om verksamheten inom Europarådet m. m.

Betänkande 1984/85:UU3

UU 1984/85:3

Utrikesutskottets betänkande
1984/85:3

om verksamheten inom Europarådet m. m.

Skrivelserna

Med redogörelse 1984/85:8, daterad den 18 oktober 1984, har den svenska
delegationen vid Europarådets parlamentariska församling överlämnat
berättelse rörande församlingsmötena under tiden april 1983 - februari 1984
(35:e sessionen).

Med skrivelse 1984/85:68, daterad den 1 november 1984, har regeringen
överlämnat redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under 1983.

Motionen

I motion 1983/84:1668 av Ingrid Sundberg (m), som behandlas i detta
sammanhang, yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ökade insatser för att förstärka kultursamarbetet
mellan Europarådet och EG,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om angelägenheten av nära, omfattande och varaktiga
kulturella förbindelser med EG.

Bakgrund till skrivelserna

Församlingens 35:e session har på sedvanligt sätt varit uppdelad i tre delar,
vilka ägt rum vid Europarådets säte i Strasbourg. En s. k. minisession hölls i
Luxemburg den 29 juni-2 juli 1983. Formellt utgjordes detta möte av ett
sammanträde med det ständiga utskottet, som agerade på den parlamentariska
församlingens vägnar.

Vad gäller de politiska frågorna har Turkietfrågan dominerat församlingens
arbete under dess 35:e session. Församlingens debatter och ställningstagande
har dels gällt läget i Turkiet, dels frågan om godkännande av
fullmakterna för den turkiska delegation som utnämndes efter parlamentsvalet
i Turkiet i november 1983. Församlingen har uttalat sig kritiskt till det
rådande läget i Turkiet vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna.
Godkännande av de fullmakter som presenterades för församlingen vid
januarimötet visade sig vara en kontroversiell fråga och ledde inte till något
ställningstagande under den 35:e sessionen. I enlighet med procedurreglerna
intog dock de turkiska delegaterna tills vidare sina platser i församlingen och
dess utskott.

1 Riksdagen 1984185. 9sami Nr 3

UU 1984/85:3

2

Cypernfrågan har under den aktuella perioden fått en något mer undanskymd
behandling. Ständiga utskottet diskuterade dock läget i Cypern i
november 1983 efter den ensidiga förklaringen om en turkcypriotisk stat
omfattande norra delen av ön. Ständiga utskottet verkade i det sammanhanget
för att ministerkommittén skulle ta ett nytt initiativ, syftande till en
reaktivering av de interkommunala samtalen mellan de två befolkningsgrupperna
på Cypern.

Vad gäller övriga politiska frågor med europeisk anknytning har spörsmålet
om europeiskt samarbete under 1980-talet kommit att få en alltmer
framträdande plats i församlingens arbete. Detta frågekomplex berör bl. a.
Europarådets förhållande till EG. Vidare har ESK-processen berörts under
den 35:e sessionen. Stockholmskonferensen har i det sammanhanget betraktats
som ett viktigt led i denna process; den tyska minoritetens situation i
Sovjetunionen har under den gångna sessionen diskuterats.

Beträffande politiska frågor rörande den internationella utvecklingen i
stort har församlingen under den 35:e sessionen haft en debatt om Mellersta
Östern och i en rekommendation till ministerkommittén formulerat sina
synpunkter på de olika aspekterna av konflikterna i denna region.

Församlingen har också under den 35:e sessionen diskuterat öst-västförbindelserna
utan att kunna enas om någon resolution eller rekommendation.

Församlingens arbete har i övrigt berört alla de områden som täcks av dess
fjorton utskott. Bland de ekonomiska frågorna må nämnas arbetslösheten
och sysselsättningen i Europa samt läget för stålindustrin i Europa. Vad
gäller de juridiska frågorna har församlingen behandlat hur proceduren
rörande bevakning och behandling av frågor rörande mänskliga rättigheter
kan förbättras. Sociala frågor, kultur- och utbildningsfrågor, befolkningsoch
flyktingfrågor samt miljöfrågor är andra frågor som behandlats av
församlingen under den aktuella tidsperioden.

Ministerkommittén har under 1983 hållit två möten och ställföreträdarna
samlats tio gånger. På ministerkommitténs dagordning har, liksom på
församlingens, stått frågan om öst-västrelationerna, huvudsakligen ägnad åt
ESK, och situationen i Turkiet. Utvecklingen i Cypern har också särskilt
behandlats av ministerkommittén.

