om versamhaten inom Nordiska rådet (redog. 1987/88: 4) samt om utvecklandet av det nordiska samarbetet, skapandet av en nordisk hemmamarknad samt inrättandet av en befattning som nordisk ombudsman

Betänkande 1987/88:UU16

Utrikesutskottets betänkande
1987/88:16

om verksamheten inom Nordiska rådet
(redog. 1987/88:4) samt om utvecklandet av det
nordiska samarbetet, skapandet av en nordisk
hemmamarknad samt inrättandet av en befattning
som nordisk ombudsman

Berättelsen

Nordiska rådets svenska delegation har i en berättelse (redog. 1987/88:4)
redogjort för sin verksamhet från rådets trettiofjärde till och med trettiofemte
session, som ägde rum den 23-27 februari 1987 i Helsingfors. Vid den
sistnämnda sessionen antogs 45 rekommendationer och 6 yttranden till de
nordiska ländernas regeringar resp. Nordiska ministerrådet. Rekommendationerna
rörde samarbetet på det juridiska resp. kulturella, social- och
miljöpolitiska, kommunikations- samt ekonomiska området. Vidare godkändes
fem yttranden över Nordiska ministerrådets berättelse om det
nordiska samarbetet samt ett yttrande över Nordiska ministerrådets budgetförslag
för år 1988.

Motionerna

Motion 1986/87:U506 av Karl Erik Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen tar initiativ till inrättandet av en nordisk ombudsman.

1986/87:U509 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 1 vari yrkas

l.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om utvecklingen av det nordiska samarbetet.

1986/87:U543 av Ivar Franzén m.fl. (c) yrkande 3 vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs avseende
vikten av ett intensivt arbete för att nå målet en nordisk hemmamarknad.

Motion U506 behandlar samma ärende som motion 1985/86:11506 från
föregående riksmöte, nämligen behovet av en samordnad rådgivning om de
sociala och ekonomiska skillnaderna mellan länderna till de nordiska
medborgare som rör sig över de nordiska gränserna. Enligt motionären
föreligger fortfarande en rad gränshinder av olika slag mellan de nordiska
länderna, vilka hindrar arbetsmarknaden och rörelsefriheten över gränserna.
Den enskilde medborgaren måste, när han flyttar till eller arbetar i ett
annat nordiskt land, kontakta en rad olika myndigheter för att få råd och
hjälp. I väntan på att skilda nordiska bestämmelser bringas i överensstämmelse
bör rådgivningen enligt motionärens mening samordnas. En särskild
myndighet - en nordisk ombudsman - bör därför på svenskt initiativ inrättas.

I motion 1986/87:U509 konstateras att en gemensam handlingsplan för

uu

1987/88:16

1 Riksdagen 1987188. 9sami Nr 16

ekonomisk utveckling och full sysselsättning, som ligger till grund för ett mer
organiserat nordiskt samarbete, nu har utarbetats. Motionärerna konstaterar
att de nordiska ekonomierna står inför betydande krav på anpassning och
förnyelse, vilket kommer att medföra krav på omstrukturering av produktion,
kapacitetshöjande investeringar och satsning på forskning och utveckling.
Det är även viktigt att de nordiska ländernas kostnadsutveckling inte
hämmar konkurrenskraften. De nordiska länderna bör därför sträva efter
åtgärder på skatte- och avgiftspolitikens område som jämställer Norden med
övriga OECD-länder.

Det nordiska samarbete som redan äger rum inom ramen för Arbetsgruppen
för ett utvidgat ekonomiskt samarbete i Norden, den s.k. Gyllenhammargruppen,
nordiskt samarbete vid kulturella satsningar i utlandet, bl.a. i
Japan och USA, samt det intensifierade forskningssamarbete som kommit
till stånd under senare år är alla, enligt motionärerna, exempel på ett ökat
intresse för nordiskt samarbete. Detta är en positiv utveckling, och Sverige
bör verka för att samarbetet ytterligare intensifieras.

