om reglerna för skogskonto

Betänkande 1982/83:SkU38

SkU 1982/83:38

Skatteutskottets betänkande
1982/83:38

om reglerna för skogskonto

Motionerna

1982/83:286 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 2 § skogskontolagen (1954:142) skall ha nedan
angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Beträffande viss förvärvskälla får
uppskovet för ett och samma
beskattningsår, om ej annat följer av
andra och tredje styckena, avse högst
ett belopp motsvarande summan
av

a) sextio procent av den på
beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för skog, som har avyttrats
genom upplåtelse av avverkningsrätt,

fyrtio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i
egen rörelse.

Medför stormfällning, brand, insektsangrepp
eller liknande händelse
att en betydande del av förvärvskällans
skog bör avverkas tidigare än
vad som annars skulle ha varit fallet,
får skattskyldig, om och i den män
han med intyg från skogsvårdssty reisen
i länet eller på annat sätt visar att
intäkt hänför sig till avverkning som
nu har sagts, uppskov med högst ett
belopp motsvarande summan av

Motionärernas förslag

Beträffande viss förvärvskälla får
uppskovet för ett och samma
beskattningsår avse högst ett belopp
motsvarande summan av

1) den på beskattningsåret belöpande
köpeskillingen för skog, som
har avyttrats genom upplåtelse av
avverkningsrätt,

2) sjuttiofem procent av den på
beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter
samt

3) sjuttiofem procent av saluvärdet
av skogsprodukter, som under
beskattningsåret har tagits ut för
förädling i egen rörelse.

1 Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 38

SkU 1982/83:38

2

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

a) åttio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskillingen
för skog, som har avyttrats genom
upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den på
beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter
samt

c) femtio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i
egen rörelse.

Uppskov med belopp som anges i
andra stycket medges också i fråga
om sådan ersättning för skog eller
skogsprodukter som avses i punkt 4
tredje stycket av anvisningarna till
35 § kommunalskattelagen (1928:-370).

Vid tillämpningen av första-tredje Vid tillämpningen av första stycket
styckena avses med köpeskilling avses med köpeskilling även försäk även

försäkringsersättning för skog ringsersättning för skog och skogs och

skogsprodukter. produkter.

Uppskov medges enligt kommunalskattelagen.

Har i drivit själv.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången vid 1984
års taxering.

1982/83:435 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstedt (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar ändra skogskontolagstiftningen så
att 100 % av intäkten av rotpostförsäljning och avverkningsuppdrag samt 75
% av intäkter av leveransvirke får sättas in på skogskonto.

1982/83:1188 av Karl-Eric Norrby (c) och Sigrid Danielsson (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att reglerna om förlängning av skogskonton
ändras i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. - i andra hand - att riksdagen beslutar att den i ikraftträdandebestämmelsen
till ändringen i skogskontolagen utsatta tidpunkten för dispensansökan
förlängs till utgången av 1984,

3. att riksdagen beslutar att sänka minsta inbetalningsbelopp på skogsskadekonto
från 50 000 kr. till 20 000 kr.

1982/83:1719 av Per-Ola Eriksson (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om en översyn av reglerna för skogsskadekonto.

SkU 1982/83:38

3

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt skogskontolagen (1954:142) kan fysisk person, dödsbo och familjestiftelse
erhålla uppskov vid inkomsttaxerigen för en viss del av beskattningsårets
skogsintäkter under förutsättning att motsvarande belopp sätts in
på konto i bank. Vid omfattande skador på skogen kan fr. o. m. 1983 års
taxering uppskov i vissa fall medges under 20 år för belopp som satts in på
särskilt skogsskadekonto (prop. 1981/82:182, SkU 1981/82:68).

