om utvecklingen i Centralamerika och Chile

Betänkande 1983/84:UU18

UU 1983/84:18

Utrikesutskottets betänkande
1983/84:18

om utvecklingen i Centralamerika och Chile
Motionerna

I motion 1983/84:766 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

att riksdagen uttalar sig för att regeringen söker bilda en europeisk
”Contadoragrupp” i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1983/84:767 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandena 1, 3 och 4,
föreslås

1. att riksdagen än en gång uttalar sitt kraftfulla fördömande av de brott
mot de mänskliga rättigheterna som begås av diktaturregimen i Chile och sin
solidaritet med det chilenska folkets kamp,

3. att riksdagen hemställer till regeringen att i Förenta nationerna ta
initiativ för att skapa ett effektivt skydd för hemvändande chilenare,

4. att riksdagen hemställer hos regeringen om utarbetande av en strategi
för effektiva bojkottåtgärder mot militär juntan i Chile.

Yrkande 2 i motion 767 om humanitärt bistånd till Chile behandlas i UU
1983/84:15.

Bakgrund

Centralamerika

Krig och konflikter dominerar alltjämt bilden av Centralamerika. I El
Salvador pågår strider mellan regeringstrupper och oppositionsgerilla. Inget
militärt avgörande synes vara inom räckhåll för någondera parten. De nyss
avhållna presidentvalen gav inte erforderlig majoritet åt någondera av de två
huvudkandidaterna. En ny valomgång är planerad till den 6 maj.

I Guatemala pågår inte något öppet inbördeskrig men motsättningarna
mellan militärregimen och en förföljd opposition är mycket hårda. En våg av
mord, försvinnanden och annat våld drar fram över framför allt huvudstaden
i Guatemala. Statskuppen i augusti 1983, då general Rios Montt ersattes som
president av den tidigare försvarsministern Victores har inte medfört någon
grundläggande förändring av situationen i landet.

I Nicaragua råder fortfarande undantagstillstånd, motiverat av USAstödda
kontrarevolutionära attacker mot sandinistregimen från Honduras
och Costa Ricas territorier. Mineringen av Nicaraguas kust har ytterligare
skärpt läget. Nicaragua har fått frågan behandlad av FN:s säkerhetsråd och
även tagit upp den i Internationella domstolen i Haag.

Nicaraguas regering har tillkännagivit att man ämnar häva undantagstill 1

Riksdagen 1983184. 9sami. Nr 18

UU 1983/84:18

2

ståndet och presscensuren före det allmänna val som skall äga rum den 4
november 1984.Valen avser president, vice president och en lagstiftande
församling på 90 medlemmar med en mandattid på 6 år. Valen skall enligt
den antagna vallagen bli proportionella i syfte att bereda även små partier
tillträde till församlingen, vars uppgift blir att utarbeta en konstitution.
Vidare har tillkännagivits att oppositionen skall få möjlighet att bedriva en
verklig valkampanj. Från oppositionen har dock ställts ytterligare krav i
detta hänseende. Regeringen har inte gått med på att internationella
observatörer får övervaka valen men har själv inbjudit observatörer från
Contadora-gruppens medlemsländer och vissa politiska internationaler.

Fred och lugn i Centralamerika förutsätter en politisk lösning av konflikterna.
Ett flertal försök till medling har gjorts. Det initiativ som nu har bäst
förankring i området är den s.k. Contadora-gruppens fredsplan. Vid ett
möte i Cancun i Mexiko i juli 1983 antog statscheferna i Colombia, Mexiko,
Panama och Venezuela gemensamt en deklaration som innehöll en rad
principer och konkreta förslag till fredlig lösning av regionens konflikter.
Contadora-gruppens förslag har sedermera blivit ett 21-punktsprogram, som
accepterats av de närmast berörda länderna Costa Rica, El Salvador,
Guatemala, Honduras och Nicaragua.

Under ett möte i Panama i januari i år utvecklades planen ytterligare till ett
nytt dokument, i vilket bl. a. föreslås en demilitarisering av regionen,
åtgärder för en demokratisk utveckling och vissa ekonomiska insatser.
Contadora-gruppens arbete fortsätter nu i tre kommissioner, för militära,
politiska och ekonomiska frågor.

