om reglering av priserna på fisk m.m. (prop. 1987/88:117)

Betänkande 1987/88:JoU21

Jordbruksutskottets betänkande
1987/88:21

om reglering av priserna på fisk m.m. (prop. 1987/
88:117)

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition om reglering av
priserna på fisk m.m. under regleringsåret 1988/89 och de motioner som
väckts med anledning av propositionen.

Regeringens förslag i propositionen överensstämmer i huvudsak med det
förslag till prisreglering som framlagts av jordbruksnämnden och som biträtts
av fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Utskottet
föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag. Motioner
om regionalt prisstöd på torsk och återföring till prisregleringskassan av
30 milj. kr. avsatta för konsumentfrämjande åtgärder avstyrks.

Till betänkandet har fogats två reservationer (c, vpk).

Propositionen

I proposition 1987/88:117 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att medge att för tiden den 1 juli 1988-den 30 juni 1989 reglering
av priserna på fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen
av medel får ske enligt de grunder som förordats i propositionen.

Motioner

1987/88:Jo55 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att 30 milj. kr., som avsatts för konsumentfrämjande åtgärder, må återföras
till prisregleringskassan.

1987/88:Jo56 av Jan Jennehag och Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att prisstödet för strömming till fiskare bosatta på norra
ostkusten även skall gälla torsk.

Inledning

Grunderna för prisreglering på fisk beslutades av riksdagen år 1978 (prop.
1977/78:112, JoU 23, rskr. 272). Syftet med regleringen är att den skall styra
fisket mot lönsamhet samtidigt som den skall medverka till att utjämna
variationer i fiskarenas inkomster.

I samband med att det nya prisregleringssystemet började tillämpas
budgetåret 1981/82 framhöll utskottet i anslutning till regeringens förslag
bl.a. följande.

JoU

1987/88:21

1 Riksdagen 1987188.16 sami. Nr21

Riksdagsbeslutet innebär också att fiskets organisationer ges möjlighet att
överlägga med statens jordbruksnämnd och konsumentdelegationen om en
prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger fisket kompensation för ökade
kostnader och fiskarena en rimlig ersättning för deras arbete. Härigenom får
fisket också en i princip motsvarande ställning som jordbruket har haft sedan
lång tid (prop. 1980/81:198, JoU:37 s. 2).

En närmare redogörelse för prisregleringens utformning finns i proposition
1984/85:143 (s. 19-21). Departementschefen framhöll i det sammanhanget
att det finns flera inslag i prisregleringen som inte är tillfredsställande.
En översyn av systemet för priserna på fisk borde därför aktualiseras.

Fiskets organisationer och övriga förstahandsmottagare samordnar bl.a.
mottagningen och distributionen av fisk. Samordningen är sedan den
1 december 1986 en förutsättning för att prisstöd skall lämnas. En samordning
skapar förutsättningar för ökad avsättning till konkurrenskraftiga priser
både inom landet och på exportmarknaden. Arbetet med att utveckla
samordningen skall följas noga. Det ankommer i första hand på jordbruksnämnden
att göra detta.

Inkomstnivån inom heltidsfisket för år 1986 varierar enligt jordbruksnämnden
kraftigt beroende på var fisket bedrivs. Nivån mäts som sammanräknad
inkomst och innefattar samtliga förvärvskällor. Inkomsten är högst
på västkusten, något lägre för sydkustfiskare, medan ostkustens fiskare har
markant lägre inkomster.

Regeringen uppdrog den 3 december 1987 åt statens jordbruksnämnd att,
efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk. I
uppdraget erinrades om att jordbruksnämnden vid utformningen av förslaget
bör beakta att prisregleringen på fisk skall utvärderas och ses över inför
budgetåret 1989/90. Förslagens utformning skulle i huvudsak innebära en
förlängning av innevarande års reglering med de justeringar som följer av en
utvärdering av de för innevarande år nya inslagen i regleringen.

I uppdraget erinrades om att förslag skulle lämnas till disposition av medel
ur prisregleringskassan för fisk att täcka kostnaderna för premier för den
kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket. Dessa kostnader skulle
räknas av från normpriserna och/eller andra stödformer. Dessutom skulle
avräkning göras för kostnaderna för trygghetsförsäkringen under budgetåren
1986/87 och 1987/88.