I motion 1986/87:U543 konstateras att begreppet Norden som hemmamarknad
redan har etablerats som mål i det nordiska samarbetet. Det har
dock på senare år klarlagts att många hinder för handel och ekonomiskt
utbyte fortfarande finns mellan de nordiska länderna.

Det är motionärernas förhoppning att det förslag om ett nordiskt
samarbetsprogram för avveckling av handelshindren i Norden som ministerrådet
aviserat till Nordiska rådets trettiofemte session kommer att innebära
att ett mer konkret arbete inleds för att förverkliga Norden som hemmamarknad.
För svensk del borde, enligt motionärerna, detta samarbete
innebära en hög ambitionsnivå, och svenska myndigheter borde erhålla klara
anvisningar härom vid sitt deltagande i de nordiska samarbetsorganen.

Bakgrund

Nordiska rådets svenska delegation redovisar verksamheten inom Nordiska
rådet under den angivna tidsperioden. Rådets trettiofemte session hölls i
Helsingfors. Vid den generaldebatt som inledde sessionen togs en rad av de
frågor upp som under senare år har stått i centrum för den nordiska debatten.

Atomolyckan i Tjernobyl kom att i hög grad prägla såväl de formella som
de informella överläggningarna under sessionen, såsom varande en påminnelse
om Nordens ömsesidiga beroende av omvärlden.

Sessionens huvudteman blev annars nordiskt samarbete i internationella
sammanhang, framför allt EG, miljöfrågor och Sydafrikafrågan. Utrikespolitiska
frågor diskuteras i rådet men blir inte föremål för beslut, då dessa
frågor ej finns upptagna i Helsingforsavtalet.

Frågan om bildandet av en kommitté för studium av frågor rörande
nordiskt samarbete i internationella sammanhang väckte ett betydande
intresse men återfördes till ekonomiska utskottetför ny behandling. Vid
novembermötet i år kunde utskottet enas om ett mandat, och till ordförande
valdes Karin Söder. Övriga ledamöter kommer att tillsättas vid årets
decembermöte.

Det nordiska intresset för internationellt samarbete och miljöfrågorna

UU 1987/88:16

2

manifesterades i den konferens som hölls i Stockholm år 1986 om gränsöverskridande
luftföroreningar. Nordiska rådet kommer inte bara att följa det
nationella verkställandet av konferensens rekommendation utan också ta
initiativ i andra miljöfrågor med internationell räckvidd, främst vattenföroreningar.
Nordiska rådets presidium har beslutat anordna en havsmiljökonferens
i oktober 1989 i Köpenhamn med deltagande av parlamentariker från
alla nordeuropeiska länder.

Miljöfrågornas betydelse i det nordiska samarbetet belystes även av det
initiativ som ministerrådet tagit till en nordisk handlingsplan mot luftföroreningar.
Generellt anses nordiska insatser kunna ge impulser av stor betydelse
för globala lösningar.

Det ekonomiska samarbetet inom Norden och gentemot omvärlden är en
annan fråga som präglat såväl rådets fortlöpande arbete som årets session.

Den gemensamma nordiska hemmamarknad som länge har eftersträvats
har visat sig vara svår att genomföra. Orsaken härtill är de många
handelshindren, ofta av teknisk eller juridisk natur, som visat sig vara svåra
att eliminera eller reducera. Enligt rådets uppfattning måste detta arbete
intensifieras.

Det konstaterades dock vid sessionen av flera talare att företagsköpen över
gränserna och de vidsträckta näten av nordiska underleverantörer har gjort
att arbetsmarknad och sysselsättning i en allt vidare utsträckning blivit ett
gemensamt nordiskt problem. Rådet antog en rekommendation om ett
nordiskt samarbetsprogram för avveckling av handelshinder (rek. 37).

Frågan om ett nordiskt programsamarbete via Tele-X diskuterades under
det gångna verksamhetsåret och under sessionen utan att man kunde komma
fram till en lösning. Ett nytt element tillfördes debatten genom ett förslag
från den konservativa gruppen om att förse Tele-X med fyra kanaler i stället
för två.