De fyra latinamerikanska presidenternas initiativ har fått stöd från flertalet
stater i övriga Latinamerika och i Europa. USA, som till en början var
avvaktande, har givit gruppen sitt allmänna stöd. Contadora-planen har även
förankrats i den resolution om Centralamerika som antogs utan omröstning
av FN:s generalförsamling i höstas.

Den svenska regeringen har i en rad uttalanden hela tiden stött Contadorainitiativet,
senast i samband med statsminister Olof Palmes besök i Mexiko,
Nicaragua och Costa Rica i februari i år och i regeringens utrikesdeklaration i
riksdagen den 21 mars 1984. Det ligger väl i linje med den svenska
inställningen att det första steget mot fred i Centralamerika måste vara att
alla vapenleveranser, all vapentrafik och allt militärbistånd till och inom
regionen upphör samt att alla de berörda ländernas suveränitet och
territoriella integritet respekteras.

USA:s syn på situationen i Centralamerika och förslag till lösning av
konflikterna anses väl återspeglas i den rapport som utarbetades under
ledning av Henry Kissinger och som i januari 1984 överlämnades till
president Reagan. Rapporten har sedermera föranlett presidenten att
framlägga ett antal förslag till kongressen om militärt och ekonomiskt
bistånd.

UU 1983/84:18

3

Chile

Av Sydamerikas tre stora länder - ibland kallade ABC-staterna - har
Argentina numera en civil regering, och Brasilien har utvecklats i demokratisk
riktning.

Chile styrs sedan mer än tio år fortfarande av en hård militärdiktatur. Den
gällande konstitutionen garanterar presidentmakten åt general Pinochet till
år 1989. Under år 1983 kom den interna oppositionen mot militärregeringen
till särskilt kraftfullt uttryck. En rad nationella protestdagar ordnades från
maj till september. I augusti bildades den demokratiska alliansen under
ledning av kristdemokraten Gabriel Valdes, bestående av den demokratiska
högern, kristdemokrater, socialdemokrater, radikaler och vissa socialister.
Diskussioner fördes mellan regeringen och alliansen om tillåtelse av politiska
partier och fria val. Det kunde en tid verka som om regimen skulle ge efter för
en del av oppositionens krav. Dialogen avstannade dock utan att ha avsatt
några resultat.

Utskottet

Den svenska opinionen har under lång tid följt utvecklingen i de
centralamerikanska staterna mycket uppmärksamt. Riksdagen har behandlat
den politiska situationen i området och det svenska utvecklingssamarbetet
där ett flertal gånger, senast på grundval av betänkandena UU 1982/83:2 och
20.

Sverige har upprepade gånger beklagat att kampen för demokrati och
rättvisa i Centralamerika bl. a. av administrationen i USA kommit att
uppfattas som en kamp mellan supermaktsintressen. Det är mot denna
bakgrund som utvecklingen i Nicaragua efter sandinistemas seger med rätt
eller orätt blivit något av en prövosten för hela regionen. Även av detta skäl
är det därför betydelsefullt att Nicaraguas regering fastställt datum för
allmänna val. Det är utskottets förhoppning att valen i Nicaragua kommer att
genomföras i fria och ostörda former. På så sätt kan de bidra till en
fredsprocess i det övriga Centralamerika.

Som framgår av bakgrundsbeskrivningen har Contadoragruppens initiativ
ett brett internationellt stöd. Detta stöd är självfallet betydelsefullt för en
fredlig utveckling av situationen i Centralamerika.

I motion 766 föreslås att regeringen försöker bilda en europeisk Contadora-grupp,
för att på så sätt ytterligare stödja fredssträvandena. Den svenska
regeringen har fortlöpande kontakt med en rad europeiska regeringar om
läget i Centralamerika. Syftet med dessa kontakter är bl. a. att utröna vilka
bidrag till en politisk lösning av konflikterna de europeiska staterna skulle
kunna ge. Utskottet har anledning utgå från att dessa kontakter fortsätter till
stöd för Contadora-initiativet.

