om Turkiet

Betänkande 1981/82:UU18

UU 1981/82:18

Utrikesutskottets betänkande
1981/82:18

om Turkiet
Motionen

I motion 1980/81:424 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen hos
regeringen

1. hemställer att situationen i Turkiet förs fram i FN, Europarådet och
andra internationella församlingar

2. begär att den vidtar alla möjliga ekonomiska åtgärder för att försvaga
militärjuntan i Turkiet.

Bakgrund

I september 1980 övertog en militärregim makten i Turkiet. Det skedde
inte oväntat. Kuppen föregicks av en längre tids oro med inslag av öppet våld
och terroraktioner av extremistgrupper. Det är tredje gången under
efterkrigstiden som ett militärt maktövertagande äger rum i Turkiet.

Turkiet tillhörde demokratiernas krets i Europa. Landet är en av de
ursprungliga medlemmarna av Europarådet, den organisation som upprättades
för att främja mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i
Europa och som enligt sina stadgar bara kan omfatta demokratier.

Det är därför naturligt att Europarådet särskilt sysselsätter sig med
situationen i Turkiet och försöker verka för en återgång till ett demokratiskt
styrelseskick i landet.

Europarådets parlamentariska församling uppmanade i en resolution
redan den 1 oktober 1980 Turkiet att återgå till demokrati och att respektera
mänskliga rättigheter. Vid Europarådets ministerkommittés möte den 16
oktober framhöll utrikesminister Ola Ullsten, som utöver den turkiske
representanten var ende talare under ifrågavarande dagordningspunkt, att
en stat utan ett demokratiskt valt parlament inte kunde ha någon plats i
Europarådet.

Situationen i Turkiet har därefter, på svenskt förslag, vid varje sammanträdestillfälle
uppförts på ministerkommitténs dagordning. I den parlamentariska
församlingen har frågan ständigt stått på dagordningen sedan
kuppen.

Under mötet i maj 1981 med den parlamentariska församlingen beslutades
att de turkiska representanterna inte längre skulle få delta i församlingens
arbete eftersom det skulle vara regelvidrigt att förlänga deras mandat sedan
det turkiska parlamentet upplösts. Det har varit svårare att få gehör för
kraftfulla åtgärder mot militärregimen i Europarådets av regeringsledamöter

1 Riksdagen 1981/82. 9 sami. Nr 18

UU 1981/82:18

2

sammansatta ministerråd. Under den första perioden efter kuppen fanns det
bland Europarådets övriga medlemmar och i andra västländer en utbredd
föreställning att ett militärt maktövertagande var en av omständigheterna
mer eller mindre framtvingad nödvändighet och att den nya regimen, bara
den fick någon tid på sig, skulle i handling visa att den förberedde en återgång
till demokratiska styrelseformer, såsom skedde vid de tidigare tillfällena.

Den senaste tidens händelse i Turkiet har emellertid fått alltfler att tvivla
på militärregimens deklarerade avsikt att vilja återinföra demokratin.
Regimen vägrar att fastställa en tidsplan för återgången till parlamentariskt
demokratiskt styrelseskick. Partierna har numera formellt upplösts. Ett
flertal framträdande politiker och fackföreningsledare har arresterats. Den
tidigare premiärministern och ledaren för det republikanska folkpartiet
Biilent Ecevit har nyligen dömts till fängelse. Rapporter om tortyr och
godtyckliga frihetsberövanden förekommer fortfarande.

Den svenska regeringen har vid Europarådets ministerkommittés möte i
november reagerat skarpt mot upplösningen av partierna i Turkiet och mot
domen mot Ecevit, samt ifrågasatt den turkiska regeringens vilja att
återinföra demokratin.

Den parlamentariska församlingen har för sin del beslutat sända ett av
politiska och juridiska utskotten tillsatt underutskott till Turkiet. Underutskottets
rapport skulle ligga till grund för en diskussion i församlingen i
januari 1982 rörande Turkiets fortsatta ställning i Europarådet. De turkiska
myndigheterna har emellertid nyligen förklarat att man p. g. a. arbetsbördan
inte kunde ta emot underutskottet som planerat i december 1981. Ny
tidpunkt för genomförandet av besöket skulle man kunna meddela först
under januari 1982. Vilka konsekvenser detta kan få för Europarådets
fortsatta behandling av turkietfrågan är ännu ovisst.

