om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för utbyggnad av vattenkraft, m.m. (prop. 1980/81:90)

Betänkande 1980/81:CU31

CU 1980/81:31

Civilutskottets betänkande
1980/81:31

om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för utbyggnad av
vattenkraft, m. m. (prop. 1980/81:90)
1 Propositionen

Näringsutskottet har till civilutskottets beredning överlämnat proposition
1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken såvitt bl. a. gäller prövning enligt
vattenlagen (s. 283).

Genom propositionen (hemställan 29) har riksdagen beretts tillfälle att ta
del av vad till regeringsprotokollet anförts i bl. a. denna del.

I yttrande CU 1980/81:5 y till näringsutskottet behandlar civilutskottet
ytterligare förslag i propositionen som rör utbyggnad av vattenkraften.

2 Motionerna m. m.

Civilutskottet har i detta sammanhang behandlat

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1980181:

219 av Raul Blucher (vpk) och Tore Claeson (vpk) vari föreslås att
riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning om bevarandevärdena
i de större vattendragen i södra Sverige,

636 av Oswald Söderqvist (vpk) och Bertil Måbrink (vpk) vari föreslås att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära att utbyggnaden av Bredforsen i
Dalälven stoppas,

dels den med anledning av proposition 1980/81:90 väckta och av
näringsutskottet såvitt gäller yrkande 2 till civilutskottets beredning överlämnade
motionen 1980181.1986 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari, såvitt nu
är i fråga, hemställs

(2) att riksdagen beslutar att Strängsforsen i norra Klarälven och nedre
Långan i Indalsälvens vattensystem undantas från slutlig prövning enligt
vattenlagen.

Utskottet tar i yttrande till näringsutskottet (CU 1980/81:5 y) upp bl. a.
motionerna 1980/81:1976 (s) yrkande 19 om en plan med riktlinjer för hur
riksdagsbeslutet om vattenkraftens utbyggnad till 66 TWh/år skall kunna
uppnås samt 1994 (c) om utbyggnaden av vattenkraften.

1 Riksdagen 1980181. 19 sami. Nr 31

CU 1980/81:31

2

3 Gällande ordning m. m.

3.1 Vattenlagen

Byggande i vatten för att utnyttja vattenkraften får inte ske utan
medgivande av vattendomstol. Arbetet får inte påbörjas förrän domstolen
gett besked hur och under vilka villkor arbetet skall utföras. Vattendomstolen
har i första hand att pröva en ansökan enligt vissa tillåtlighetsregler.
En grundläggande sådan är att nyttan skall uppgå till ett värde som motsvarar
tre gånger skadan på åker och äng och två gånger skadan på annan egendom.
En annan regel stadgar att utbyggnad inte får ske, trots att den nämnda
förutsättningen uppfyllts, om befolkningen får sina levnadsförhållanden
väsentligt försämrade eller om byggandet ger ”sådan bestående ändring av
naturförhållandena varigenom väsentligt minskad trevnad för närboende
eller betydande förlust från naturskyddssynpunkt är att befara”.

När det gäller företag som är ”av betydande omfattning eller ingripande
beskaffenhet” kan regeringen föreskriva att vissa slag av företag skall
tillåtlighetsprövas av regeringen. Regeringen kan därutöver förbehålla sig
prövningen av tillåtligheten för ett visst företag. Reglerna för denna
regeringens prövning ges i 4 kap. 18 § vattenlagen. Där sägs:

För prövning enligt 17 § av företags tillåtlighet gäller andra-fjärde
styckena.

Företaget får ej komma till stånd, om hinder däremot möter från allmänna
planeringssynpunkter eller på grund av 2 kap. 3 § första och andra styckena,
11 §, 12 § första stycket eller 44 § första och andra styckena. Vid prövningen
skall beaktas även annat företag enligt denna lag, som med sannolikhet kan
antagas bli erforderligt för ett ändamålsenligt utnyttjande av det sökta
företaget.

