belåning och av villkoren för bostadslån m. m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag med anledning
av motionerna 1982/83:1566 och 1632 yrkande 4 och med avslag
på motion 1982/83:2249 såvitt nu är i fråga, godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

6. beträffande det kommunala inflytandet i vissa bostadsrättsföreningar att

riksdagen med anledning av motion 1982/83:2247 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 14 april 1983

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s). Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Magnus Persson (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta
Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson
(vpk), Margareta Palmqvist (s), Erik Olsson (m), Rune Evensson (s),
Jan-Eric Virgin (m) och Lars Andersson (s).

CU 1982/83:25

8

Reservationer

1. Avskaffande av mark villkoret

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Erik Olsson och Jan-Eric Virgin (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 3 börjar ”Utskottet kan”
och på s. 4 slutar ”propositionen föreslagits” bort lyda:

Genom markvillkoret har byggföretag och byggherrar förlorat möjligheterna
till ett rationellt planerat byggande. Som tidigare konstaterats har
kommunerna i många fall svårigheter att klara de planeringsuppgifter som
tidigare åvilat byggföretagen och byggherrarna och som i sin tur varit en av
förutsättningarna för ett bostadsbyggande av den omfattning som statsmakterna
ansett önskvärt. Som anförs i moderata samlingspartiets partimotion
360 yrkande 8 är en av förutsättningarna för ett bättre bostadsbyggande att
enskilda företag återigen ges möjlighet att planera sin verksamhet på längre
sikt och utan inslag av onödiga regleringar. Regeringens uppfattning utgår
från en ideologisk grundsyn om ett samhälle där enskilda initiativ får stå
tillbaka till förmån för ett ökat kommunalt inflytande. Markvillkoret
motverkar sitt syfte och försvårar och fördyrar bostadsproduktionen.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motion 360 (m)
yrkande 8 om att markvillkoret skall avskaffas.

Vad gäller förslagen i den nu framlagda propositionen om återinförandet
av markvillkoret i saneringsområden m. m. vill utskottet anföra följande.

Utskottet har ovan givit uttryck för sin uppfattning om att markvillkoret
bör avskaffas. Sett mot denna bakgrund saknas anledning att närmare gå in
på förslaget i propositionen. Utskottet har dock noterat att visst undantag
från markvillkoret formulerats så att villkoret i princip inte skall gälla förrän
fr. o. m. halvårsskiftet 1985. Utskottet har även noterat att som motiv för
undantaget avseende styckebyggda småhus anges behovet att stimulera
bostadsinvesteringarna samt sysselsättningen. Dessa motiv är enligt utskottet
även giltiga för att förorda att markvillkoret helt avskaffas. Ytterligare vill
utskottet erinra om att när markvillkoret infördes dåvarande bostadsministern
föreslog att lånesökande som ägde marken eller innehade den med
tomträtt den 1 november 1974 skulle vara undantagen från markvillkorets
tillämpning utan någon begränsning framåt i tiden (prop. 1974:150 s. 382).
Riksdagen godkände detta förslag. I skrivelse till utskottet har vidare
hemställts att markvillkoret avskaffas.

Vad utskottet anfört om att villkoret bör avskaffas innebär en anslutning
förutom till den ovannämnda motionen även till de med anledning av
propositionen väckta motionerna 2246 (fp), 2248 (c) och 2249 (m) om att
markvillkoret inte bör återinföras i saneringsområden m. m.

