om sysselsättningsskapande åtgärder inom bostadsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1982/83:150, bil. 4)

Betänkande 1982/83:CU33

CU 1982/83:33

Civilutskottets betänkande
1982/83:33

om sysselsättningsskapande åtgärder inom bostadsdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1982/83:150, bil. 4)

1. Propositionen

I proposition 1982/83:150 bilaga 4 (bostadsdepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att

1. godkänna de ändringar av tidsgränserna i fråga om lån till vissa
byggnadstekniska åtgärder (reparationslån), som förordats i regeringsprotokollet,

2. bemyndiga regeringen att besluta att flytta fram den senaste tidpunkten
för påbörjande i fråga om reparationslån,

3. medge att ramen för reparationslån får vidgas med 75 milj. kr. i enlighet
med vad som anförts i regeringsprotokollet,

4. medge att särskilda lokallån får beviljas inom en ram av 50 milj. kr.
under år 1983.

2. Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1982183:

2423 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår
proposition 1982/83:150, såvitt avser bilaga 4, bostadsdepartementets
verksamhetsområde,

2426 av Margareta Persson (s) vari hemställs att riksdagen uttalar att
reparationslån för byggnadstekniska brister skall kunna utgå även för vissa
tekniska brister i fråga om handikappanpassning,

2427 av Margareta Persson och Gerd Engman (båda s) vari hemställs att
riksdagen uttalar att de särskilda lokallånen i bilaga 4 i första hand går till
samma ändamål som anges för tidigareläggning av kommunala tjänster,

2432 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs att
riksdagen

(27) avslår förslaget i proposition 1982/83:150 att medge att särskilda
lokallån får beviljas inom en ram av 50 milj. kr. under är 1983.

3. Utskottet

I bostadsdepartementets avsnitt av kompletteringspropositionen (prop.
1982/83:150 bil. 4) läggs fram förslag till åtgärder och redogörs för vissa beslut

1 Riksdagen 1982183. 19 sami. Nr 33

CU 1982/83:33

2

i avsikt att öka sysselsättningen inom bostadsbyggnadssektorn och samtidigt
stimulera byggandet.

F. n. kan statliga lån temporärt lämnas för reparationer av vissa
byggnadstekniska brister i bostadshus s. k. reparationslån. Sådana lån kan
lämnas för att åtgärda mögel-, röt-, fukt- eller korrosionsskador eller andra
byggnadstekniska brister. Lån lämnas för projekt som påbörjas efter den 31
juli 1982 och i huvudsak avslutas senast den 30 juni 1983. För långivningen
finns en av riksdagen fastställd ram om 125 milj. kr.

I propositionen (bil. 4 s. 3) anges att långivningen haft goda effekter på
reparationsverksamheten. Med hänsyn till behovet av att åtgärda byggnadstekniska
brister i bostadsbeståndet anförs i propositionen att det från såväl
sysselsättningssynpunkt som bostadspolitisk synpunkt är angeläget att
reparationer kan ges stöd också inför kommande vinter.

Förslaget i propositionen innebär att möjligheten att lämna reparationslån
bör förlängas och gälla arbeten som påbörjas senast den 31 december 1983.
Något krav på att arbetena skall ha avslutats vid en viss tidpunkt bör inte
ställas. Vidare begärs ett riksdagens bemyndigande att flytta fram den
senaste tidpunkten för påbörjandet. Slutligen föreslås att ramen för
reparationslånen vidgas med 75 milj. kr. exkl. Norrbottens län där någon ram
inte föreslagits.

I motion 2423 (m) tas upp frågan om reparationslånen. I motionen föreslås
riksdagen avslå propositionen i nu aktuell del med motiveringen att det,
särskilt mot bakgrund av den statsfinansiella situationen, saknas tillräckliga
bostadspolitiska motiv för de föreslagna åtgärderna. Vidare hänvisar
motionärerna till vad i motion 2417 (m) förordats om lämpliga åtgärder för
att bekämpa arbetslösheten.