Fem fackministerkonferenser arrangerades under 1983: en arbetsministerkonferens
i Paris, en utbildningsministerkonferens i Dublin, en planministerkonferens
i Torremolinos, en familjeministerkonferens i Köpenhamn samt
en migratonsministerkonferens i Rom.

Under ministerkommittén har verksamheten bedrivits i skilda kommittéer
och expertgrupper, rörande mänskliga rättigheter, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor,
utbildning, kultur och idrott, ungdomsfrågor, hälsovård,
miljöfrågor, regionala planeringsfrågor, kommunala frågor samt rättsfrågor.

Vad gäller arbetet rörande mänskliga rättigheter har man inom en
expertkommitté fortsatt att söka identifiera vissa ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter som skulle lämpa sig för införande i ett tilläggsprotokoll

UU 1984/85:3

3

till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. På det
sociala området kan noteras att en konvention om migrerande arbetstagares
rättsställning trätt i kraft under året. Beträffande invandrarfrågor i övrigt har
man bl. a. diskuterat problemet om dubbelt medborgarskap, handikappade
invandrares situation och relationen mellan invandrare och myndigheter. På
det rättsliga området kan nämnas att man inom massmediakommittén lagt
fram ett förslag om reklam i TV. Man har vidare diskuterat frågor rörande
upphovsrätt m. m. i samband med överföring av främmande TV-program via
satellit och kabel och behandlat frågor om industriellt samarbete inom
massmediaområdet och om skydd av individens rättigheter.

Europarådets arbete efter februari 1984

Den 35:e sessionen avslutades i februari i år. Vid församlingens möte i maj
1984 godkändes fullmakterna för en turkisk delegation. Beslutet var inte
enhälligt utan fattades efter omröstning. Av församlingens ledamöter
röstade 91 för ett godkännande, 50 emot, medan 10 avstod från att rösta.

En talesman för den socialistiska gruppen hävdade att fullmakterna borde
underkännas, eftersom det parlament som utfärdat dem ej var representativt.
Härtill kom att mänskliga rättigheter inte respekterades i Turkiet.

Den konservativa gruppens talesman däremot uttalade sig till förmån för
godkännande av fullmakterna. Huvudargumentet var att såväl Spanien som
Portugal på sin tid hade accepterats som medlemmar i Europarådet, trots att
dessa länders demokratier vid resp. tidpunkter för medlemsansökan ej varit
fullödiga.

Den liberala gruppen stödde likaledes genom sin talesman godkännande
av fullmakterna. Man reserverade sig dock för framtida ställningstaganden i
fullmaktsfrågan beroende på om den demokratiska utvecklingen i Turkiet
gick i rätt riktning.

Församlingen diskuterade också vid majmötet i år läget i Turkiet.
Skiljelinjen gick såsom tidigare mellan konservativa och socialdemokratiska
ledamöter. De förra pekade på den stabilisering som ägt rum i Turkiet
senaste tiden och jämförde det nuvarande läget med förhållandena vid
tidpunkten för det militära maktövertagandet 1980. De senare underströk att
Turkiet f. n. inte uppfyllde Europarådets krav på demokrati och betecknade
det rådande läget som otillfredsställande.

I den resolution som församlingen antog uppmanas de turkiska myndigheterna
att fortsätta den demokratiska normaliseringsprocessen och att upphäva
undantagstillståndet i hela landet, proklamera en allmän amnesti,
genomföra yttrandefrihet och möjlighet för fackföreningar att verka. Vidare
uppmanas de att respektera de mänskliga rättigheterna bl. a. genom att se till
att tortyr ej förekommer. Politiska och juridiska utskotten fick i uppdrag att
följa utvecklingen av situationen i Turkiet och rapportera tillbaka senast vid
början av församlingens 37:e möte, dvs. i maj 1985.

UU 1984/85:3

4

De fullmakter som Cypern presenterat i början av 35:e sessionen kom
sedermera att godkännas vid den 36:e sessionens första möte i maj i år utan
större debatt. Beslutet innebar att församlingen godkände fullmakterna för
det av Cyperns parlament utsedda grekcypriotiska ombudet jämte en
suppleant.

Diskussion om öst-västrelationerna som ej slutförts under 35:e sessionen
fick en framträdande plats vid ständiga utskottets sammanträde i Oslo i juni
(den s. k. minisessionen). En resolution antogs med stor majoritet, ehuru
den kritiserades av flera företrädare för den socialistiska gruppen för att vara
alltför ensidig och i avsaknad av balans när det gällde att fördela skulden
mellan Förenta staterna och Sovjetunionen för det rådande internationella
läget. Ett ändringsförslag som syftade att påvisa Förenta staternas negativa
inflytande på utvecklingen i Centralamerika avvisades av det ständiga
utskottets majoritet.