Samtidigt är det enligt utskottets mening viktigt att detta latinamerikanska

UU 1983/84:18

4

fredsinitiativ förblir latinamerikanskt i sin kärna. Det ger en regional
karaktär åt fredsprocessen som kan visa sig vara en tillgång. Försök att skapa
en europeisk Contadora-grupp skulle möjligen riskera att tillföra motsättningarna
en internationellt politisk dimension som inte är önskvärd.
Utskottet uttalar sitt stöd för en europeisk uppslutning kring Contadorainitiativet,
men avstyrker av det angivna skälet motionens yrkande.

I motion 767 föreslås i yrkande 1 att riksdagen ännu en gång skall uttala sitt
kraftfulla fördömande av brotten mot de mänskliga rättigheterna i Chile.

Sverige tillhör de länder som mest kritiskt granskat utvecklingen i Chile. I
återkommande uttalanden i nationella och internationella fora har svenska
regeringar fördömt den chilenska regeringens svåra brott mot de mänskliga
rättigheterna i landet. Så skedde bl. a. i ett interpellationssvar lämnat av
utrikesminister Lennart Bodström i riksdagen den 11 november 1983 och i
anföranden i FN:s generalförsamling hösten 1983.

Utvecklingen i Chile de senaste månaderna har dessvärre inte inneburit
någon förbättring av situationen för de mänskliga rättigheterna. I samband
med oppositionens olika protestaktioner har ett stort antal oskyldiga
chilenare blivit nedskjutna av den egna regimens trupper.

Sverige bör enligt utskottets mening fortsatt följa utvecklingen i Chile med
uppmärksamhet. Som uttalades av ett flertal partiers representanter i den
ovannämnda interpellationsdebatten kan Sverige bl. a. ge sitt stöd åt det
chilenska folket genom en nära kontakt med den demokratiska oppositionen
i landet. Med hänvisning till det ovan anförda torde någon ytterligare åtgärd
från riksdagens sida med anledning av yrkande 1 i motion 767 inte vara
erforderlig, varför yrkandet i fråga avstyrks.

Vad gäller yrkande 3 i motionen om initiativ i FN för att skapa ett effektivt
skydd för hemvändande chilenare får utskottet hänvisa till utrikesministerns
interpellationssvar i denna fråga den 11 november 1983. Det framgår därav
att vissa chilenska flyktingar omfattas av militärregeringens amnesti och
därigenom har möjlighet att återvända till sitt hemland. Resebidrag kan
sedan en tid utgå till de chilenska flyktingar i Sverige som önskar återvända
till sitt hemland. På grund av situationen i landet torde det emellertid vara
svårt att garantera återvändande chilenare säkerhet i landet. Ett för många
avgörande skäl mot att återvända är också den stora arbetslösheten i landet.
Sverige och andra länder verkar på det sätt som är möjligt inom FN för att
förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i Chile. Det är snarast på
den vägen man bör söka åstadkomma en trygghet för återvändande
flyktingar. Yrkande 3 i motion 767 om särskilt FN-initiativ avstyrks med
hänvisning härtill.

Förslag om ekonomisk bojkott mot Chile, som framförs i motionens fjärde
yrkande, har behandlats flera gånger tidigare av utskottet, senast i UU
1982/83:2.1 linje med den svenska uppfattningen att det är FN: s säkerhetsråd
som bör besluta om ekonomiska bojkottåtgärder och att begränsade åtgärder

UU 1983/84:18

5

från enskilda länder inte torde få någon effekt, avstyrker utskottet yrkande 4
i motion 767.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1983/84:766 om en europeisk Conta- res.
dora-grupp,

2. att riksdagen avslår motion 1983/84:767, yrkandena 1,3 och 4, om res.
Chile.

