Om vatten- och avloppsfrågor m. m.

Betänkande 1980/81:JoU20

JoU 1980/81:20

Jordbruksutskottets betänkande
1980/81:20

om vatten- och avloppsfrågor m. m.

Motioner

I motion 1980/81:584 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att hemställa att regeringen tar initiativ till ett utvecklingsprogram
som gör det möjligt att utan miljöproblem använda slam från reningsverk
som jordförbättrings- och gödselmedel.

I motion 1980/81:772 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa att statens naturvårdsverk får i uppdrag
att utarbeta allmänna riktlinjer för användning av multrum inom tätbebyggelse.

I motion 1980/81:1010 av Ella Johnsson och Elis Andersson (båda c) yrkas
att riksdagen beslutar begära att regeringen på lämpligt sätt främjar
användandet av multrumtekniken.

I motion 1980/81:1094 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 3), att en översyn görs av reningsprocesserna och slamhanteringen
vid avloppsreningsverken med inriktningen att störande ämnen
stoppas vid källorna och tungmetaller härvid återvinnes.

Bakgrund

Slamhantering

Vid riksdagens behandling hösten 1980 av motionsyrkanden om avloppsproblematiken
framhöll utskottet bl. a. följande (JoU 1980/81:7).

Uppgifter som inhämtats i anslutning till nu aktuella motioner visar att
närmare hälften av landets avloppsslam inte kommer till användning utan till
betydande kostnader deponeras på tippningsplatser av olika kvalitet. Det
deponerade slammet utgör i många fall en källa till miljöstörningar.

Utskottet finner det angeläget att verksamma åtgärder vidtas för att
ytterligare effektivisera avloppsreningen bl. a. för att möjliggöra ett bättre
utnyttjande av avloppsslammet. Ansträngningarna bör bl. a. inriktas på att
få fram ett avloppsslam som har så låga halter av tungmetaller och andra
giftiga ämnen att det utan risk kan nyttjas för gödsling av jordbruksjord eller
som anläggningsjord. Nuvarande låga grad av utnyttjande kan inte i längden
anses acceptabel.

Det torde i första hand åvila berörda myndigheter och forskningsorgan att
svara för de konkreta åtgärderna i nu berörda sammanhang.

Av den lämnade redovisningen framgår också att bl. a. statens naturvårdsverk
i samverkan med andra centrala och lokala miljövårdande organ i olika

1 Riksdagen 1980181. 16 sami. Nr 20

JoU 1980/81:20

2

avseenden gör ej obetydliga insatser för att minska gifthalterna i avloppsvatten
och avloppsslam för att bl. a. möjliggöra att en allt större del av
slammet efter hand kan utnyttjas produktivt. Åtskillig forskning på området
sker också vid lantbruksuniversitetet och statens lantbrukskemiska laboratorium
m. fl. forskningsorgan.

Utskottet fann mot bakgrund av det anförda att någon ytterligare åtgärd
från riksdagens sida inte påfordrades med anledning av motionerna.
Riksdagen följde utskottet.

Användning av mullrumanläggningar

Ett betydande antal toaletter av multrumtyp eller annan biologisk typ finns
enligt uppgift i landet. Erfarenheterna anses ha varit blandade. Åtskilliga
problem med användandet har uppstått.

Frågan om utfärdande av råd och anvisningar för installation och skötsel av
dylika anläggningar faller inom både socialstyrelsens och statens naturvårdsverks
ansvarsområden. Socialstyrelsen har tillsatt en särskild arbetsgrupp för
hithörande frågor där man tillsammans med representanter för bl. a.
naturvårdsverket och konsumentverket överväger hur multrumtekniken i
fortsättningen skall hanteras från myndigheternas sida. Frågan övervägs
även inom den nordiska ämbetsmannakommittén. För att erhålla underlag
för kvalitetsmärkning avser man att företa testningar av olika typer av
biologiska toaletter vid den norska lantbrukshögskolans testlaboratorium i
Ås. Vederbörande fabrikant kommer att få svara för kostnaderna för resp.
test.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande några motioner om förbättrad
rening av avloppsslam och om främjande av multrumteknik.