Från brittiskt konservativt håll riktades ett angrepp mot Sverige för
undfallenhet gentemot Sovjetunionen i frågor som berör kränkningar av
svenskt territorialvatten. Angreppet besvarades från svensk sida av en
representant för socialdemokraterna.

Församlingen har också sedan den 35:e sessionen avslutades följt upp
frågan om europeiskt samarbete under 1980-talet. En omfattande debatt
hölls i oktober i år. Församlingen uttalade i detta sammanhang sin oro över
en ökande klyfta mellan EG och de övriga europeiska demokratier som ej är
medlemmar av EG. Församlingen underströk nu mer än tidigare Europarådets
roll i det europeiska samarbetet samtidigt som man sade sig vara väl
medveten om den roll som spelas av EG. Församlingen uttryckte dock
önskvärdheten av att förbättra kontakterna med EG för att uppnå en slags
arbetsfördelning mellan de båda organisationerna. Församlingen utvecklade
vidare sin tanke att tillsätta en grupp av framstående statsmän och
presenterade en lista över dessa. Den föreslagna gruppen skulle ledas av
Emilio Colombo, f. d. italiensk premiär- och utrikesminister, och omfatta
åtta personer från åtta länder. Av icke-EG-länder skulle Spanien representeras
av José-Maria de Areilza, f. d. utrikesminister och församlingspresident i
Europarådet, Norge av Knut Frydenlund, f. d. utrikesminister och nuvarande
stortingsledamot, samt Österrike av Alois Mock, ordförande i den
internationella demokratiska unionen.

Ministerkommittén kommer under den närmaste tiden att ta ställning till
en rapport från en arbetsgrupp om Europarådets roll för europeisk enhet.
Rapporten innehåller bl. a. förslag om att stärka den politiska dialogen
mellan Europarådets medlemsländer och förbättra relationerna mellan
Europarådet och EG.

En annan arbetsgrupp under ministerkommittén, som letts av Sveriges
ständige representant vid organisationen Bertil Arvidson, har framlagt en
rapport om Europarådets arbetsmetoder. I rapporten har lagts fram en rad
konkreta förslag som syftar till att effektivisera ministerkommitténs arbete

UU 1984/85:3

5

liksom dess samarbete med församlingen. Ministerkommittén väntas inom
kort också ta ställning till dessa förslag.

Sedan den 35:e sessionen avslutades har Europarådet valt en ny generalsekreterare,
f. d. spanske utrikesministern och parlamentsledamoten Marcelino
Oreja Aguirre, vilken tillträdde sitt ämbete den 1 oktober i år.

Bakgrund till motion 1983/84:1668

Inom Europarådets ministerkommitté utgör kulturstyrelsen (CDCC) det
samordnande organet för frågor inom kultur- och utbildningsområdet. Inom
församlingen bereds dessa frågor av kulturutskottet. Framför allt sekretariatet
har uttalat stor oro över att Gemenskapen numera också alltmer sysslar
med kulturfrågor. Tydligast har detta formulerats av förutvarande generalsekreterare
Karasek inför ministerkommittén och församlingen såväl 1982
som 1983.

Från svensk sida har man inom ministerkommittén sagt att Europarådet
bör vara det främsta europeiska organet för kultursamarbete, en uppfattning
som återspeglats i gemensamma kommunikéer, vilka utfärdats av ministerkommittén.

Vad gäller EG kan först konstateras att ingenting stadgas i Romfördraget
om vare sig kultur eller utbildning. Engagemanget rörande kulturfrågorna är
relativt nytt och skiftar mellan EG:s olika organ. Europaparlamentet
förefaller vara det organ som i störst utsträckning behandlar kulturfrågor.
Inom Kommissionen är man mer försiktig. Genom att ta fasta på de
fundamentala målen för Gemenskapens arbete om fri rörlighet av arbetskraft,
varor och tjänster har Kommissionen kunnat hävda att detta även
gäller Gemenskapens kulturarbetare. Kulturfrågorna har därmed kommit in
i EG bakvägen genom att koncentreras på kulturarbetarnas problem. Inom
Gemenskapens högsta beslutande organ, Ministerrådet, behandlas kulturfrågor
endast undantagsvis. I själva verket är frågan huruvida EG skall ägna
sig åt kulturfrågor kontroversiell bland Gemenskapens medlemsländer.