Jordbruksnämnden skulle vidare avge förslag till disposition av medel ur
prisregleringskassan för att täcka kostnaderna för utsättning av lax, annan
laxfisk och ål. Därvid skulle en särskild medelsram beräknas för fortsatt
försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Dessa två rambelopp
skulle bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande
regleringsår beräknades ursprungligen av jordbruksnämnden till ca 120 milj.
kr. och nu till ca 115 milj. kr. Detta skulle innebära att behållningen i
prisregleringskassan och hos Svensk fisk skulle komma att uppgå till
sammanlagt ca 145 milj. kr. vid regleringsårets utgång. Härtill kommer ca

90,5 milj. kr. i intäkter inkl. ränteintäkter. Sammanlagt innebär detta att ca
235 milj. kr. skulle finnas tillgängliga under regleringsåret 1988/89.

JoU 1987/88:21

2

Jordbruksnämndens förslag till prisreglering 1988/89

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 18 februari 1988 avgett sina förslag
med anledning av uppdraget. Förslaget har biträtts av fiskets förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen. I sin skrivelse gör nämnden följande
bedömning av fångster, avsättning m.m. för regleringsåret 1988/89.

Den totala svenska fångsten av fisk fortsätter att minska och uppgick år
1987 till ca 190 000 ton. Europamarknaden domineras av det stora utbudet av
nordsjösill, vilket har lett till att priserna på sill har fallit. Efterfrågan på
konsumtionssill kommer troligen inte att öka nämnvärt, varför priserna
förväntas förbli hårt pressade. Torskfångsten uppgick förra året till ca 43 000
ton, en minskning med 2 000 ton jämfört med året innan. Torskmarknaden
har de senaste åren kännetecknats av brist på råvara, och avsättningssituationen
bedöms som gynnsam även under de närmaste åren. Jordbruksnämnden
utesluter inte att andra fiskarter kan komma att överta en del av torskmarknaden
vilket på litet längre sikt kan få en prisdämpande effekt. Enligt
nämnden är torskbeståndet i Östersjön kraftigt nedfiskat. Fångstutrymmet
de närmaste åren bedöms emellertid medge ett oförändrat uttag för Sveriges
del. Marknadsbilden för övrig torskfisk och flatfisk väntas inte förändras
nämnvärt.

Vid förra årets överläggningar enades jordbruksnämnden och delegationerna
om att man vid fastställande av normpriserna för budgetåret 1988/89
skulle beakta kostnadsutvecklingen inom fisket under perioden december
1985-december 1987 samt inkomstutvecklingen för jämförbara grupper
enligt löneavtal för såväl år 1986 som år 1987. Även frågan om produktivitetsavdrag
skulle behandlas. Förutom kostnaderna för 1988/89 skulle vidare
avräknas de tidigare ej beaktade kostnadsökningarna för den kollektiva
trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket för budgetåren 1986/87 och 1987/88.
En sammanvägning av dessa faktorer ger föreslagna oförändrade normpriser.
Avräkning för försäkringens kostnadsökning 1988/89 eller justering för
den kostnadsökning som skulle ha avräknats regleringsåret 1986/87 har
emellertid inte gjorts.

För torsk motiverar kostnads- och inkomstutvecklingen oförändrade
prisgränser. Jordbruksnämnden föreslår dock att den övre prisgränsen höjs
med 35 öre/kg, vilket motiveras av att den minskade tillgången på torsk har
lett till sämre fångster i förhållande till insatta fångstansträngningar.

För budgetåret 1988/89 föreslås att normkvantiteten för sill/strömming
sänks från 60 000 ton till 57 000 ton. Beroende på hur de föreslagna stöden till
export till statshandelsländer och foderfisk utnyttjas föreslås normkvantiteten
kunna ökas till högst 70 000 ton.

De rörliga pristilläggen föreslås utgå med oförändrade belopp. Detta
innebär för sill/strömming 75 % av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris,
för övriga normprissatta fiskslag 80 % och för torsk 75 % av skillnaden
mellan normpris resp. nedre prisgräns och jämförelsepris.

Överskottspriset föreslås för nästa budgetår få uppgå till högst 75 % av
lägstapriset för samtliga lägstaprissatta fiskslag, dvs. även makrill och räkor.
De särskilda reglerna för överskottspriser på sill föreslås upphöra.

Överskottskostnaderna har ökat kraftigt på grund av dels större över -

JoU 1987/88:21

3

skottskvantiteter än väntat, dels lägre försäljningspriser. Hittills har jordbruksnämnden
därför och i enlighet med sitt bemyndigande medgett Svensk
fisk att ta i anspråk högst 14 milj. kr. för överskottshanteringen. För
budgetåret 1988/89 föreslår nämnden att högst 12 milj. kr. anslås för detta
ändamål. Vidare föreslås att jordbruksnämnden bemyndigas medge att
Svensk fisk tar i anspråk ytterligare medel till överskottshantering om
nämnda belopp inte förslår.

