om vattenvård, m.m.

Betänkande 1982/83:JoU13

JoU 1982/83:13

Jordbruksutskottets betänkande
1982/83:13

om vattenvård, m. m.

Motioner

I motion 1981/82:175 av Bengt Silfverstrand och Egon Jacobsson (båda s)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas mot vattenföroreningarna
i Ringsjön i enlighet med vad som i motionen anförs.

I motion 1981/82:235 av Hugo Bengtsson (s) yrkas att riksdagen i skrivelse
till regeringen hemställer om omedelbara åtgärder för förhindrande av
föroreningar och fiskdöd i Öresund i enlighet med vad i motionen
anförts.

I motion 1981/82:363 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att åtgärder vidtas mot föroreningar i havsmiljön i
enlighet med vad som i motionen anförts.

I motion 1981/82:1135 av Eric Holmqvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i
fråga (yrkande 6), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts i motionen beträffande miljöförbättrande åtgärder i Skåne.

I motion 1981/82:1905 av Ella Johnsson och Elis Andersson (båda c) yrkas
att riksdagen beslutar begära att regeringen på lämpligt sätt främjar
användandet av multrumtekniken.

Utskottet

Utskottet behandlar i betänkandet fyra motioner som väckts i januari 1982
med anledning av miljöskador i vattenområdet Öresund-Skagerrak samt i
vissa skånska sjösystem. Vidare behandlas en motion om multrumteknik.

Vattenvård

I motion 1981/82:1131 (s) om näringslivet i Skåne utvecklas motiven till
yrkandet i motion 1135. Där framhålls att såväl grundvatten som vissa
sjösystem i Skåne har utsatts för en allt starkare belastning av föroreningar.
Dessa härrör enligt ett flertal vetenskapliga undersökningar i inte ringa
utsträckning från kraftigt ökad tillförsel av närsalter såsom kväve och fosfor.
Problem av det här slaget har också drabbat kustområdena från Öresund i
söder till Kattegatt i norr. Enligt motionärerna behövs genomgripande och
samordnade insatser för att hejda en fortgående utarmning av oersättliga
naturområden och för att man så långt som möjligt skall kunna återställa

1 Riksdagen 1982/83. 16 sami. Nr 13

JoU 1982/83:13

2

förstörd miljö. Kostnaderna för dessa insatser måste ställas i relation till
minskade fiskefångster, en sämre rekreationsmiljö, otjänligt dricksvatten
och på sikt en miljö som kanske blir helt otjänlig för människor.
Tankegångarna utvecklas vidare i tre andra motioner.

I motion 1981/82:175 (s) framhålls att Ringsjön i Skåne under flera
decennier har utsatts för en allt starkare belastning av föroreningar. En i
svensk vattenvård unik insats måste enligt motionen komma till stånd. I
motion 1981/82:235 (s) uppmärksammas vattenföroreningarna i Öresund
vilka medfört minskade syrehalter i vattnet. Även motion 1981/82:363 (s)
behandlar frågan om havsmiljöns sjukdomssymptom. Motionärerna föreslår
att ett program för att förbättra havsmiljön antas som bl. a. bör innefatta att
ett åtgärdsprogram utarbetas för långsiktig hushållning med havets resurser.

Utskottet får med anledning av ifrågavarande motioner anföra följande.

Vattenförhållandena i Ringsjön, som är den till ytan största sjön i
Malmöhus län, har följts ganska väl sedan 1940-talet. Under 1970-talet
byggdes reningsverk med höggradig rening i Höör och Hörby. Dessa innebar
en betydande avlastning av bl. a. fosfor och kväve. Trots detta visade
undersökningar år 1980 att näringstillförseln till sjön var hög. En särskild
Ringsjökommitté bildades därför med representanter för berörda myndigheter.
Enligt utredningar som tagits fram av kommittén härrör ca 60 % av
den totala närsaltbelastningen på sjön från åkerarealer. Tillförseln av
växtnäring från omgivningen anges vara förödande för sjöns vattenkvalitet.
Ytterligare utredningar pågår. Ringsjökommittén har föreslagit ett åtgärdsprogram
som omfattar kartläggning av gödselvårdsanläggningar, information
till jordbrukarna (i samarbete med LRF) och inventering av glesbebyggelse
runt sjön.