Utskottet, som närmast har att behandla det bostadspolitiska motivet för
en förlängning av möjligheterna att erhålla reparationslån kan inte dela
motionärernas uppfattning att tillräckliga skäl inte skulle föreligga för att
godkänna de förändringar av tidsgränserna m. m. som föreslagits i propositionen.
Utskottet har tidigare (CU 1981/82:42) konstaterat att reparationslångivningen
under vintern 1981/82 haft goda effekter på reparationsverksamheten.
Som framgått ovan har dessa positiva effekter varit för handen
även under den vinter som gått. Utskottet delar uppfattningen i propositionen
om att möjligheten att erhålla reparationslån bör förlängas så att stöd
kan ges även under kommande vinter. Detta innebär en tillstyrkan av vad i
propositionen föreslagits om ändrade tidsgränser i fråga om reparationslånen,
om bemyndigande för regeringen att flytta fram den senaste tidpunkten
för påbörjande och om ramvidgning. Motion 2423 (m) avstyrks med
hänvisning till det nu anförda.

Även i motion 2426 (s) tas upp frågan om reparationslånen. Motionären
förordar att lånen skall kunna utgå för att avhjälpa även vissa tekniska brister
i fråga om handikappanpassning. I motionen föreslås ett riksdagens
uttalande i frågan.

CU 1982/83:33

3

I ett interpellationssvar i riksdagen den 17 maj 1983 om förbättring av de
handikappades bostadsmiljö m. m. erinrade bostadsministern om att det
f. n. pågår ett arbete med en ny plan- och bygglag och att ett särskilt program
för reparationer samt för om- och tillbyggnader, det s. k. ROT-programmet,
håller på att utarbetas. I detta arbete läggs enligt bostadsministern stor vikt
vid handikappanpassningen och tillgängligheten inom den befintliga bebyggelsen.
Vidare angavs i svaret att kommunerna har ett stort ansvar för att
samhällets mål för förnyelsen av bostadsområdena förverkligas och att
kraven på tillgänglighet måste hävdas starkare vid ombyggnader än hittills.
Avsikten är att ROT-programmet skall föreläggas riksdagen hösten 1983.

Av svaret framgår sålunda att en översyn pågår för att bl. a. förbättra
handikappanpassningen och tillgängligheten inom den befintliga bebyggelsen.
Utskottet vill dessutom erinra om att regler finns, bl. a. i bygglagstiftningen,
som gör det möjligt att i samband med ny- och ombyggnader
tillgodose krav på handikappanpassning. Vidare finns inom det statliga
bostadsfinansieringssystemet möjligheter att erhålla lån och bidrag för
individuell handikappanpassning av bostäder.

Enligt utskottets uppfattning finns det skäl att avvakta pågående arbete
avseende utformningen av reglerna för handikappanpassningen m. m.
Utskottet är inte berett att nu tillstyrka motion 2426 (s).

I propositionen (bil. 4 s. 3) föreslås riksdagen medge att särskilda lokallån
får beviljas inom en ram av 50 milj. kr. under år 1983. F. n. gäller att statliga
lån för ombyggnad av bostadsutrymmen till sådana lokaler som inte får
inräknas i låneunderlaget för bostadslån under år 1983 får beviljas intill ett
belopp av 25 milj. kr.

Enligt vad som framgår av propositionen har ansökningar hittills kommit
in om särskilda lokallån som motsvarar ett lånebehov på ca 30 milj. kr. En
efterfrågan på ytterligare 30 milj. kr. har av länsbostadsnämnderna
rapporterats in till bostadsstyrelsen.

Särskilda lokallån utgår för åtgärder i bostadsområden i vilka det funnits
en stor andel outhyrda lägenheter under en längre tid och där svårigheterna
att upplåta lägenheterna kan väntas bestå.

I motion 2423 (m) yrkas avslag på propositionen även i denna del med den
motivering som redovisats ovan avseende avslag på förslaget om förlängning
av reparationslångivningen. Aven i motion 2432 (fp) yrkande 27 hemställs
om avslag på förslaget i propositionen om ramvidgning avseende de särskilda
lokallånen. Något motiv för avslagsyrkandet lämnas inte i motionen.