Är företaget av synnerlig betydelse från allmän synpunkt, kan regeringen
lämna medgivande till det även om hinder enligt andra stycket möter.

Regeringen kan föreskriva villkor för att tillgodose allmänna intressen.

Stadgandet innebär sålunda att regeringen skall pröva företaget inte
endast utifrån de grundläggande tillåtlighetsreglerna enligt ovan utan också
avgöra om hinder möter från ”allmänna planeringssynpunkter”. Denna
senare prövning har avsetts utgå från en allsidig bedömning där alla aspekter
som har betydelse i planeringssammanhang skall beaktas: energiintresset,
miljöintresset m. m. I tredje stycket öppnas en möjlighet att ge tillstånd även
om företaget inte skulle anses tillåtligt enligt allmänna planeringssynpunkter
och/eller de grundläggande tillåtlighetsreglerna i vattenlagen. Enligt lagmotiven
(JuU 1971:13 s. 81) är denna dispensbefogenhet avsedd att utnyttjas
endast då mycket starka skäl talar för att ett vattenbyggnadsföretag bör
tillåtas. Detta sistnämnda förhållande noterades även i betänkandena CU
1975:28 (s. 26 ö) och 1977/78:9 (s. 4 n).

CU 1980/81:31

3

3.2 Riktlinjer inom den fysiska riksplaneringen

3.2.1 Allmänt

Riksdagen har (prop. 1977/78:57, CU 1977/78:9) godkänt riktlinjer inom
den fysiska riksplaneringen för utnyttjande av vattenkraften i norra Svealand
och hela Norrland. Däri ingår angivelser av vilka älvar och älvsträckor som
bör undantas från fortsatt utbyggnad. Bland undantagen ingår varken nedre
Långan eller Strängsforsen.

Riktlinjernas innehåll hävdas genom att regeringen förbehåller sig
prövningen av tillåtligheten av företag som aktualiseras i de angivna
vattendragen.

3.2.2 Nedre Långan

Regeringen har i dag beslutat att inte medge en ansökan om tillstånd att
bygga Långforsens och Litsnäsets kraftverk.

3.2.3 Strängsforsen

Tillåtlighetsfrågan prövas f. n. av regeringen. Ärendet vilar t. v. på
sökandens begäran i avvaktan på vissa kompletterande utredningar.
Krafttillskottet är ca 230 GWh/år. Vattendomstolen har ansett företaget vara
tillåtligt med de åtgärder sökanden åtagit sig. Frågan om en utbyggnad av
Strängsforsen har behandlats i betänkandena CU 1977/78:9 och 1979/
80:32.

3.2.4 Bredforsen

Genom domar i vattendomstol/vattenöverdomstolen har tillstånd medgetts
att utföra Söderfors kraftverk i Dalälvens Söderforsgren m. m.
Bredforsen i Kågbogrenen berörs nu av en vid vattendomstolen anhängig
fråga om minimitappning och grunddammar. Dom torde komma att
meddelas inom kort.

3.2.5 Fråga om uppskov med tillåtlighetsprövning

Riksdagen har (CU 1979/80:11 och 32) behandlat motioner (s) om uppskov
med regeringens prövning av frågor om tillstånd till utbyggnad av vattenkraft
i avvaktan på att riksdagen skall fatta ett nytt samlat beslut om tillåtligheten
därav. Motionärerna utgick från att mer långsiktiga bedömningar skulle
kunna göras i anslutning till 1981 års då aviserade beslut om energipolitiken.
Utskottet avstyrkte motionsförslagen under hänvisning bl. a. till att ett nytt
samlat beslut om riktlinjerna inte då förutsatts. Riksdagen följde utskottet.

