om Republiken Korea

Betänkande 1981/82:UU9

UU 1981/82:9

Utrikesutskottets betänkande
1981/82:9

om Republiken Korea
Motionen

I motion 1980/81:425 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
av regeringen begär att denna inom Förenta nationerna verkar för att
militärdiktaturen i Sydkorea skarpt fördöms samt verkar för ett fredligt
återförenande av Korea.

Bakgrund

Inrikespolitiska händelser har avlöst varandra i Republiken Korea under
de senaste två åren. Efter mordet på president Park i oktober 1979 följde en
kort period av viss liberalisering. Pressen blev mer frispråkig, strejker och
studentdemonstrationer tilläts. I maj 1980 skärptes undantagstillståndet som
införts efter mordet på Park. Politisk aktivitet förbjöds, politiker och
studentledare arresterades - däribland oppositionspolitikern Kim Dae Jung
- universiteten stängdes och presscensur infördes. Strax därefter utbröt
demonstrationer i staden Kwangju. Oroligheterna slogs hårdhänt ned, och
minst ett par hundra människor miste livet. Kim ställdes inför krigsrätt och
dömdes till döden. Han benådades i början av år 1981 efter starka
internationella, däribland svenska och nordiska, protester.

I augusti 1980 valdes generalen Chun Doo Hwan till interimistisk
president. I oktober 1980 fick landet efter folkomröstning ny författning.
Mot slutet av 1980 företogs en utrensningsaktion mot korruption och
oegentligheter i bl. a. förvaltning, näringsliv och massmedia. Även politiskt
oppositionella torde i praktiken ha drabbats av denna. Massmedia omstrukturerades.
Lagarna på arbetsmarknaden ändrades i riktning mot decentraliserad
facklig verksamhet. Tusentals, enligt uppgift huvudsakligen kriminella,
personer fördes till omskolningsläger, varifrån många dock släpptes
efter kort tid. I januari 1981 hävdes undantagstillståndet.

Presidentval ägde rum i februari 1981. Chun återvaldes enligt den nya
konstitutionen till president med 70 % av elektorerna bakom sig. Val till
nationalförsamlingen ägde rum i mars 1981. Sju av de tolv nybildade
partierna som ställde upp fick kandidater invalda. Störst blev presidentens
parti, demokratiska rättspartiet (DJP), med 36 % av rösterna och 151 av de
276 mandaten. Näst och tredje största parti blev koreanska demokratiska
partiet och koreanska nationella partiet.

Under 1981 har fyra amnestier genomförts omfattande över 6 000 fångar,
däribland många oppositionella; ett tusental personer i exil har fått tillstånd

1 Riksdagen 1981182. 9 sami. Nr 9

UU 1981/82:9

2

att återvända. Uppgifterna om antalet politiska fångar växlar; de uppgår f. n.
kanske till några hundratal.

Den norra delen av halvön. Demokratiska Folkrepubliken Korea, är en
hårt centraliserad diktatur, där internationellt vedertagna politiska och
medborgerliga rättigheter långt ifrån iakttas av regimen. Som Amnesty
International konstaterar i sin årsrapport för 1980, är det emellertid nära nog
omöjligt att från det slutna nordkoreanska samhället få någon detaljerad
information om situationen i detta hänseende. Många vittnesbörd talar dock
om hårt förtryck av oliktänkande.

Såväl Syd- som Nordkorea uppger att en återförening av landet är ett av de
viktigaste politiska målen. Båda sidorna har framlagt olika förslag för att få
igång en dialog. Under 1970-talet fördes vissa förhandlingar mellan Nordoch
Sydkorea som emellertid strandade. Sydkorea önskar bli medlem av FN
tillsammans med Nordkorea, som motsätter sig detta med argumentet att det
skulle medföra ett de facto erkännande av Koreas delning. Varken Syd- eller
Nordkorea är således medlemmar av FN. Korea-frågan har inte behandlats i
FN sedan år 1975.

Vid två tillfällen under år 1981 har president Chun utan förhandsvillkor
inbjudit Demokratiska Folkrepubliken Koreas president. Kim II Sung, till ett
sammanträffande för förhandlingar. Inbjudan avvisades emellertid av
Nordkorea, och något sammanträffande har därefter inte kommit till stånd.
F. n. tycks ett fullständigt dödläge råda i återföreningsfrågan.

Sverige ingår - tillsammans med Polen, Schweiz och Tjeckoslovakien - i
den oberoende undersökningsgrupp som upprättades i samband med
stilleståndsavtalet 1953 och som har att rapportera till stilleståndskommissionen
i frågor rörande övervakningen av gränsen mellan Nord- och
Sydkorea.

Utskottet

Bristande respekt för mänskliga rättigheter råder på många håll i världen.
Som framgår av redogörelsen ovan kan inte heller situationen i Republiken
Korea i detta avseende betecknas som tillfredsställande.

Den svenska regeringen vädjade vid en rad tillfällen, enskilt och
tillsammans med de övriga nordiska regeringarna, om att dödsdomen mot
Kim Dae Jung skulle undanröjas. Dödsdomen onvandlades på grund av
internationella protester till livstids fängelse.

Frågan om tillämpningen av mänskliga rättigheter i Republiken Korea
diskuterades också vid den koreanske premiärministerns. Narn Duck Woo,
besök i Sverige i september 1981.

Utskottet förutsätter att svenska regeringen, liksom andra stater som
traditionellt värnar om skyddet för mänskliga fri- och rättigheter, kommer att
fortsätta sin politik i FN, i andra internationella organ och i mellanstatliga
relationer, att slå vakt om iakttagande av mänskliga rättigheter i alla länder

UU 1981/82:9

3

och utöva de påtryckningar för respekten av dessa som är möjliga.

Någon åtgärd därutöver anser utskottet att denna del av yrkandet inte
påkallar.

När Korea-frågan senast diskuterades i FN, vilket var år 1975. underströks
från svensk sida bl. a. vikten av att dialogen mellan de två koreanska staterna
i återföreningsfrågan återupptas. Utskottet har svårt att se vilka svenska
initiativ som skulle kunna bidra till att bryta dödläget, men utgår från att
regeringen även fortsättningsvis verkar internationellt för att samtalen
mellan de båda parterna skall återupptas med sikte på en fredlig återförening.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1980/81:425.

Stockholm den 17 november 1981

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Elemetius (m). Sture Palm
(s). Linnea Hörlén (fp). Olle Göransson (s). Ingrid Sundberg (m). Mats
Hellström (s). Sture Ericson (s). Jan Bergqvist (s), Sture Korpås (c), Maj-Lis
Lööw (s). Jörgen Ullenhag (fp). Sten Sture Paterson (m). Anita Modin (s)
och Anders Ljunggren (c).

GOTAB 69878 Stockholm 1981