På förslag av utskottet (CU 1982/83:8) beslöt riksdagen i december månad
1982 att särskilda lokallån skulle kunna utgå under år 1983. Avsikten med
långivningen är att minska antalet outhyrda lägenheter genom att bygga om
dessa till lokaler. Sedan riksdagens beslut i frågan har antalet outhyrda
lägenheter ökat. Från den utgångspunkt utskottet närmast har att beakta har
de motiv för långivningen som tidigare åberopats snarast förstärkts genom
den senaste tidens utveckling på bostadsmarknaden. Utskottet, som finner

CU 1982/83:33

4

det väsentligt att olika åtgärder vidtas för att söka minska antalet outhyrda
lägenheter föreslår att riksdagen med bifall till propositionen i nu behandlad
del beslutar medge att ramen vidgas med 25 milj. kr. till 50 milj. kr.
Motionerna 2423 (m) såvitt nu är i fråga och 2432 (fp) yrkande 27 avstyrks
sålunda.

Förslaget i motion 2427 (s) går ut på att riksdagen skall uttala att de
särskilda lokallånen i första hand skall gå till samma ändamål som anges i
propositionens bil. 3 avseende tidigareläggning av kommunala tjänster.
Motionärerna anser att de särskilda lokallånen bör utnyttjas för ombyggnad
av outhyrda lägenheter till mindre vårdenheter och daghem. Genom denna
inriktning av ombyggnadsverksamheten skulle enligt motionärerna lokaler
skapas och ett behov av ökad sysselsättning bl. a. inom kommun och
landsting bli följden. '

Såvitt rör bostadslån för ny- och ombyggnad av lokaler vill utskottet erinra
om att bostadslägenhet får byggas om och användas som barnstuga med
bibehållande av bostadslånet. Vad beträffar motionärernas förslag om att
särskilda lokallån bör kunna utgå för mindre vårdenheter är detta redan nu
möjligt. Slutligen bör i sammanhanget erinras om att bostadslån kan beviljas
för lägenheter som används av personer med psykiskt, fysiskt eller socialt
handikapp. Som exempel kan nämnas att bostadslån beviljats för s. k.
gruppbostäder för psykiskt utvecklingsstörda bl. a. i avsikt att avveckla
institutionsboende.

Det är sålunda möjligt att inom bostadsfinansieringssystemet och inom
ramen för den särskilda långivningen avseende ombyggnad av tomma
lägenheter till lokaler lämna finansiellt stöd bl. a. till de typer av lokaler som
tagits upp i motionen. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet det inte
erforderligt att föreslå riksdagen att göra det i motion 2427 (s) begärda
uttalandet.

Utskottet hemställer

1. beträffande reparationslångivningen att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motion 1982/83:2423
såvitt nu är i fråga

a. godkänner de ändringar av tidsgränserna i fråga om lån till
vissa byggnadstekniska åtgärder (reparationslån) som i regeringsprotokollet
förordats,

b. bemyndigar regeringen att besluta att flytta fram den senaste
tidpunkten för påbörjande i fråga om reparationslån,

c. medger att ramen för reparationslån får vidgas med 75 milj.
kr. i enlighet med vad i regeringsprotokollet anförts,

2. beträffande reparationslån för att avhjälpa vissa brister i
boendemiljön att riksdagen avslår motion 1982/83:2426,

3. beträffande de särskilda lokallånen att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motionerna 1982/83:2423
såvitt nu är i fråga och 2432 yrkande 27 medger att särskilda

CU 1982/83:33

5

lokallån får beviljas inom en ram av 50 milj. kr. under år
1983,

4. beträffande inriktningen av långivningen avseende de särskilda
lokallånen att riksdagen avslår motion 1982/83:2427.

Stockholm den 18 maj 1983

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Oskar Lindkvist (s). Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s), Magnus Persson (s), Ivar
Nordberg (s). Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta
Gard (m), Kerstin Ekman (fp). Tore Claeson (vpk), Erik Olsson (m). Rune
Evensson (s) och Lars Andersson (s).