Andra frågor som varit uppe under året och som drivs av den svenska
delegationen till Nordiska rådet är kultursamarbetet, bl.a. större insatser för
ökad språkförståelse över gränserna, och barn- och ungdomsorganisationernas
speciella situation i det nordiska kultursamarbetet.

Den svenska regeringens förslag om en nordisk moms, ”norns”, togs åter
upp under sessionen samt frågan om nordiskt medborgarskap.

Under året etablerades ett nytt utskott för budget- och kontrollfrågor. Den
svenska delegationen kommer nära att följa utskottets arbete, framför allt
vad gäller kontrollfunktionen.

I berättelsen redovisas också utskottens och kommittéernas arbete sedan
föregående rådssession. Det juridiska utskottet har främst sysslat med
samordning av de nordiska ländernas flyktingpolitik. Bl.a. hölls ett nordiskt
seminarium i april 1987 om flykting- och invandrarpolitik.

Juridiska utskottet har även ägnat sig åt det nordiska lagstiftningsprogrammet.
Arbetet i kulturutskottet har dominerats av mediefrågor, utvecklingen
av samarbetet inom den högre utbildningen samt arbetet med en handlingsplan
för kultursamarbete. Socialutskottet har under första delen av året
huvudsakligen ägnat sig åt social- och hälsovårdsfrågor, bl.a. samarbete på
högspecialiserad sjukvård och hälsopolitiskt samarbete. Andra hälften av
året ägnade utskottet sig åt miljövårdsfrågor, bl.a. ett ministerrådsförslagom

UU 1987/88:16

3

en handlingsplan mot luftföroreningar och medlemsförslag om vatten- och
havsföroreningar. Kommunikationsutskottet har huvudsakligen arbetat med
frågor rörande trafiksäkerhet och investeringar i infrastruktur. Utskottet har
även ägnat stor uppmärksamhet åt prissättningen på olika kommunikationsmedel,
särskilt flygpriser och ungdomsresekortet på järnväg. Ekonomiutskottets
arbete har inriktats på bl.a. frågan om att avskaffa handelshindren i
Norden, nordisk skatte- och avgiftspolitik och en näringspolitisk handlingsplan
för Norden, vilken bl.a. innehåller utvecklande av gemensamma
upphandlingsspecifikationer, privat och offentlig teknikutveckling samt
nordiskt samarbete inom ramen för EUREKA.

Det industriella center för forskning och utveckling som skall etableras i
Oslo ses som ett lämpligt organ för att behandla bl.a. dessa näringspolitiska
frågor.

Utskottet

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att Nordiska rådets verksamhet,
som framgår av det ovanstående, fortsätter att vara omfattande och att
den är inriktad på att ta upp angelägna och aktuella frågor. Den höga
ambitionsnivån på olika områden inom verksamheten kvarhålls. De många
värdefulla initiativ som tas och nya projekt som sätts i gång inom Norden ser
utskottet som ett positivt tecken på dels en ständigt ökande nordisk
gemenskap, dels en ökad insikt om behovet av nordiskt samarbete och
samordning i ett bredare internationellt sammanhang, inte minst mot
bakgrund av utvecklingen inom EG. Utskottet föreslår att berättelsen läggs
till handlingarna.

Utskottet övergår därefter till att behandla motionerna U506, U509 och
U543.

Motion U506 tar upp inrättandet av en befattning som nordisk ombudsman.
Frågan har tidigare behandlats av utskottet i UU 1986/87:2. Utskottet
konstaterade då att det onekligen fortfarande finns många hinder kvar som
komplicerar för den enskilde att flytta mellan nordiska länder eller vara
gränsgångare mellan två nordiska länder. En successiv förbättring sker i den
service som ges av myndigheterna i form av rådgivning och upplysning till
allmänheten. Det finns dock utrymme för ytterligare förbättringar.