CU 1982/83:25

9

Vad i motion 2100 (fp) anförts om villkorets utformning saknar relevans
vid den ovan anförda uppfattningen varför motionen avstyrks.

dels utskottet under 1 bort hemställa

l.1 beträffande avskaffande av markvillkoret

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:360 yrkande 8 såvitt
nu är i fråga, och med anledning av motionerna 1982/83:2246,

2248 och 2249 den sistnämnda såvitt nu är i fråga samt med
avslag på regeringens förslag och motion 1982/83:2100 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ändringar i fråga om markvillkoret

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Kerstin Ekman (fp)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”motsvarande del” bort lyda:

Utskottet delar vad i motioner (m), (c), (fp) anförts om att de regler som
f. n. gäller avseende markvillkoret är bärande. Skäl saknas därför att ändra
dessa regler. Det finns enligt utskottets uppfattning inte fog för påståendet i
propositionen att de möjligheter att utöva inflytande över bostadsbyggandet
i saneringsområden som kommunerna f. n. har inte skulle vara till fyllest.
Det förhåller sig enligt utskottets uppfattning i stället så att samhällets
inflytande över bostadssektorn i dag är mycket starkt. Dagens regelsystem
har lett till en byråkrati som är svåröverskådlig. Alla möjligheter att förenkla
regelsystemet bör tas till vara. Markanvändningen i kommunerna skall i
första hand styras inom ramen för den fysiska planeringen.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 2246 (fp), 2248 (c) och
2249 (m) och avstyrker vad i propositionens yrkande 1 föreslagits om
markvillkoret.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande ändringar i fråga om markvillkoret

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2246,2248 och

2249 den sistnämnda motionen såvitt nu är i fråga inte
godkänner de ändringar som i regeringsprotokollet förordats,

3. Avskaffande av konkurrensvillkoret

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Erik Olsson och Jan-Eric Virgin (alla
m) anser att

1 Vid bifall till denna reservation förfaller utskottets hemsällan under 2

och 3.

CU 1982/83:25

10

dels den del av utskottets betänkande på s. 5 som börjar ”Även om” och
slutar ”för bostadslån” bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till ett motionsförslag (m) om avskaffande
av markvillkoret och därvid utförligt motiverat sin ståndpunkt. Vad i det
sammanhanget anförts om behovet av ett ökat bostadsbyggande och ett ökat
inflytande från de i byggprocessen verksamma samt om en förenkling av
regelsystemet m. m. äger giltighet även såvitt avser vad i motionen (m)
anförts om avskaffande av konkurrensvillkoret. Utskottet vill för sin del
tillägga att även regeringen i princip tycks dela motionärernas inställning om
att ett konkurrensvillkor kan undvaras. De undantag från villkor som gjorts
ger belägg för denna uppfattning.

Sammanfattningsvis anser utskottet liksom motionärerna att konkurrensvillkoret
helt bör avskaffas.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande avskaffande av markvillkoret

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:360 yrkande 8 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Ändrade regler för produktionskostnadsanpassad belåning och av villkoren
för bostadslån m. m.

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Erik Olsson och Jan-Eric Virgin (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 5 börjar ”Utskottet finner”
och på s. 6 slutar ”framlagda propositionen” bort lyda:

Riksdagen har tidigare uttalat sig för ett bostadsstöd som innebär en
förskjutning från generella mot individuella subventioner (se CU 1981/82:26
s. 7-8). I motion 2249 (m) förordas i avsikt att minska omfattningen av de
generella subventionerna att det förslag till utvidgning av den produktionskostnadsanpassade
belåning som förordas i propositionen avslås. Motionärernas
motiv bygger på uppfattningen att ökade subventioner minskar den
enskilde konsumentens kostnadsmedvetande och förvärrar den statsfinansiella
situationen. De skäl för en utvidgning av området för den produktionskostnadsanpassade
belåningen som anförts i propositionen och som
utskottet redovisat ovan är inte bärande. Utskottet avstyrker propositionen
även i denna del.

Detta ställningstagande innebär att anledning saknas att i detta sammanhang
i sak granska vad i motionerna 1566 (s) och 1630 (c) yrkande 4
föreslagits om utformningen av lånesystemet m. m. Motionerna avstyrks.

CU 1982/83:25

11

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande ändrade regler för produktionskostnadsanpassad
belåning och av villkoren för bostadslån m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2249 såvitt nu är i
fråga och med avslag på regeringens förslag och motionerna
1982/83:1566 och 1632 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

mlnmb/goub Stockholm 1983 75195

i'" i

' ‘ J

' ' .f* y.-

-