CU 1980/81:31

4

4 Utskottet

4.1 Dispensreglerna i 4 kap. 18 § tredje stycket vattenlagen

Riksdagen har beretts tillfälle att ta del av bl. a. vad energiministern (prop.
bil. 1 s. 283) anfört till regeringsprotokollet om möjligheterna att medge
vattenkraftutbyggnad trots att hinder möter mot företaget från allmän
planeringssynpunkt eller med hänsyn till tillåtlighetsreglerna i 2 kap.
vattenlagen. Han uttalar i detta sammanhang bl. a. att dispensregeln i 4 kap.
18 § tredje stycket vattenlagen gör det möjligt för regeringen att vid sin
prövning av tillåtlighetsfrågan ta hänsyn till bl. a. energiförsörjningsbehovet
och således beakta det ökade värde som vattenkraften kommer att få för
landets energiförsörjning.

Motsvarande frågor har tidigare prövats av utskottet (CU 1979/80:5 s.
10-11, 13). Utskottet noterade att i den sedermera återkallade proposition
1978/79:115 (bil. 1 s. 228-229) bl. a. anförts att regeringen genom dispensregeln
kan beakta det ökade värde som vattenkraften fått för landets
energiförsörjning vid bedömning av om ett företag är av synnerlig betydelse
från allmän synpunkt. Utskottet anförde bl. a. att av riksdagen godkända
riktlinjer för energipolitiken inte får leda till en faktisk urholkning av
vattenlagens tillåtlighetsregler - tillämpningen av dispensregeln begränsas
fortfarande av den restriktiva utformningen av denna samt de till regeln
knutna lagmotiven (JuU 1971:13 s. 81) som innebär att dispensbefogenheten
är avsedd att utnyttjas endast då mycket starka skäl talar för att ett
vattenbyggnadsföretag bör tillåtas.

Riksdagen har beslutat om riktlinjer inom den fysiska riksplaneringens
ram som innebär att den ansett att vissa älvsträckor m. m. inte bör byggas ut.
Utskottet förutsätter att det nu upprepade uttalandet om att grunda
dispenser på målsättningar i energibalanser e. d. inte avsetts innebära en
antydan om möjligheter att frångå riksdagens bedömningar. Den debatt som
förts om riktlinjernas vägledande eiler bindande karaktär torde sakna
praktisk anknytning till dessa konkretiserade riksdagsbeslut. Uttalandet
skulle därmed innebära en hänvisning till regeringens möjligheter att
dispensera från egna bedömningar att hinder möter från allmänna planeringssynpunkter
liksom från bedömningar enligt 2 kap. vattenlagen.

Enligt civilutskottets mening bör eventuella syften att mjuka upp
vattenlagens grundläggande tillåtlighetsregler hävdas genom förslag om
motsvarande ändringar i vattenlagen och inte genom fristående uttalanden
till regeringsprotokollet - detta även om riksdagen bereds tillfälle att ta del av
dem. Utskottet konstaterar därmed att tillämpningen av dispensregeln även
fortsättningsvis får ske utifrån eljest gällande tolkningsgrunder. Vad
utskottet i denna del anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

CU 1980/81:31

5

4.2 Vissa riktlinjer inom den fysiska riksplaneringen

4.2.1 Nedre Långan

I motion 1986 (vpk) yrkande 2 delvis föreslås riksdagen besluta att nedre
Långan i Indalsälvens vattensystem undantas från slutlig prövning enligt
vattenlagen. Yrkandet torde innebära att älvsträckan skall omfattas av
riktlinjer för den fysiska riksplaneringen som innebär att den undantas från
utbyggnad. Regeringen har beslutat att inte medge en ansökan om tillstånd
att bygga Långforsens och Litsnäsets kraftverk.

Det finns inte tillräcklig anledning för riksdagen att nu pröva om
riktlinjerna bör ändras. Motionsförslaget avstyrks i denna del.

4.2.2 Strängsforsen

I den nyssnämnda motionen 1986 (vpk) yrkande 2 delvis föreslås vidare att
Strängsforsen i norra Klarälven undantas. Frågan om Strängsforsens
behandling i riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen behandlades
specifikt senast i betänkande CU 1979/80:32.