Utskottet utgår från att ansvaret för service till allmänheten på de områden
som nämns i motionen kan och bör skötas av de redan existerande
myndigheterna men att dessa ytterligare bör söka förbättra sin information
och rådgivning. Motion U506 avslås därmed.

Motion U509 pekar på behovet av en ytterligare intensifiering av
samarbetet inom Norden vad avser skatte- och avgiftspolitiken, utvidgat
ekonomiskt samarbete i Norden med deltagande såväl av förvaltning som
näringsliv, gemensamma nordiska exportsatsningar bl.a. på kulturområdet
samt intensifierat forskningssamarbete. Utskottet får härvidlag konstatera
att samtliga områden ligger väl i linje med den ökade medvetenheten inom
Nordiska rådet om behovet av samarbete på just de områden som motionärerna
tar upp. Som även nämns i motion U509 föreligger nu en gemensam
handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning, och arbetet
på de områden som där tas upp blir alltmer organiserat. Vid den trettiofemte

UU 1987/88:16

4

sessionen antogs även ett antal rekommendationer som berör de områden
som motionären tar upp och som alltså kan sägas väl visa på den ökade
betoning som med all rätt framgent bör läggas vid dessa frågor. Exempel på
de rekommendationer som togs vid sessionen är Riktlinjer för Nordiska
forskningspolitiska rådet (rek. nr. 6/87), Exportsamarbete (rek. nr 26/87),
Nordisk skatte- och avgiftspolitik (rek. nr. 31/87), Bioteknologiskt samarbetsprogram
(rek. nr. 36/87) m.fl.

Med det ovan anförda torde yrkande 1 i motion U509 få anses besvarat.

I motion U543 framhålls den stora betydelse som måste läggas vid arbetet
på att ta bort olika typer av handelshinder i Norden för att härigenom få en
vidgad och bättre fungerande marknad. Det konstateras vidare att det arbete
som under de senaste åren bedrivits inom ramen för Nordiska rådet har
inneburit en kartläggning och antagande av vissa principiella linjer. Motionärerna
uttrycker förhoppningen att det ministerrådsförslag som framlades
inför den trettiofemte sessionen skulle leda till ökad konkretisering av
arbetet på en nordisk hemmamarknad.

Enligt vad som framgår av den svenska delegationens berättelse behandlades
ministerrådsförslaget om avveckling av handelshindren i Norden i det
ekonomiska utskottet (s. 65 i redog. 1987/88:4). På förslag av utskottet antog
rådet en rekommendation (nr 37/87) till ministerrådet att detta skulle anta
det nordiska samarbetsprogram som föreslagits samt att hänsyn därvid skulle
tas till de synpunkter som framfördes av rådet. Det var t.ex. enligt rådet
viktigt med ett starkt engagemang från de nationella myndigheterna. Särskilt
viktigt var det att konkreta handelshindersproblem skulle lösas snabbt och
effektivt och att härvid tull- och avgiftsfrågor spelar en viktig roll.

Härmed torde yrkande 3 i motion U543 få anses besvarat.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående sin verksamhet från den trettiofjärde t.o.m. den trettiofemte
sessionen (redog. 1987/88:4) till handlingarna,

2. beträffande en nordisk ombudsman
att riksdagen avslår motion 1986/87:U506,

3. beträffande det nordiska samarbetet

att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1986/87:U509 besvarat med
vad utskottet anfört,

4. beträffande Norden som hemmamarknad

att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1986/87:U543 besvarat med
vad utskottet anfört.

Stockholm den 26 november 1987
På utrikesutskottets vägnar
Gunnel Jonäng

UU 1987/88:16

5

Närvarande: Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s), Margaretha af Ugglas
(m), Axel Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Anita Bråkenhielm (m), Bengt
Silfverstrand (s), Karl-Erik Svartberg (s), Rune Ångström (fp), Gunnar
Hökmark (m), Nils T Svensson (s). Bertil Måbrink (vpk). Maj Britt Theorin
(s), Maria Leissner (fp) och Karin Söder (s).

UU 1987/88:16

6

.