om Sverigebalternas sovjetiska medborgarskap

Betänkande 1987/88:UU7

Utrikesutskottets betänkande

1987/88:7

om Sverigebalternas sovjetiska medborgarskap

Motionen

I motion 1986/87:U510 av Karin Ahrland och Hugo Bergdahl (fp) hemställs
att riksdagen begär att regeringen fortsätter och intensifierar ansträngningarna
att nå en överenskommelse med sovjetiska myndigheter om att svenska
medborgare av baltiskt ursprung skall slippa sitt påtvingade sovjetiska
medborgarskap.

Bakgrund

Frågan om balternas dubbla medborgarskap har varit föremål för riksdagens
och regeringens uppmärksamhet och ansträngningar vid upprepade tillfällen
sedan början av 1960-talet.

Som framförs i motion U510 har problemet sin upprinnelse i Sovjetunionens
ockupation år 1940 av de tre baltiska staterna Estland, Lettland och
Litauen. Medborgare i de baltiska staterna fick sovjetiskt medborgarskap
när sovjetisk lagstiftning infördes där den 7 september 1940.

Sovjetisk medborgarskapslagstiftning skiljer sig från svensk. Medborgarskapet
upphör inte om medborgare erhåller annat medborgarskap med
mindre medborgarna aktivt ansöker om att bli befriade från det sovjetiska
medborgarskapet. För det andra får barn sovjetiskt medborgarskap om båda
föräldrarna har detta medborgarskap, även om föräldrarna bor utomlands
och också har annat medborgarskap (dubbelt medborgarskap). Dessa regler
ger till följd att barn till f.d. baltiska medborgare kan tilldelas sovjetiskt
medborgarskap generation efter generation.För befrielse från sovjetiskt
medborgarskap krävs en särskild ansökan hos de sovjetiska myndigheterna.

Utskottet har i tidigare betänkanden i detta ärende konstaterat att de
personer som frågan gäller sedan länge är svenska medborgare. Enligt
erfarenheterna erhåller dessa personer efter ansökan befrielse från sitt
sovjetiska medborgarskap. Utskottet har emellertid uttryckt förståelse för
att en sådan ansökan för många kan vara främmande, eftersom den kan sägas
innebära erkännande av ett sovjetiskt medborgarskap som personerna i fråga
aldrig har accepterat.

I tidigare betänkanden har utskottet också konstaterat att baltiska men nu
naturaliserade svenska medborgare vid resa till sina gamla hemländer färdas
med svenska pass som viseras av Sovjetunionens ambassad. Detta synes
innebära att de sovjetiska myndigheterna i praktiken godtar dessa personers

uu

1987/88:7

1 Riksdagen 1987/88. 9 sami. Nr 7

svenska medborgarskap även om de enligt sovjetisk lag fortfarande är
sovjetiska medborgare. Det har heller inte hänt, enligt vad som är bekant för
svenska myndigheter, att sovjetiska myndigheter skulle ha hindrat en person
med svenskt pass att lämna Sovjetunionen med enda motivering att
vederbörande betraktas som sovjetisk medborgare.

Den svenska regeringen har vid upprepade tillfällen försökt få till stånd en
reglering av situationen utan att vinna gehör från sovjetisk sida.

Ärendet behandlades senast i riksdagen i ett frågesvar av statsminister
Ingvar Carlsson den 15 maj 1986. Statsministern sade därvid att frågan åter
hade tagits upp vid hans besök i Sovjetunionen våren 1986. Statsministern
konstaterade dock att det är fråga om olika principer i den svenska och
sovjetiska medborgarskapslagstiftningen och att vi från svensk sida inte kan
ändra Sovjetunionens medborgarskapslagstiftning. Enligt statsministern
inriktade sig regeringen i stället på att så långt möjligt hjälpa till att undanröja
de svårigheter som enskilda människor kan ha att få befrielse från sitt
sovjetiska medborgarskap.

Vid ett tidigare frågesvar i riksdagen den 11 oktober 1984 framförde
utrikesminister Lennart Bodström samma uppfattning, dvs. att Sverige
borde verka för att det inte skall vara förenat med några svårigheter för den
enskilde att få befrielse från sitt sovjetiska medborgarskap om han så önskar.
Utrikesminister Bodström tilläde att han därmed också ville ha sagt att det är
den enskilde själv som bör avgöra om han vill söka befrielse från detta
medborgarskap.

Utskottet

Utskottet noterar att regeringen vid upprepade tillfällen genom åren tagit
upp frågan om Sverigebalternas medborgarskap med Sovjetunionen i syfte
att få till stånd en reglering av situationen. Dessa återkommande propåer
från svensk sida har dock inte lett till något resultat.

Motionärerna föreslår att Sverige skall söka få till stånd en överenskommelse
med Sovjetunionen om balters dubbla medborgarskap liknande den
som Canada och Sovjetunionen träffade år 1967.

Utskottet får härvid liksom tidigare (UU 1984/85:17) konstatera att den
aktuella skriftväxlingen mellan Canada och Sovjetunionen endast är en
överenskommelse att båda parter välvilligt skall pröva individuella ansökningar
om befrielse från medborgarskap. Canada har samma princip som
Sovjetunionen, dvs. att en individ uttryckligen måste begära att få befrielse
från sitt medborgarskap vid erhållande av ett nytt. En överenskommelse av
detta slag skulle således knappast motsvara syftet med motionen.

Utskottet utgår ifrån att regeringen kommer att fortsätta sina ansträngningar
att underlätta för enskilda människor att få befrielse från sitt
sovjetiska medborgarskap samt på lämpligt sätt åter aktualisera frågan med
sovjetiska vederbörande.

Motion U510 får därmed anses besvarad.

UU 1987/88:7

2

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motion 1986/87:U510 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 12 november 1987
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Maj-Lis Lööw (s), Bengt Silfverstrand (s),
Karl-Erik Svartberg (s), Rune Ångström (fp), Anita Bråkenhielm (m), Nils
T Svensson (s), Britta Hammarbacken (c), Maj Britt Theorin (s). Mona Saint
Cyr (m), Oswald Söderqvist (vpk) och Maria Arnholm (fp).

UU 1987/88:7

3

■