Uppskov kunde tidigare normalt medges med högst 60 % av köpeskillingen
för sålda rotposter och 40 % av köpeskillingen för leveransvirke och
saluvärdet av uttag till egen rörelse. Om en avverkning måste tidigareläggas
på grund av skador på skogen fick fr. o. m. 1979 års taxering insättning ske
med högst 80 resp. 50 %. Särskilda procentsatser har också gällt för vissa
skogslikvider i samband med jorddelningsförrättningar.

I syfte att stimulera avverkningar inom det enskilda skogsbruket medgavs
vid 1981 och 1982 års taxeringar uppskov med högre belopp. I samma syfte
antog riksdagen våren 1981 (prop. 1980/81:118 bil. 2, SkU 1980/81:44) en
särskild lag (1981:342) om extra avdrag för vissa skogsuttag. Lagen gäller i
fråga om skogsintäkter som hänför sig till perioden den 1 januari 1981-den 30
juni 1983. Det extra avdraget uppgår till 5 % för rotposter och 3 % för
leveransvirke och egna uttag.

För att ytterligare stimulera enskilda skogsägare att höja avverkningsvolymen
föreslogs i proposition 1981/82:30 bil. 4 att uppskovsrätten enligt
skogskontosystemet i avvaktan på den aviserade sänkningen av marginalskatterna
utvidgades fr. o. m. 1983 års taxering. Propositionen byggde på ett
förslag av virkesförsörjningsutredningen och innebar att uppskovsrätten
skulle kunna avse hela köpeskillingen för avverkningsrätter och 75 % av
köpeskillingen för leveransvirke och värdet av egna uttag. Beträffande 1982
års taxering föreslogs att uppskov skulle kunna medges med 80 resp. 60 % av
skogsintäkerna. De sistnämnda procentsatserna hade tidigare fastställts för
intäkter som åtnjutits under tiden den 1 januari 1980-den 30 juni 1981.

Utskottet (SkU 1981/82:8) tillstyrkte propositionen som också godtogs av
riksdagen.

Fr. o. m. 1984 års taxering gäller emellertid återigen att uppskov kan
medges med högst 60 resp. 40 % av skogsintäkterna eller vid betydande
skador på skogen 80 resp. 50 %. Beslutet fattades av riksdagen våren 1982 i
enlighet med en reservation till utskottets betänkande 1981/82:68 (reservation
2). I reservationen anfördes bl. a. att de regler som genomfördes hösten
1981 - trots protester från reservanternas sida - var otillständigt förmånliga.
Reglerna innebar enligt reservanternas mening att uppskov kunde medges
med ett belopp som var större än vinsten på avverkningen och att en
skogsägare kunde undgå beskattning för andra inkomster inom samma
förvärvskälla. De tidigare reglerna var enligt deras uppfattning tillräckliga
för att uppnå den inkomstutjämning som var det ursprungliga syftet med
reglerna.

SkU 1982/83:38

4

De särskilda reglerna om skogsskadekonto fr. o. m. 1983 års taxering
(prop. 1981/82:182, SkU 1981/82:68) avser de fall då den skattskyldige på
grund av skadorna tvingats till för tidig avverkning av mer än en tredjedel av
skogen och den huvudsakliga delen av skogsintäkterna hänför sig till denna
avverkning. Det minsta uppskovsbeloppet är 50 000 kr., och beloppet skall
sättas in på ett särskilt skogsskadekonto. De nya reglerna skall- på förslag av
utskottet - kunna tillämpas dispensvägen i fråga om tidigare insättningar på
skogskonto.

Utskottet anförde bl. a. följande.

Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att insektsangrepp
eller andra skador på skogen kan föranleda så stora avverkningar att en
inkomstutjämning över mer än 10 år är rimlig. Utskottet anser att uppskovstiden
i sådana fall skall kunna förlängas till 20 år och avstyrker således
motion 2519 i denna del.

Som anförs i propositionen bör uppskovstiden kunna förlängas endast om
det är fråga om så väsentliga belopp att en uppskovstid på 10 år kan anses
otillräcklig. Utskottet anser att detta inte är fallet om uppskovsbeloppet
understiger 50 000 kr. Utskottet avstyrker således yrkandet i motion 2511 om
ett lägre minimibelopp.