Under hösten 1980 konstaterades allvarliga skador på djurlivet i djupbottnarna
i och utanför Laholmsbukten och Skälderviken. Fiskenämnden i
Hallands län rapporterade om vikande fångster i snurrevadsfisket i området
fr. o. m. mitten av augusti och döda bottendjur i redskapen från september
och framåt. En marinbiologisk undersökning klargjorde att den omedelbara
orsaken till skadorna var en massutveckling av mikroalger av typ dinoflagellater
i vattnet. De bottennära vattnen på mer än 16 m djup befanns ha
mycket låga syrgashalter. Liknande fenomen rapporterades också från flera
områden efter västkusten och från danska kustområden. Hela utvecklingen
upprepades under 1981 med ännu större ytmässig omfattning. Motsvarande
fenomen har iakttagits innevarande år trots att vattenomsättningen under
förhösten varit bättre än i fjol.

Massutvecklingen av dinoflagellater i vattnet är internationellt känd under
benämningen ”red tide” (röd flod). Den uppträder spontant i områden med
stora uppvällningar av bottenvatten. Den förekommer också i områden som
är belastade genom mänsklig aktivitet.

JoU 1982/83:13

3

För att bestämma och följa tillståndet i luft, mark och vatten utför olika
myndigheter sedan flera år ett omfattande arbete inom programmet för
övervakning av miljökvalitet (PMK) och recipientkontroll, under naturvårdsverkets
ledning.

Med anledning av den redovisade försämringen av vattenmiljön längs
västkusten har en verksamhet satts i gång utöver PMK för att utröna
orsakerna till fenomenen och finna botemedel. Naturvårdsverket har på
regeringens uppdrag och i nära samarbete med fiskeristyrelsen, SMHI,
berörda länsstyrelser, forskningsinstitutioner, LRF, Kommunförbundet,
Landstingsförbundet m. fl. tillsatt två arbetsgrupper. Dessa har fått i uppgift
att sammanställa och utvärdera kunskaperna om hur havsmiljön tillförs ökad
näring (eutrofieras) och vilka effekter detta får på ekosystemet samt att
föreslå erforderliga åtgärder. En preliminär rapport betitlad Eutrofiering av
marin miljö - pågående arbete med relevans för ”Laholmsbuktsproblemen”
överlämnades till regeringen i juni 1982. Av rapporten framgår att det tar
lång tid av undersökningar och utvärdering för att nå tillräcklig kunskap om
orsakssammanhangen i det komplicerade samspel av olika faktorer som
ligger bakom miljöförändringarna i havet vid Östersjöns utlopp. Dock kan
enligt rapporten vissa åtgärder redan på nuvarande stadium vidtas inom
jordbrukssektorn samt även för att minska de kommunala avloppsutsläppens
negativa påverkan på vattenområdet Öresund-Skagerrak.

Enligt naturvårdsverkets rapport beräknas en utvärdering rörande eutrofiering
i marin miljö föreligga under våren 1983. Likaså kommer förslag till
framtida forskningsinsatser på området att framläggas.

Regeringen tillsatte år 1979 en särskild kommitté (Jo 1979:09) för att
utreda användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket m. m. En
viktig del av kommitténs arbete är enligt direktiven att bedöma hälso- och
miljöeffekterna av den nuvarande användningen av bekämpningsmedel och
handelsgödselmedel samt att redovisa konsekvenserna av en minskad
användning av kemiska preparat. Enligt vad utskottet erfarit avser kommittén
att i ett betänkande belysa bl. a. jordbrukets inverkan på eutrofieringen
av yt- och grundvatten. Växtnäringens påverkan på vattnet i områden med
olika känslighet kommer därvid att särskilt beaktas. Kommittén beräknas
avsluta sitt arbete i början av år 1983.