I sammanhanget är också värt att notera att Gemenskapens kulturministrar
sedan drygt ett år träffas regelbundet och uttalar sig om Gemenskapens
kulturella målsättningar. Även andra högnivåmöten med deltagande av
representanter för de tio har uttalat sig till förmån för kultursamarbetet inom
EG, t. ex. vid det s. k. Europeiska rådets möte i Stuttgart i juni 1983 och vid
stats- och regeringschefsmötet i Fontainebleau i juni 1984.

Utskottet

Utskottet som tagit del av svenska Europarådsdelegationens och regeringens
berättelser och i övrigt beaktat den redovisade bakgrunden konstaterar
med tillfredsställelse att Europarådet behandlat en rad frågor av central
politisk, ekonomisk, social, kulturell och rättslig betydelse.

UU 1984/85:3

6

Vad gäller situationen i Turkiet finner utskottet det angeläget att
Europarådet även framgent noga följer utvecklingen av landets återgång till
fullt demokratiskt styre liksom läget rörande de mänskliga rättigheterna.

Utskottet välkomnar de ansträngningar som görs inom Europarådet för att
förbättra arbetsmetoderna. Utskottet vill här särskilt framhålla vikten av att
de förslag som presenterats snarast slutbehandlas. Utskottet finner i
anslutning härtill det angeläget att Europarådet ägnar uppmärksamhet åt att
koncentrera sin verksamhet till europeiska frågor av gemensamt intresse.
Arbetet till skydd för de mänskliga rättigheterna bör även framdeles ges hög
prioritet.

Arbetet inom Europarådet vad gäller europeiskt samarbete under 1980-talet bör särskilt inriktas på att etablera samarbete med EG på ett sådant sätt
att onödigt dubbelarbete undviks och Europarådets självständiga roll
hävdas. Av de medlemsländer av Europarådet som också är medlemmar av
EG bör kunna förväntas bättre koordinering i resp. huvudstäder mellan
Europaråds- och EG-frågor.

Europarådets möjligheter till samarbete med östeuropeiska stater bör
särskilt beaktas vad gäller kontakter med icke-medlemsländer.

I yrkande 1 i motion 1668 begärs ökade insatser för att förstärka
kultursamarbetet mellan Europarådet och EG.

Med sina 21 medlemsländer utgör Europarådet den större kretsen av
europeiska demokratier och har därmed särskilda förutsättningar att främja
och genomföra ett europeiskt kultursamarbete. Detta samarbete bör därför
enligt utskottets mening koncentreras till Europarådet. Det är dock enligt
utskottets mening angeläget att ministerkommittén och den parlamentariska
församlingen inom ramen för det pågående arbetet i Europarådet ägnar ökad
uppmärksamhet åt att bättre prioritera aktiviteterna inom kulturområdet.
Härtill synes det önskvärt att man i ett ömsesidigt kontakt- och informationsutbyte
med Gemenskapen söker hävda respekt för Europarådets arbete och
förvissning om att dubbelarbete undviks. Med hänvisning till vad sålunda
anförts avstyrker utskottet yrkande 1 i motion 1668.

Vad gäller yrkande 2 i motion 1668 om angelägenheten av nära,
omfattande och varaktiga kulturella förbindelser mellan Sverige och EG
konstaterar utskottet att frågan huruvida Gemenskapen skall ägna sig åt
kulturella frågor är kontroversiell och att flera av Gemenskapens medlemsländer
motsatt sig detta. Mot denna bakgrund förefaller det mindre lämpligt
att Sverige söker ökade kontakter med EG på detta område. Enligt
utskottets mening är Europarådet den naturliga europeiska samarbetsorganisation
med vilken Sverige bör befästa och vidareutveckla kontakterna på
kulturområdet.

Det är dock önskvärt att den svenska delegationen vid EG liksom hittills
nära följer och rapporterar om den diskussion som förs inom EG rörande
kulturfrågorna.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkande 2 i motion 1668.

UU 1984/85:3

7

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger redogörelse 1984/85:8 från den svenska
delegationen vid Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling
rörande församlingsmötena under tiden april 1983 -februari 1984 jämte regeringens skrivelse 1984/85:68 med redogörelse
för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under 1983 till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört,

2. att riksdagen avslår motion 1983/84:1668.

Stockholm den 15 november 1984

På utrikesutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Sture Korpås (c),
Sture Palm (s), Margaretha af Ugglas (m), Jan Bergqvist (s), Sten Sture
Paterson (m), Ivar Virgin (m), Rune Ångström (fp), Bertil Måbrink (vpk).
Nils T. Svensson (s), Pär Granstedt (c), Åke Gustavsson (s), Inger Koch (m),
Gunnar Ström (s) och Karin Wegeståhl (s).

' Stockholm 1984 79287