I motion 584 anförs att slam från reningsverk bör återföras till naturen
genom att användas som jordförbättrings- och gödselmedel i jordbruket eller
blandas in i anläggningsjord. Dock innehåller slammet ofta höga halter av
tungmetaller och dessutom smittofarliga beståndsdelar som parasitägg,
bakterier och virus. Enligt motion 1394 har man vid slamhanteringen
problem med gifter från industrier och laboratorier vid många reningsverk.

I motion 772 framhålls att multrum är en mycket fördelaktig metod att
klara avloppsproblemet. Man slipper vattenförbrukningen och man får ett
komposterat avfall som direkt kan återföras till naturen. För att multrum
skall kunna komma till vidare användning krävs enligt motionen en
typbesiktning och allmänna riktlinjer för hur anläggningen skall skötas och
avfallet omhändertas. Enligt motion 1010 innebär multrummet även en
förenklad och förbilligad sophantering. Planeringen bör inriktas på förmultningstoaletter.

JoU 1980/81:20

3

Utskottet vill i detta sammanhang till en början framhålla att det på längre
sikt kan bli nödvändigt att utveckla nya tekniska lösningar av avloppsproblemen.
En sådan utveckling är önskvärd både för att återvinna avloppsslammets
energivärde och för att hushålla med friskvattnet.

Latrin och merparten av andra ämnen i avlopp från hushållen är ett avfall
med högt återvinningsvärde. Det är enligt utskottets uppfattning otillfredsställande
och i längden oacceptabelt att avloppsslam innehåller så mycket
giftiga ämnen att det inte kan användas för gödsling av åkerjord. För att
hushålla med friskvattnet och undvika att allt större mängder avloppsvatten
innehållande giftiga ämnen släpps ut i ekosystemet bör enligt utskottets
mening utvecklingsarbetet även inriktas på att nå fram till en mera vattensnål
teknik för avloppshanteringen.

Vad så avser de mera kortsiktiga problem som behandlas i de aktuella
motionerna vill utskottet hänvisa till den i det föregående lämnade
bakgrundsredogörelsen. Av den framgår att avloppsreningsverkens problem
med tungmetaller och andra gifter är föremål för forskning och utvecklingsarbete
inom berörda myndigheter och institutioner. De projekt i bl. a.
naturvårdsverkets regi som utskottet hänvisat till i sitt betänkande 1980/81:7
pågår fortfarande. Dessa insatser synes ägnade att i allt väsentligt tillgodose
syftet med motionerna 584 och 1094 i hithörande del. Motionerna avstyrks
därför.

När det gäller frågan om multrumtekniken finner utskottet att det är i
glesbygd och då framför allt i samband med fritidsbebyggelse som denna
teknik och andra förekommande typer av torrtoaletter i första hand kan
finna sitt användningsområde. Av den inledningsvis lämnade redogörelsen
framgår att multrumtekniken är förenad med åtskilliga problem och att
internordiskt samarbete med deltagande av vederbörande svenska centrala
myndigheter pågår för testningar och kvalitetsmärkning. Utskottet finner
med hänsyn härtill att motionerna 772 och 1010 ej bör föranleda någon
riksdagens ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slamhantering

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:584 och 1980/81:1094
yrkande 3,

2. beträffande multrumteknik

att riksdagen lämnar motionerna 1980/81:772 och 1980/81:1010
utan ytterligare åtgärd.

Stockholm den 10 mars 1981

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

JoU 1980/81:20

4

Närvarande: Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Maj Britt
Theorin (s), Börje Stensson (fp), Grethe Lundblad (s), Hans Wachtmeister
(m), Filip Johansson (c), Åke Wictorsson (s)*, Sven Eric Lorentzon (m),
Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Stig Alftin
(s)*, Jan Fransson (s) och Kerstin Sandborg (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 66640 Stockholm 1981