Skälet till att reglerna om skogsskadekonton enligt propositionen bör gälla
först fr. o. m. 1983 års taxering är att en retroaktiv tillämpning leder till
praktiska problem. Enligt utskottets uppfattning bör man emellertid inte
bortse från att vissa skogsägare under tidigare år har drabbats av mycket
omfattande skador. De efterföljande skogsvårdsåtgärderna kan i sådana fall
sträcka sig över en avsevärt längre period än 10 år. Med hänsyn till de stora
belopp som det här kan röra sig om kan det i undantagsfall vara förenat med
alltför stora problem att tvingas ta upp skogskontomedlen till beskattning vid
10-årsperiodens utgång, om kostnaderna för att återställa skogen då till
väsentlig del kvarstår. Kan den skattskyldige styrka att förhållandena är
sådana att denna situation sannolikt uppkommer, bör riksskatteverket - om
starka skäl även i övrigt talar härför - efter ansökan kunna medge att belopp
som insatts på skogskonto före ikraftträdandet av de nya reglerna om
skogsskadekonto skall få stå inne på skogskontot i sammanlagt högst 20 år.
Utskottet vill åter understryka att det i så fall skall vara fråga om väsentliga
belopp, i vart fall minst 50 000 kr., och att omständigheterna även i övrigt är
sådana att en förlängning framstår som klart motiverad.

Ansökan om dispens bör enligt utskottets mening kunna göras hos
riksskatteverket före utgången av juni månad 1983. Verkets beslut bör inte
kunna överklagas.

Utskottet

Reglerna om skogskonto innebär att enskilda skogsägare normalt kan få
uppskov under en tioårsperiod med beskattningen av en del av sina
skogsinkomster. Fr. o. m. 1984 års taxering medges uppskov med högst 60 %
av köpeskillingen för avverkningsrätter och 40 % av köpeskillingen för
leveransvirke och värdet av egna uttag. Vid omfattande skador på skogen är
procentsatserna 80 resp. 50. Dessa begränsningar av uppskovsbeloppen
överensstämmer med vad som gällt före 1981 års taxering.

SkU 1982/83:38

5

För att stimulera till ökade avverkningar och i avvaktan på att den numera
beslutade marginalskattereformen genomförts har uppskovsmöjligheterna
utvidgats successivt för 1981-1983 års taxeringar, bl. a. efter förslag i
proposition 1981/82:30. Där föreslogs att uppskov fr. o. m. 1983 års taxering
skulle få medges med hela köpeskillingen för avverkningsrätter och med
75 % av köpeskillingen för leveransvirke m. m. Förslaget godtogs hösten
1981 av riksdagen. Ett halvår senare beslutade riksdagen emellertid att
återgå till tidigare procentsatser fr. o. m. 1984 års taxering.

I motionerna 286 av Stig Josefson m. fl. (c) och 435 av Bo Lundgren och
Wiggo Komstedt (båda m) yrkas att reglerna för 1983 års taxering skall
återinföras. Motionärerna befarar att virkesutbudet annars kommer att
minska eller skjutas upp med hänsyn till den beslutade marginalskattereformen.
I den förstnämnda motionen anförs även att ryckigheten i reglerna kan
orsaka skador på både lång och kort sikt.

Till grund för riksdagens beslut våren 1982 låg uppfattningen att de regler
som trots protester tidigare genomdrivits av riksdagens då borgerliga
majoritet var alltför förmånliga för skogsägarna. Nuvarande regler är enligt
utskottets uppfattning tillräckliga för att uppnå den inkomstutjämning som
har varit det ursprungliga syftet med reglerna. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionerna 286 och 435.