Det särskilda stöd i form av regionalt pristillägg för sill/strömming till
fiskare bosatta vid syd- och ostkusten samt för torsk till fiskare bosatta på
norra ostkusten som utgår under innevarande regleringsår föreslås slopat för
torsk och oförändrat i övrigt.

Pristillägget för export av sill/strömming till statshandelsländer föreslås
utgå med högst 80 öre/kg inom ett oförändrat rambelopp.

Beträffande pristillägget för foderfisk har t.o.m. december 1987 ca

4.5 milj. kr. av rambeloppet 5 milj. kr. förbrukats. Med anledning härav har
jordbruksnämnden hos regeringen begärt att ej utnyttjade medel för stöd till
statshandelsexport får användas för stöd till foderfisk. Med hänsyn till
rådande avsättningssvårigheter för sill/strömming till human konsumtion
föreslås pristillägg för foderfisk få lämnas med högst 50 öre/kg. Därutöver
föreslås ett regionalt stöd i form av ett pristillägg med högst 25 öre/kg till
fiskare bosatta på norra ostkusten. Nu gällande fraktstöd för foderfisk på
norra ostkusten föreslås därmed upphöra. Inom samma belopp bör pristilllägg
få lämnas till foderfisk från insjöar. Nu gällande fraktstöd för foderfisk
från insjöar föreslås därmed upphöra. Beslut om jämkning mellan fördelningen
av beloppen för foderfiskstödet och exportstödet samt om minskning
av stödbeloppet i utbyte mot en ökning av normkvantiteten föreslås
ankomma på jordbruksnämnden. För ändamålet föreslås ett sammanlagt
belopp av 12 milj. kr.

De särskilda fasta pristillägg som lämnas för de viktigaste slagen av
sötvattensfisk föreslås oförändrade för nästa budgetår.

Oförändrade pristillägg föreslås för vissa andra fiskslag för vilka stöd
utgår. För övrig makrill föreslås dock pristillägget sänkt till 50 öre/kg.

Jordbruksnämndens uppdrag att efter samråd med fiskeristyrelsen lämna
förslag till disposition av medel för att bestrida kostnaderna för utsättning av
lax, annan laxfisk och ål och för fortsatt försöksverksamhet med fördröjd
utsättning av lax har resulterat i förslaget att högst 5 milj. kr. betalas ur
prisregleringskassan för utsättning av lax och annan fisk under budgetåret
1988/89. Något förslag beträffande fördröjd utsättning av lax har inte
lämnats. Nämnden redovisar emellertid att fiskeristyrelsen har förordat att

5.5 milj. kr. anvisas för utsättning av fisk, varav 0,6 milj. kr. för fördröjd
utsättning av lax och 0,6 milj. kr. för utplantering av lax i Östersjön. Fiskets
förhandlingsdelegation har föreslagit avsättning av 0,2 milj. kr. för avveckling
av försöken med fördröjd utsättning av lax och 0,4 milj. kr. för utsättning
av laxsmolt.

För marknadsföringsåtgärder anslogs för innevarande budgetår 3 milj. kr.
till Swefisk ekonomisk förening. Av dessa medel har hittills överförts

1.5 milj. kr. Jordbruksnämnden föreslår att för nästa budgetår Swefisk
tilldelas högst 2 milj. kr. för ändamålet.

JoU 1987/88:21

4

Som kompensation till konsumenterna för de höga torskpriserna har för
innevarande budgetår avsatts 15 milj. kr. för konsumentfrämjande åtgärder.
Jordbruksnämnden föreslår ytterligare 15 milj. kr. för detta ändamål.

Till Sveriges fiskares riksförbund föreslås ett engångsbelopp av 0,5 milj.
kr.

för täckning av förhandlingskostnader.

Jordbruksnämnden beräknar prisregleringens kostnader för regleringsåret
1988/89 till sammanlagt 117 milj. kr. varav 62 milj. kr. hänför sig till
kostnader för olika former av prisstöd.

