om stöd till trädgårdsnäringen

Betänkande 1984/85:JoU5

JoU 1984/85:5

Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:5

om stöd till trädgårdsnäringen

I motion 1983/84:1826 av Bo Arvidson och Ingvar Eriksson (båda m) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående olika åtgärder för att främja trädgårdsnäringen.

Vissa uppgifter om trädgårdsodlingens omfattning

Trädgårdsnäringen omfattar knappt 5 000 företag - vid 4 000 företag
bedrivs frilandsodling och vid 1 900 företag växthusodling. Under den
senaste femårsperioden har antalet företag inom trädgårdsnäringen minskat
med 1 000.

Bruttoproduktionsvärdet inom trädgårdsnäringen uppgick 1980 till ca 1
miljard kronor. I sektorstudien antas att produktionen av trädgårdsprodukter
blir oförändrad under 1980-talet. Produktionens framtida utveckling
sammanhänger dock i stor utsträckning med energiprisernas utveckling (för
växthusodlingen) och i vilken utsträckning andra länder satsar på trädgårdsproduktion.

Det saknas aktuella uppgifter om sysselsättningen i trädgårdsnäringen. I
mitten av 1970-talet var ca 17 000 sysselsatta vid företag med frilandsproduktion
och ca 7 500 sysselsatta inom växthussektorn. Arealmässigt är frilandsodlingen
ungefär oförändrad i dagsläget jämfört med mitten av 1970-talet,
medan det har varit en kraftig minskning för växthusodlingen. Överförs den
arealmässiga minskningen till antal sysselsatta borde det totala antalet
sysselsatta inom trädgårdsnäringen i dagsläget ligga under 25 000.

Trädgårdsodlingen är framför allt lokaliserad till de sydligare delarna av
landet. Skåne svarar för ca 60% av den totala trädgårdsproduktionen.
Endast bärodlingen uppvisar en någorlunda jämn fördelning över landet.

Riksdagens behandling av vissa frågor rörande trädgårdsnäringen vid
riksmötet 1983/84

I samband med behandlingen av 1984 års budgetproposition behandlades
några motionsyrkanden med förslag till åtgärder i syfte att stödja trädgårdsnäringen.
Utskottet framhöll i nämnda sammanhang bl. a. (JoU 1983/84:25,
p. 7) att marknadsstödjande åtgärder inom trädgårdsnäringen kunde stödjas
bl. a. med handelsgödselavgiftsmedel som tillförs trädgårdsnäringen. Utskottet
erinrade vidare om att förhållandena för trädgårdsnäringen förbättrats
i flera avseenden under senare tid. Bl. a. hade den hösten 1982
genomförda devalveringen inneburit en klar förbättring av den svenska

1 Riksdagen 1984185. lösaml. Nr 5

JoU 1984/85:5

2

trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Någon anledning för riksdagen att som
motionärerna föreslog gå närmare in på beredningsarbetets bedrivande inom
regeringskansliet i hithörande frågor fann utskottet inte föreligga. Motionsyrkandena
avstyrktes därför. Riksdagen följde utskottet.

Beträffande trädgårdsnäringen i allmänhet innebar riksdagens beslut för
innevarande budgetår en kreditgarantiram av 55 milj. kr. för finansieringsstöd
till näringens rationalisering. Vidare anvisades en oförändrad bidragsram
på sammanlagt 7 milj. kr. för ändamål rörande rationalisering och
energisparande åtgärder inom trädgårdsnäringen. Under anslaget till främjande
av trädgårdsnäringen anvisades dessutom oförändrat belopp av
900 000 kr. för vissa för näringen allmännyttiga ändamål.

I ett yttrande till skatteutskottet över en motion om tullen på vissa
trädgårdsprodukter framhöll utskottet vikten av att regeringen och berörda
myndigheter med uppmärksamhet följer utvecklingen på trädgårdsnäringens
område och vidtar de åtgärder som kan befinnas erforderliga. Såvitt gällde
jordbruksutskottets beredningsområde förelåg, anförde utskottet, allmän
enighet om att näringen som hittills borde stödjas genom bl. a. forskning,
försök, rådgivning och finansiellt stöd. Självfallet var det också angeläget att
man inom ramen för det handelspolitiska samarbetet tog till vara alla
möjligheter som gavs att skydda den inhemska trädgårdsnäringen genom en
lämplig anpassning av tullar m. m. Utskottet utgick bl. a. från att behovet att
anpassa vikttullarnas värde till penningvärdeförändringar noga uppmärksammades
i detta sammanhang (JoU 1983/84:3 y). Mot bakgrund av bl. a.
utskottets yttrande uttalade sig skatteutskottet till förmån för åtgärder för att
förstärka tullskyddet för den svenska trädgårdsodlingen (SkU 1983/84:39).

Frägedebatt i riksdagen den 6 mars 1984

I svar på frågor av Lennart Brunander (c) och Bo Arvidson (m)
konstaterade jordbruksminister Svante Lundkvist att regeringens åtgärder
för att förbättra landets ekonomi, bl. a. den under hösten 1982 genomförda
devalveringen, varit lyckosamma och tillsammans med det allmänt förbättrade
ekonomiska läget skapat bättre förutsättningar också för svensk trädgårdsnäring.

Nu nämnda åtgärder hade följts upp av regeringen i budgetpolitiken.
Syftet därmed var att hålla vårt kostnadsläge under kontroll och motverka
riskerna för en inflation som skulle äventyra de gynnsamma effekterna av
devalveringen. I detta låg också att vi måste fortsätta att vara restriktiva när
det gäller de statliga utgifterna.