De regler om skogsskadekonton som gäller fr. o. m. 1983 års taxering
innebär att uppskovstiden i vissa fall kan förlängas från högst 10 till högst 20
år. Förutsättningarna härför är bl. a. att den skattskyldige på grund av skador
på skogen tvingats till för tidig avverkning av mer än en tredjedel av skogen.
Det minsta uppskovsbeloppet enligt dessa regler är 50 000 kr. För den som
vid 1982 eller tidigare års taxeringar erhållit uppskov för insättningar på
skogskonto kan de nya reglerna tillämpas retroaktivt efter dispens från
riksskatteverket. Ansökan om dispens skall inges före utgången av juni
månad 1983.

I motion 1719 anför Per-Ola Eriksson (c) att reglerna är alltför hårda,
eftersom skogsägarna i allmänhet drabbas antingen av tredjedelsregeln eller
beloppsgränsen. Flan vill därför ha en översyn i syfte att mjuka upp reglerna.
Karl-Eric Norrby och Sigrid Danielsson (också c) anser att beloppsgränsen är
för hög och yrkar i motion 1188 att den sätts ned till 20 000 kr. De yrkar också
att en retroaktiv tillämpning av reglerna underlättas eller åtminstone att
tiden för dispensansökan förlängs till utgången av 1984.

Reglerna om skogsskadekonton har i första hand utformats för fastigheter
som drabbats av så extremt stora skador på skogen att kostnaderna för de
återställningsåtgärder som lämpligen bör vidtas till väsentlig del kan antas
kvarstå efter utgången av den tioårsperiod som normalt gäller för skogskonton.
Vad som anförts i motionerna ger inte stöd för uppfattningen att
reglerna inte i tillräcklig omfattning tillgodoser detta ändamål. Utskottet
finner därför inte skäl att redan nu ompröva reglerna. När det gäller

SkU 1982/83:38

6

dispensreglerna vill utskottet endast framhålla att skogsägarna i de undantagsfall
det här är fråga om fortfarande har tid att inkomma med ansökan till
riksskatteverket.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker motionerna 1188 och
1719.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionerna 1982/83:286 och 435,

2. motion 1982/83:1188,

3. motion 1982/83:1719.

Stockholm den 7 april 1983

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m)*, Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren
(m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s)*, Egon Jacobsson (s), Karl
Björzén (m), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m) och Kjell
Johansson (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Ewy Möller (m) och Kjell Johansson (fp)
har

dels anfört följande.

Som framgår av motionerna 286 av Stig Josefson m. fl. (c) och 435 av av Bo
Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) kan riksdagens beslut förra året att
begränsa möjligheterna till uppskov med beskattningen av skogsinkomster
medföra allvarliga konsekvenser för vår virkesförsörjning. Många skogsägare
kommer nu att finna att det är fördelaktigt från skattesynpunkt att
uppskjuta sina avverkningar i avvaktan på de beslutade marginalskattesänkningarna
under de kommande tre åren. Att virkesutbudet kan befaras
komma att minska är särskilt allvarligt i en situation när den utländska
efterfrågan på skogsprodukter beräknas öka.

Till grund för de uppskovsregler som gäller för 1983 års taxering ligger ett
välmotiverat förslag från virkesförsörjningsutredningen. Dessa regler inne -

SkU 1982/83:38

7

bär inte några skattelättnader i vanlig bemärkelse utan endast att beskattningen
av olika skäl skjuts upp ett antal år. De beslutade begränsningarna av
dessa uppskovsmöjligheter medför en ryckighet som kan orsaka bestående
skador för skogsnäringen och därmed också för landets ekonomi och
motverkar samhällets strävanden att höja virkesutbudet. Med hänvisning till
det anförda tillstyrker vi det i motionerna framställda yrkandet att 1983 års
regler återinförs.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:286 och 435 antar
det vid motion 1982/83:286 fogade förslaget till lag om ändring i
skogskontolagen (1954:142).

mlnab/gotab Stockholm 1983 75218