Stockholm den 12 april 1984

På utrikesutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Sture Korpås (c),
Carl Bildt (m), Sture Palm (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s), Jan
Bergqvist (s), Axel Andersson (s), Sten Sture Paterson (m), Maj-Lis Lööw
(s), Bengt Silfverstrand (s), Bertil Måbrink (vpk), Lars Hjertén (m), Inger
Koch (m) och Ola Ullsten (fp).

Reservationer

1. Centralamerika

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Den svenska
regeringen” och på s. 4 slutar med ”motionens yrkande”, bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner detta förslag värt att pröva. Contadora-gruppens initiativ
har utmynnat i en relativt konkret fredsplan. Arbetet på den fortsätter i tre
kommissioner. Det är enligt utskottets mening väsentligt att det internationella
stödet för Contadora-planen blir så omfattande att USA:s regering och
de andra regeringar som lägger hinder i vägen för fredsprocessen förstår att
en fredlig lösning av Centralamerikas konflikter måste sökas på den väg som
Contadora-gruppen anvisar. Allt fler regeringar i Europa vänder sig nu mot
USA:s politik i Centralamerika och inte minst de folkrättsstridiga mineringarna
av Nicaraguas farvatten.

Med anledning av motion 766 vill utskottet därför föreslå att regeringen
uppmanas ta kontakt med likasinnade regeringar i Europa i syfte att bilda en
europeisk grupp till stöd för Contadora-initiativet.
dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:766 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en europeisk
Contadora-grupp.

1 (vpk)

2 (vpk)

UU 1983/84:18

6

2. Chile

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”1 motion
767” och på s. 5 slutar med ”i motion 767.” bort ha följande lydelse:

I motion 767 föreslås att riksdagen ännu en gång uttalar sitt fördömande av
de brott mot de mänskliga rättigheter som begås av diktaturregimen i Chile,
att regeringen i FN skall verka för att ett skydd skapas åt hemvändande
chilenare och att regeringen ges i uppdrag att utarbeta en strategi för
effektiva bojkottåtgärder mot militärjuntan i Chile.

Utskottet delar den beskrivning som ges i motion 767 av situationen i
Chile. Riksdag och regering i Sverige har under de tio år som Pinochetregimen
suttit vid makten ofta fördömt det förtryck och de förföljelser mot
oliktänkande som under denna period, mer eller mindre oavbrutet, ägt ram i
Chile. Sverige har i FN försökt vidmakthålla den internationella opinionen
mot Chile och genom bilateral hjälp försökt lindra nöden för diktaturens
offer. Många chilenska flyktingar har funnit en fristad i vårt land.

Det är självfallet betydelsefullt att Sverige på detta sätt visat sin solidaritet
med det hårt prövade chilenska folket. Dessvärre har våra och andra länders
ansträngningar inte haft till resultat att situationen förändrats på något
avgörande sätt. Det finns därför enligt utskottets mening anledning för
Sverige att även fortsättningsvis upprätthålla ett internationellt tryck på
Chilejuntan. Detta kan, såsom föreslås i motion 767, ske genom fortsatta
fördömanden av Chilejuntans handlande, genom att ta upp den chilenska
situationen i FN:s olika organ som skall skydda respekten för mänskliga
rättigheter och genom att i FN försöka få till stånd åtgärder som kan ge
trygghet åt de chilenare som önskar återvända till sitt land.

Utskottet anser också att situationen i Chile utvecklats därhän att det är
angeläget att få till stånd en effektiv bojkott mot Chilejuntan. Utskottet är
medvetet om att det kan visa sig svårt att få enighet om samfällda
internationella sanktioner men anser inte att detta bör hindra Sverige från att
åtminstone ta initiativ i den riktningen. Sverige bör också för egen del
utarbeta en plan för en nationell bojkott mot Chile.

Det är utskottets uppfattning att regimen i Chile nu befinner sig i ett så
trängt läge att även begränsade manifestationer kan få stor betydelse och
innebära en vändning av utvecklingen i landet. Med hänvisning till det
anförda får utskottet tillstyrka yrkandena 1, 3 och 4 i motion 767.

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:767, yrkandena 1,3 och
4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
åtgärder mot Chile.

minab/gotab 78417 Stockholm 1984