I fråga om prisregleringens finansiering föreslår nämnden att från prisregleringskassan
för fisk bör täckas kostnaderna för trygghetsförsäkringen,
utplantering av fisk, Swefisks marknadsåtgärder, jordbruksnämndens uppbörd
och de konsumentfrämjande åtgärderna. Vidare föreslås Svensk fisk
tillföras 48 milj. kr. för att täcka kostnaderna för rörliga, fasta och regionala
pristillägg, pristillägg för statshandelsexport och foderfisk, överskottshantering
och administration. Utöver dessa medel bör Svensk fisk få disponera hos
föreningen tillgängliga ränteintäkter och vid behov även behållna medel.

Med ovan nämnda förslag behövs för regleringsåret 1988/89 ca 80 milj. kr.
ur jordbruksnämndens prisregleringskassa.

ixwg^i ingelia iui stag

Jordbruksministern biträder i huvudsak jordbruksnämndens förslag till
prisreglering på fisk under budgetåret 1988/89 och konstaterar att förslaget
huvudsakligen utgår från den i uppdraget angivna principen om förlängning i
avvaktan på en tidigare förordad översyn av regleringen. Han föreslår
således att prisregleringen utformas enligt jordbruksnämndens förslag och
att de av nämnden föreslagna normpriserna, prisgränserna och den föreslagna
normkvantiteten fastställs.

Jordbruksministern har inte anfört någon erinran mot jordbruksnämndens
förslag att - med hänsyn till den gynnsamma prisutvecklingen - det regionala
stödet för torsk slopas.

Jordbruksministern betonar nödvändigheten av att söka nya avsättningsmöjligheter
för den svenskfångade sillen. Större ansträngningar måste göras
för att få till stånd en ökad, lönsam export. Det resultat som har nåtts hittills
under innevarande budgetår anser han inte tillfredsställande. Hela näringen
måste medverka till en bättre utveckling, och berörda myndigheter kan inom
givna resursramar delta i detta arbete. Det framhålls vidare som angeläget att
alla möjligheter utnyttjas för avsättning inom landet. Ansträngningar måste
också göras för utveckling av produkter baserade på sill. Jordbruksministern
framhåller att särskilt statligt stöd kan utnyttjas för detta ändamål. I
sammanhanget erinras om att regeringen har beslutat att återbetalning av
prisregleringsavgift till beredningsindustrin skall kunna ske för de fiskprodukter
som exporteras, vilket skapar konkurrensneutralitet på exportmarknaden.

Jordbruksnämndens förslag till exportstöd och pristillägg för foderfisk
godtas av jordbruksministern som emellertid anser att den möjlighet till
jämkning mellan stödformerna som nämnden önskar besluta om för egen del
bör ankomma på regeringen.

JoU 1987/88:21

5

Av medlen i prisregleringskassan bör de 15 milj. kr. som har reserverats för
konsumentfrämjande åtgärder under innevarande budgetår tillsammans
med ytterligare 15 milj. kr. för budgetåret 1988/89 användas för de åtgärder
som jordbruksnämnden föreslår. Beslut i denna fråga bör i likhet med vad
som nu gäller fattas av regeringen.

Preliminärt ca 9 milj. kr. bör avsättas för att täcka kostnaderna för
trygghetsförsäkringen för fisket.

För utsättning av lax, annan laxfisk och ål inkl. försök med fördröjd
utsättning av lax bör anslås högst 5,5 milj. kr.

Regeringen föreslår att medel ur prisregleringskassan för fisk även under
nästa budgetår får användas för andra ändamål om regeringen anser det
påkallat vid akuta svårigheter inom fisket.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition om reglering av
priserna på fisk under regleringsåret 1988/89 och de motioner som väckts
med anledning av propositionen.

I likhet med jordbruksministern kan utskottet konstatera att jordbruksnämndens
förslag till prisreglering för budgetåret 1988/89 i huvudsak utgår
från den i uppdraget angivna principen om förlängning i avvaktan på översyn
av regleringen inför budgetåret 1989/90. Utskottet biträder således jordbruksministerns
förslag om att riksdagen i huvudsak skall ansluta sig till
förslaget från jordbruksnämnden. De skäl till avvikelser från nämndens
skrivelse som förordas av regeringen godtas av utskottet. Utskottet tillstyrker
således att kostnadsökningen för trygghetsförsäkringen även i fortsättningen
avräknas först sedan det verkliga beloppet är känt, liksom att den
jämkningsmöjlighet mellan stödformerna som nämnden för egen del önskar
besluta om i stället skall ankomma på regeringen samt att 5,5 milj. kr. avsätts
för utsättning av lax, annan laxfisk och ål, m.m.