Av vad jordbruksministern nu sagt framgick att regeringen när det gäller
såväl trädgårdsnäringen som näringslivet i övrigt funnit generella ekonomisk-politiska
åtgärder för att stärka konkurrenskraften mer ändamålsenliga
än direkta stödåtgärder.

JoU 1984/85:5

3

I en följande replik framhöll jordbruksministern att regeringen, när det
gäller tullar och importfrågor, fortlöpande följde dessa frågor med stor
uppmärksamhet.

Utskottet

I föreliggande motion, som väckts under allmänna motionstiden 1984,
erinras om att 1974 års trädgårdsutredning 1982 avlämnade ett betänkande
med ett antal förslag som syftade till att förbättra situationen för trädgårdsnäringen.
Olika framställningar med samma syfte har vidare tillställts regeringen
från Trädgårdsnäringens riksförbund. Motionärerna framhåller att trädgårdsnäringen
under senare år arbetat under besvärliga förhållanden, bl. a.
till följd av de ökade oljekostnaderna. De anser därför att regeringen snarast
bör förelägga riksdagen en proposition om åtgärder för att främja trädgårdsnäringen.

Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit att det är angeläget att
åtgärder vidtas för att slå vakt om den svenska trädgårdsnäringen och stärka
dess internationella konkurrenskraft. Den i oktober 1982 företagna devalveringen
av den svenska kronan med 16 % har medfört en förstärkning av
Sveriges relativa kostnadsläge och bl. a. inneburit att förhållandena för den
svenska trädgårdsnäringen under senare tid har förbättrats. Enligt utskottets
mening är det dock alltjämt viktigt att regeringen och berörda myndigheter
med uppmärksamhet följer utvecklingen på området och vidtar de åtgärder
som kan befinnas erforderliga för att ytterligare stödja näringen. Såvitt gäller
utskottets beredningsområde råder, som utskottet tidigare framhållit, allmän
enighet om att näringen som hittills bör stödjas genom bl. a. forskning,
rådgivning och finansiellt stöd.

Jordbruksministern har i en frågedebatt under våren vitsordat att regeringen,
när det gäller tullen och importfrågor på trädgårdsnäringens område,
fortlöpande följer utvecklingen med stor uppmärksamhet. I samband
härmed bör erinras om att utskottet, som i det föregående redovisats, nyligen
yttrade sig till skatteutskottet över en motion om tulltaxan på vissa varor och
därvid framhöll angelägenheten av att man inom ramen för det handelspolitiska
samarbetet tog till vara alla möjligheter att skydda den inhemska
trädgårdsnäringen genom en lämplig anpassning av tullen m. m. Utskottet
utgick bl. a. från att behovet att anpassa vikttullarnas värde till penningvärdeförändringar
noga uppmärksammades i detta sammanhang. Skatteutskottet
delade jordbruksutskottets uppfattning i bl. a. nämnda hänseende. Även
om skatteutskottet fann anledning peka på vissa handelspolitiska problem
och hanteringsmässiga och kontrollmässiga svårigheter i sammanhanget fann
utskottet det motiverat att tillgripa åtgärder inom tullområdet för att värna
om trädgårdsnäringen, t. ex. för att komma till rätta med besvärande
lågprisimport med åtföljande marknadsstörningar. Den urholkning av
tullskyddet som inflationen innebär medförde enligt utskottets uppfattning

JoU 1984/85:5

4

allvarliga konsekvenser för den svenska trädgårdsodlingen. Skatteutskottet
instämde därför i motionärernas krav på en översyn av bestämmelserna om
tullskydd för svensk trädgårdsodling.

Enligt vad jordbruksutskottet inhämtat har man inom regeringskansliet
påbörjat en undersökning av hithörande frågor i enlighet med riksdagsbeslutet.
Avsikten är att resultatet av undersökningen skall kunna redovisas under
det instundande vinterhalvåret.

Det kan i detta sammanhang slutligen finnas anledning att nämna att 1983
års livsmedelskommitté i samband med sin samlade översyn av livsmedelsförsörjningen
bl. a. beaktar behovet av åtgärder för att förbättra folkhälsan.
Kommittén bör därvid redovisa om förändringar är önskvärda av konsumtionen
med hänsyn till folkhälsosynpunkter. I direktiven påpekades att
konsumenterna givetvis bör ha tillgång till från närings- och hälsosynpunkt
tillfredsställande livsmedel till rimliga priser men att de också bör fritt kunna
välja dessa livsmedel efter tycke och smak.

Även om livsmedelskommitténs uppdrag primärt tar sikte på jordbrukets
produkter måste kommitténs arbete bli av betydelse även för bedömningar
av trädgårdsnäringens fortsatta utveckling.

I avvaktan på resultaten av pågående överväganden och med hänvisning
till vad i det föregående i övrigt anförts föreslår utskottet att motionen inte
föranleder någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar motion 1983/84:1826 utan vidare åtgärd.

Stockholm den 9 oktober 1984

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Ove Karlsson (s),
Hans Wachtmeister (m), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c),
Jens Eriksson (m), John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Jan-Eric Virgin
(m), Bengt Kronblad (s), Ulf Lönnqvist (s), Wivi-Anne Radesjö (s) och Lars
Ernestam (fp).

mlnmb/gotab Stockholm 1984 79030