Reservationer

1. Reparationslångivningen

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 2 som börjar ”Utskottet, som ”
och slutar ”nu anförda” bort lyda:

Motiven för förslagen i propositionen om en förlängning av reparationslåneverksamheten
är dels sysselsättningspolitiska, dels bostadspolitiska.
Även om det inte tillkommer civilutskottet att behandla den sysselsättningspolitiska
aspekten vill utskottet dock erinra om att i moderata samlingspartiets
partimotion 2417 lagts fram förslag i avsikt att skapa mer permanenta
arbetstillfällen i stället för den kortsiktigt problemskapande AMS-politiken
som ger ett antal kortvariga konstlade sysselsättningstillfällen.

Vad beträffar den bostadspolitiska effekten av reparationslångivningen
anser utskottet det viktigare att ändra och förenkla låneregler och
byggnormer än att förlänga möjligheterna att ge reparationslån och därmed
ytterligare komplicera långivningen. Även från statsfinansiell synpunkt är
det olämpligt att förlänga möjligheterna att ge reparationslån.

Sammanfattningsvis delar utskottet vad i motion 2423 (m) föreslagits om
avslag på propositionen såvitt nu är i fråga.

dels den del av utskottets betänkande på s. 3 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar "motion 2426 (s)” bort lyda:

Utskottet har avstyrkt regeringens förslag om förlängning av reparations -

CU 1982/83:33

6

långivningen. Mot denna bakgrund saknas anledning föreslå riksdagen att
göra det i motion 2426 (s) begärda uttalandet. Som framgått ovan pågår f. n.
en översyn bl. a. av reglerna för handikappanpassningen.

dels utskottet under 1 bort hemställa

l1. beträffande reparationslångivningen att riksdagen bifaller
motion 1982/83:2423 såvitt nu är i fråga och avslår regeringens
förslag och motion 1982/83:2426,

2. De särskilda lokallånen

Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gard (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 3 börjar ”På förslag” och
på s. 4 slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Tillräckliga skäl saknas för riksdagen att acceptera en vidgning av ramen
för de särskilda lokallånen. Utskottet vill erinra om sitt tidigare ställningstagande
(CU 1979/80:1 y s. 7) som innebär att grunderna för de regler som
gäller för räntebidrag till lokaler bör vara att lokalerna skall förse de boende
inom ett bostadsområde med varor och tjänster. Ett klart behov av sådana
lokaler har krävts.

De särskilda lokallånen innebär vidare en snedvridning av konkurrensförhållandena
mellan subventionerade och icke subventionerade lokaler
beroende på om lokalerna ligger i ett område med lediga lägenheter eller
inte. Utskottet kan inte tillstyrka förslaget i propositionen om att det
förhållandet skall förstärkas, som innebär att andra lokaler än lokaler för
boendeservice skall kunna förenas med räntebidrag i bostadsområden med
uthyrningssvårigheter.

Enligt utskottets uppfattning är det av stor vikt att en planering av
bostadsbyggandet sker så att antalet outhyrda lägenheter minskar i stället för
att öka. En framgångsrik bostadspolitik med denna inriktning innebär bl. a.
att de flesta av de låneformer m. m. om vilka riksdagen beslöt i december
1982 skulle kunna undvaras.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande de särskilda lokallånen att riksdagen med bifall till
motionerna 1982/83:2423 såvitt nu är i fråga och 2432 yrkande
27 och med avslag på regeringens förslag inte medger en
vidgning av ramen för de särskilda lokallånen,

1 Vid bifall till denna hemställan förfaller utskottets hemställan under 2.

CU 1982/83:33

7

3. Inriktning av långivning avseende de särskilda lokallänen

Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gard (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser - under förutsättning av bifall till
reservation 2 - att den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Såvitt
rör” och slutar ”begärda uttalandet” bort lyda:

Det är redan i dag möjligt att inom ramen för bostadslångivningen och med
utnyttjande av de särskilda lokallånen belåna den typ av lokaler som
behandlas i motion 2427 (s). Utskottet har ovan avstyrkt den i propositionen
förordade ramvidgningen avseende lokallånen. Beträffande utnyttjande av
dessa lån för belåning av sådana lokaler som tagits upp i motionen får denna
långivning ske inom den av riksdagen tidigare beslutade ramen om 25 milj.
kr. De i motionen behandlade lokalerna får f. ö. anses ha en tillfredsställande
belåning inom bostadsfinansieringssystemet. Motion 2427 (s) avstyrks med
hänvisning till det anförda.