Enligt centerpartiets kommittémotion Jo55 bör de sammanlagt 30 milj. kr.
som för innevarande och nästa budgetår avsatts för konsumentfrämjande
åtgärder återföras till prisregleringskassan för att användas som stöd till den
svenska fiskerinäringen.

Utskottet avstyrkte förra året en motion liknande motion Jo55 med
motiveringen att motionen stred mot såväl jordbruksnämndens som regeringens
förslag (JoU 1986/87:23 s. 7). Utskottet finner inte anledning att
frångå sitt tidigare ställningstagande men vill dessutom hänvisa till kommande
översyn av regleringen, vilken nämnts ovan. I sammanhanget vill
utskottet emellertid framhålla att åtgärder ägnade att främja konsumtionen
av fisk är till gagn även för fiskerinäringen såväl vad gäller avsättning som
exportmöjligheter. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo55.

I motion Jo56 (vpk) framhålls att ostkustens fiskare även i framtiden får
räkna med lägre inkomster än övriga fiskare och att bilden accentueras ju
längre norrut fisket bedrivs. Prisstödet för torsk till fiskare bosatta på norra
ostkusten bör därför behållas.

Utskottet vill erinra om att jordbruksnämndens förslag har biträtts av
fiskets förhandlingsdelegation. Med hänsyn härtill och till den gynnsamma

JoU 1987/88:21

6

prisutvecklingen för torsk anser utskottet - i likhet med regeringen - att det
regionala prisstödet för torsk bör slopas. Motion Jo56 avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regionalt pristillägg för torsk

att riksdagen bifaller regeringens förslag i motsvarande del och avslår
motion 1987/88:Jo56,

2. beträffande konsumentfrämjande åtgärder

att riksdagen bifaller regeringens förslag i motsvarande del och avslår
motion 1987/88:Jo55,

3. beträffande reglering av priserna på fisk m.m. utom regionalt
pristillägg för torsk och konsumentfrämjande åtgärder

att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att för tiden
den 1 juli 1988-den 30 juni 1989 reglering av priserna på fisk m.m.
jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får
ske enligt de grunder som regeringen förordat.

Stockholm den 28 april 1988
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Sven Eric Lorentzon (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin
Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp), Ingvar
Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Björn Ericsson (s)
och Oswald Söderqvist (vpk).

Reservationer

1. Regionalt pristillägg för torsk (mom. 1)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 7 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jo56 nödgas utskottet konstatera att
ostkustens fiskare även i framtiden får räkna med markant lägre inkomster
än övriga fiskare och att den bilden accentueras ju längre norrut fisket
bedrivs. Utskottet vill därför erinra om prisregleringens syfte att utjämna
variationer i fiskarenas inkomster. Det regionala prisstödet infördes av detta
skäl och som en ersättning för det tidigare fraktstödet till fiskare bosatta på
norra ostkusten. Mot bakgrund härav anser utskottet - till skillnad från
jordbruksnämnden och regeringen - att det regionala prisstödet för torsk bör
behållas. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo56.

JoU 1987/88:21

7

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande regionalt pristillägg för torsk

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i aktuell del och
med bifall till motion 1987/88:Jo56 medger att det regionala pristilllägget
för torsk utgår oförändrat,

2. Konsumentfrämjande åtgärder (mom. 2)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar med ”motion Jo55” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo55 har vid förhandlingarna för såväl innevarande
som nästkommande budgetår 15 milj. kr. av prisregleringsmedel avsatts för
konsumentfrämjande åtgärder med motiveringen att de skall utgöra kompensation
för höga torskpriser. Avsättningen har skett trots motstånd från
fiskets förhandlingsdelegation som har hävdat att jordbruksnämnden och
konsumentdelegationen frångått de regler som gäller för normprissystemet.
De i sammanhanget aktuella prisdämpande åtgärderna har redan vidtagits av
jordbruksnämnden. De avsättningssvårigheter och låga priser som gäller för
sill har tillsammans med sviktande tillgång på torsk bidragit till den allt sämre
lönsamheten för fiskerinäringen. I likhet med motionärerna anser utskottet
därför att de sammanlagt 30 milj. kr. som avsatts för konsumentfrämjande
åtgärder bör återföras till prisregleringskassan och användas för stöd till den
svenska fiskerinäringen. Med det sålunda anförda tillstyrker utskottet
motion Jo55.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande konsumentfrämjande åtgärder

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i aktuell del och
med bifall till motion 1987/88:Jo55 medger att 30 milj. kr. återförs till
prisregleringskassan att användas i enlighet med vad utskottet anfört.

JoU 1987/88:21

gotab Stockholm 1988 15209

8