om skördeskadeskydd

Betänkande 1982/83:JoU16

JoU 1982/83:16

Jordbruksutskottets betänkande
1982/83:16

om skördeskadeskydd

Motionerna

Yrkanden

I motion 1980/81:318 av andre vice talmannen Thorsten Larsson m. fl. (c)
yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts.

I motion 1980/81:466 av Ulla Ekelund (c) yrkas att riksdagen beslutar som
sin mening ge regeringen till känna att åkerbönor skall ingå i skördeskadeskyddet.

I motion 1980/81:583 av Ingvar Eriksson och Sven Munke (båda m) yrkas
att riksdagen beslutar att anhålla hos regeringen om förslag till omedelbar
förändring rörande skördeskadeskyddet, som möjliggör att de två viktiga
jordbruksgrödorna åkerböna och matärt också omfattas av skyddet.

Motivering

I motion 1980/81:318 påpekas att skördeskadeersättning har utgått för
flertalet lantbruksväxter under en följd av år. Vissa undantag har därvid
gjorts för odlingar som inte ansetts så allmänt förekommande att deras
skördeutfall kunnat med säkerhet statistiskt beräknas. Så har varit förhållandet
med odlingar av såväl åkerbönor som ärter. Denna typ av odlingar är
emellertid numera ingalunda några sporadiskt förekommande specialodlingar-
särskilt åkerbönan omfattar en betydande areal. Förekomsten av dessa
odlingar måste också anses vara ett värdefullt inslag i jordbruksproduktionen
i dess helhet i dess många gånger ensidiga växtodlingsprogram. I motionen
påpekas att åkerbönan under mer än ett decennium förekommit som
kontraktsodlingar över vilka det finns en noggrann skördestatistik. Skördestatistiska
nämnden har även meddelat att hinder inte längre föreligger för att
göra de nödvändiga statistiska beräkningarna av dessa odlingars skördeutfall.
Motionärerna framhåller att åkerbönan är en värdetillgång för landet
enär den ersätter import av proteinrikt kraftfoder och inte kräver någon
kvävegödsling. Såväl sakskäl som rättviseskäl talar därför för att även
åkerbönsodlingen omfattas av skördeskadeskyddet. Motsvarande synpunkter
anförs i motionerna 1980/81:466 och 1980/81:583. Enligt den sistnämnda
bör även matärt omfattas av skyddet.

1 Riksdagen 1982/83. 16 sami Nr 16

JoU 1982/83:16

2

Nuvarande skördeskadeskydd

Nuvarande skördeskadeskydd infördes år 1961. Syftet är att ge jordbruksföretagen
ett skäligt ekonomiskt skydd mot förluster på grund av skördeskador.
Detta sker huvudsakligen genom utbetalning av kontant ersättning
som beräknas utifrån en för 420 skördeområden objektivt bestämd skörd. En
förhållandevis hög självrisk ger skyddet karaktär av katastrofskydd. I
skördeskadeskyddet ingår obligatoriskt alla jordbruksföretag med minst 3 ha
brukad åker. Skyddet omfattar alla mera allmänt odlade grödor. Det
omfattar ca 99 % av den besådda arealen. Eventuell ersättning beräknas
utifrån bl. a. företagets areal av olika hektarskörd. I begränsad utsträckning
beviljas behovsprövade bidrag till företag som har en särskilt svår ekonomisk
situation. Ersättningar och bidrag utbetalas från den s. k. skördeskadefonden
som finansieras av staten och jordbruket gemensamt.

De grödor som inte ingår i skördeskadeskyddet är främst trädgårdsväxter,
kokärter, konservärter, åkerbönor och bruna bönor.

Utredning

Genom beslut den 4 mars 1976 bemyndigade regeringen chefen för
jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att
se över skördeskadeskyddet inom jordbruket.

Utredningen överlämnade i maj 1979 betänkandet (SOU 1979:53) Nytt
skördeskadeskydd. Utredningen lägger i betänkandet fram två alternativa
förslag till skördeskadeskyddssystem, nämligen ett kombinerat låne- och
bidragssystem och ett bestående av nuvarande områdesskydd med vissa
individuella kompletteringar.

En utgångspunkt för utformningen av det framtida skördeskadeskyddet
bör enligt utredningens mening vara att åtminstone de grödor som f. n. ingår
i skördeskadeskyddet även fortsättningsvis bör ingå i skyddet.

Om nya grödor skall tas in i skyddet bör inte endast beaktas de tekniska
möjligheterna att inordna dem och kostnaderna härför, utan även vad dessa
grödor betyder för de enskilda odlarna. Grödans betydelse totalt sett i landet
bör man däremot fästa mindre avseende vid. Utredningen anser för sin del att
det är angeläget att kokärter inordnas i skyddet. Utredningen finner det
också motiverat att bruna bönor inordnas i skördeskadeskyddet. Utredningen
diskuterar också konservärter och finner att det ligger närmast till hands
att ordna ett skördeskadeskydd för denna gröda inom ramen för odlingskontrakt
som tecknas mellan odlare och företag inom konservindustrin. För
övriga grödor som f. n. inte omfattas av skyddet har utredningen inte tagit
ställning.

Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden utgick våren 1980.
Ärendet är föremål för fortsatt beredning inom regeringskansliet.

JoU 1982/83:16

3

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande några under allmänna motionstiden
1981 väckta motioner rörande skördeskadeskyddet. Motionerna innehåller
förslag om att åkerbönor och matärter, som inte omfattas av nu
gällande skördeskadeskydd, bör inordnas i sagda system.

Som framgår av det föregående är skördeskadeskyddets utformning f. n.
föremål för prövning inom regeringskansliet. Bland de spörsmål som därvid
diskuteras ingår också frågan om inordnande av ytterligare grödor i
skördeskadeskyddet. De förslag som utredningen om skördeskadeskydd lagt
fram i sitt betänkande (SOU 1979:53) syftar bl. a. till att göra det lättare att
inordna även mindre allmänt odlade grödor i systemet.

Utskottet utgår från att de pågående övervägandena rörande skördeskadeskyddets
utformning m. m. inom en relativt nära framtid kommer att
utmynna i ett förslag till riksdagen, där även sådana problem som
aktualiserats i nu behandlade motioner kommer att beröras. I avvaktan
härpå finner utskottet sig inte nu böra föreslå någon särskild åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar motionerna 1980/81:318, 1980/81:466 och
1980/81:583 utan ytterligare åtgärd.

Stockholm den 30 november 1982

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Åke Wictorsson (s), Hans Wachtmeister
(m), Gunnar Olsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m),
Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp), John
Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Bo Arvidson
(m), Ulf Lönnqvist (s) och Wivi-Anne Radesjö (s).

Särskilt yttrande

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Odlingen av åkerbönor och matärter är ett värdefullt inslag i vår
jordbruksproduktion. Bl. a. utgör åkerbönan en tillgång för landet enär den
ersätter import av proteinrikt kraftfoder och inte kräver någon kvävegödsling.
Några praktiska hinder för att inordna ifrågavarande grödor i
skördeskadeskyddet synes inte längre föreligga. En förutsättning för att en i
och för sig önskvärd ökning av berörda specialodlingar skall ske är utan tvivel
att skördeskadefrågan löses. Enligt vår mening borde detta klarare ha

JoU 1982/83:16 4

understrukits i utskottets yttrande över nu föreliggande motioner. I
förhoppning om att regeringens förslag i ämnet inom kort kommer att
föreläggas riksdagen avstår vi dock från att nu påyrka någon ytterligare
åtgärd med anledning av motionerna.

GOTAB 73067 Stockholm 1982