Tillåtligheten av en utbyggnad av Strängsforsen behandlas av regeringen.
Ärendet vilar f. n. i avvaktan på kompletterande utredningar från sökandens
sida. I övrigt har inte några nya och hittills inte prövade skäl anförts.
Utskottet har därför inte anledning att gå ifrån sin tidigare ståndpunkt,
nämligen att tillåtligheten av en utbyggnad - ännu inte slutligt preciserad - får
avgöras av regeringen. Utskottet avstyrker sålunda motionsyrkandet.

4.2.3 Bredforsen

Motion 1980/81:636 (vpk) utmynnar i förslaget att riksdagen beslutar att
utbyggnaden av Bredforsen i Dalälven stoppas.

De frågor om minimitappning m. m. i Bredforsen som är tvistiga och nu
anhängiga i vattenöverdomstolen är inte av den art att de kan bli föremål för
riksdagens prövning. Utskottet avstyrker motionen.

4.2.4 Utredning om vattendragen i södra Sverige

Förslaget att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning om
bevarandevärdena i de större vattendragen i södra Sverige förs fram i motion
219 (vpk). Utskottet har (CU 1979/80:6 och 32) ansett att det i och för sig
kunde dela uppfattningen att ett samordnat utredningsmaterial skulle vara
värdefullt, men att utredningsbehovet borde bedömas av regeringen.
Utskottet har inte funnit anledning till någon annan bedömning och
avstyrker motionen.

CU 1980/81:31

6

4.3 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande dispens enligt 4 kap. 18 § tredje stycket vattenlagen
att riksdagen med anledning av vad riksdagen genom proposition
1980/81:90 beretts tillfälle att ta del av som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande nedre Långan att riksdagen avslår motion 1980/
81:1986 yrkande 2 i motsvarande del,

3. beträffande Strängsforsen att riksdagen avslår motion 1980/
81:1986 yrkande 2 i motsvarande del,

4. beträffande Bredforsen att riksdagen avslår motion 1980/
81:636,

5. beträffande utredning om vattenkraften i södra Sverige att
riksdagen avslår motion 1980/81:219.

Stockholm den 9 april 1981

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Thure Jadestig
(s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s), Kerstin Andersson i
Hjärtum (c), Bertil Dahlén (fp), Jan-Eric Virgin (m), Per Olof Håkansson
(s), och Erik Börjesson (fp).

Reservation

Strängsforsen

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg och Per Olof Håkansson, alla (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 5 som börjar ”Tillåtligheten av”
och slutar ”sålunda motionsyrkandet” bort lyda:

Från socialdemokraternas sida har tidigare (CU 1979/80:11 och 32) förts
fram förslag att riksdagen skulle från utbyggnad undanta älvar och
älvsträckor som berörs av hos regeringen anhängiga ansökningar. Avsikten
var att därmed åstadkomma ett uppskov med avgörandena intill dess
riksdagen fattat ett nytt samlat beslut om tillåtligheten av vattenkraftutbyggnad.
Ett sådant beslut förutsattes bli nödvändigt för att kunna göra en
avstämning mot de förändrade energipolitiska förutsättningarna och ett

CU 1980/81:31

7

principiellt val mellan ett större ingrepp och många mindre ingrepp.
Regeringen har emellertid inte ansett sig böra lägga fram ett sådant samlat
förslag utan i stället nöjt sig med att antyda möjligheter för regeringen att
dispensvis ge tillstånd till företag som eljest inte anses tillåtliga. Utskottet
ansluter sig nu till tanken på att det behövs en förnyad samlad prövning av
riktlinjerna i denna del. I avvaktan på en sådan bör regeringen inte medge
utbyggnad i något fall.

Med tillämpning av detta synsätt bör riksdagen bl. a. också besluta att
Strängsforsen (älvsträckan Kärrbäckstrand-Höljes) t. v. skall undantas från
utbyggnad och ge regeringen detta till känna.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande Strängsforsen att riksdagen med anledning av
motion 1980/81:1986 yrkande 2 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

GOTAB 66914 Stockholm 1981