Inom ministerkommittén har ännu inte förts någon diskussion om
uteslutning av Turkiet ur Europarådet. Medlemsländerna har hittills inte
velat avhända sig den möjlighet till påtryckningar mot Turkiet som ett
fortsatt medlemskap i Europarådet trots allt erbjuder. Även andra skäl kan
ha medverkat till att några medlemsländer visat begränsat intresse av att
situationen i Turkiet ägnas en ingående behandling i ministerkommittén.

Läget i Turkiet har hittills inte behandlats i FN.

Turkiet är också på det ekonomiska området nära förbundet med
Västeuropa. Landet är medlem i OECD och har sedan år 1963 ett
associationsavtal med Europeiska Gemenskaperna. Till följd av en - även
före kuppen - utomordentligt besvärlig ekonomisk situation har inom
OECD inletts ett biståndsprogram till förmån för Turkiet. Sverige lämnade
år 1979 en obunden kredit på 50 milj. kr. till detta program, vilken i sin helhet
har utnyttjats. Under 1980 har Sverige inom OECD:s ram ställt dels en
bunden kredit på 20 milj. kr., dels en exportkreditram på 25 milj. kr. till
Turkiets förfogande. Innevarande år har på motsvarande sätt en exportkre -

UU 1981/82:18

3

ditram på 25 milj. kr. utlovats. Inget av dessa belopp har emellertid utnyttjats
av Turkiet. Norska regeringen har beslutat frysa sitt OECD-bistånd till
landet i väntan på klarlägganden i frågan om demokratins återinförande.
Även EG-kommissionen håller inne vissa tidigare beslutade krediter till
Turkiet.

Utskottet

I motionen föreslås att regeringen tar upp situationen i Turkiet i FN,
Europarådet och andra internationella organ samt att ekonomiska åtgärder
skall vidtas mot militärjuntan.

Ett självklart forum för behandling av läget i Turkiet är Europarådet och
det är också inom denna organistaion regeringen med kraft verkat för att
militärregimen i Turkiet skall uppställa en fast tidtabell för återgång till
folkstyre. Europarådet har hittills visat tålamod med den nya regimen i syfte
att inte försvåra en återgång till demokratiskt styrelseskick. Nu har mer än ett
år förflutit efter kuppen och inga påtagliga tecken på en vilja att återupprätta
de demokratiska institutionerna har visats. Förföljelserna mot oliktänkande
har fått allt större omfattning. Tortyr och dödsdomar används i ökad
utsträckning. Militärregimen räknar sig till godo att den lyckats begränsa
terrorism och öppet våld. Till en del kan detta vara riktigt. Men den
avgörande skillnaden mellan tiden före och tiden efter militärkuppen synes
vara att det godtyckliga våldet numera i stället utövas i andra former och av
militärregimen själv.

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening anledning för
Europarådet och särskilt dess ministerkommitté att inta en mer beslutsam
attityd mot den turkiska regimen.

Turkiet har självt valt att tillhöra Europarådet och därmed att underkasta
sig de principer som gäller för denna organisation. Utskottet anser det därför
naturligt att det i första hand är Europarådets möjligheter till påtryckningar
mot regimen som bör användas.

Som utrikesminister Ullsten framförde i ett interpellationssvar redan för
ett år sedan bör inte heller ekonomiska påtryckningar mot Turkiet vara
uteslutna. Utskottet finner det sålunda inte givet att de hittills outnyttjade
svenska krediterna till Turkiet i det läge som nu uppkommit också bör få tas i
anspråk av Turkiet.

Med hänvisning till det ovan anförda får utskottet anse motionen
besvarad.

UU 1981/82:18

4

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motion 1980/81:424 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 8 december 1981

På utrikesutskottets vägnar
GERTRUD SIGURDSEN

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Gertrud Sigurdsen (s), Sture Palm
(s), Linnea Hörlén (fp). Olle Göransson (s), Ingrid Sundberg (m), Mats
Hellström (s), Gunnel Jonäng (c), Per-Olof Strindberg (m), Jan Bergqvist
(s), Sture Korpås (c), Carl Lidbom (s), Axel Andersson (s), Sten Sture
Paterson (m). Anders Ljunggren (c) och Ulla Orring (fp).

GOTAB Stockholm 1981