Utskottet delar motionärernas oro över den försämring av vattenmiljön
som uppträtt i Öresund, längs västkusten och i sjöar som Ringsjön och som
resulterat i stark algblomning, syrebrist i vattnet och skador på djurlivet. Som
framgår av den lämnade redogörelsen anses närsaltbelastningen från land,
dvs. en alltför riklig tillförsel av framför allt kväve- och fosforsalter, bära en
del av skulden till skadorna. En betydande del härav anses komma från
jordbruk och skogsbruk samt genom utsläpp från hushåll och industrier.
Säkerligen finns, icke minst i havsmiljön, många andra faktorer av betydelse,
såsom klimatfaktorer, havsströmmar och luftburna föroreningar. Utskottet
anser det angeläget att ytterligare ansträngningar görs för att klarlägga

JoU 1982/83:13

4

orsakssammanhangen och att åtgärder vidtas för att i möjlig mån undanröja
föroreningskällorna. Det arbete som utförs av naturvårdsverket m. fl.
myndigheter och institutioner samt av Ringsjökommittén och som redovisats
ovan är därför av stort värde. Problemen torde som framhållits komma att
ytterligare belysas i kemikalieutredningens betänkande. Utskottet utgår från
att denna verksamhet fullföljs med kraft och att regeringen och berörda
myndigheter vidtar erforderliga åtgärder för att bemästra här berörda
problem. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna
synes med anledning härav inte påkallad.

Multrumteknik

Enligt motion 1981/82:1905 (c) innebär den konventionella rörtekniken
med rent vatten som transportör av avlopp att man slösar bort ca 18 000 liter
rent vatten per person och år. Enligt motionärerna borde det vara möjligt att
i högre grad än som skett använda den alternativa teknik som finns, nämligen
förmultningsklosetter (multrum).

Riksdagen behandlade våren 1981 motioner om ökad användning av
förmultningsklosetter (JoU 1980/81:20). I samband därmed framhöll utskottet
att det på längre sikt kunde bli nödvändigt att utveckla nya tekniska
lösningar av avloppsproblemen. En sådan utveckling vore önskvärd både för
att återvinna avloppsslammets energivärde och för att hushålla med
friskvattnet. Utskottet fann att det är i glesbygd och då framför allt i samband
med fritidsbebyggelse som multrumtekniken och andra förekommande typer
av torrtoaletter i första hand kan finna sitt användningsområde. Enligt vad
utskottet hade inhämtat var multrumtekniken förenad med åtskilliga
problem. Därför pågick internordiskt samarbete med deltagande av vederbörande
svenska centrala myndigheter för testningar och kvalitetsmärkning.
Utskottet fann med hänsyn härtill att motionerna i fråga ej borde föranleda
någon riksdagens ytterligare åtgärd. Riksdagen följde utskottet.

Berörda myndigheter i de nordiska länderna har numera enligt vad
utskottet erfarit antagit ett gemensamt system för testning av multrumtoaletter.
Tillverkare av sådana anläggningar kan låta sin produkt undergå en
programbunden testning vid ett norskt institut, vars utlåtande blir giltigt även
i övriga nordiska länder. Enligt utskottets mening är det värdefullt att
multrumsystemen numera kan underkastas testning till ledning för bostadsplanerare
och enskilda hushåll. Någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida
torde inte påkallas med anledning av motionen.

JoU 1982/83:13

5

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vattenvård

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:175, 1981/82:235,
1981/82:363 och 1981/82:1135 yrkande 6,

2. beträffande multrumtekniken

att riksdagen avslår motion 1981/82:1905.

Stockholm den 23 november 1982

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Åke Wictorsson (s), Arne Andersson i Ljung
(m), Grethe Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson
(s), Börje Stensson (fp), John Andersson (vpk), Jan-Eric Virgin (m), Åke
Selberg (s) och Bo Arvidson (m).

■ ■

GOTAB 73030 Stockholm 1982