om regional laboratorieverksamhet (prop. 1982/83:21)
Betänkande 1982/83:JoU9
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
Hela betänkandet
Utdrag ur betänkandet
JoU 1982/83:9
Jordbruksutskottets betänkande
1982/83:9
om regional laboratorieverksamhet (prop. 1982/83:21)
Propositionen
I propositionen har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit att
riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer som förordats för en ombildning
av och för verksamheten vid AB Svensk laboratorie^ änst.
Motionen
I motion 1982/83:25 av Per Israelsson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen vid
sin behandling av proposition 1982/83:21 uttalar
1. att statens lantbrukskemiska laboratoriums (SLL) filial i Röbäcksdalen
inte skall involveras i Svelab,
2. att, om huvudmannaskapet framdeles ändå kommer att ändras genom
nedläggning av SLL, filialen i Röbäcksdalen i så fall överförs till Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU).
Utskottet
I propositionen behandlas frågor om inriktning och organisation av AB
Svensk laboratorietjänst (Svelab). Till grund för regeringens överväganden
ligger förslag från utredningen om den regionala laboratorieverksamheten
(LAB 76) och från en särskild arbetsgrupp, som utrett Svelabs organisation
och verksamhet.
Föredraganden framhåller att en rekonstruktion av Svelab är nödvändig
för att åstadkomma en mer ändamålsenlig regional laboratorieverksamhet.
Dagens laboratorieverksamhet är splittrad och drivs i för många och ofta för
små enheter. Resurserna är också ojämnt fördelade. Medan man på vissa håll
har tillgång till såväl kvantitativt som kvalitativt goda resurser, saknar man på
andra håll en ändamålsenlig service. Detta är givetvis allvarligt både för de
offentliga organ som i sin tillsyn och kontroll är beroende av laboratorieservice
och för de enskilda personer och företag som behöver denna service för
sin näringsutövning m. m. För att den offentliga kontrollen vad gäller bl. a.
vatten, livsmedel och miljö skall kunna fungera tillfredsställande krävs att
samhällets tillsynsorgan har tillgång till kompetent laboratorieservice. Den
bör även vara riksomfattande så att förutsättningarna att utöva kontroll blir
lika goda över hela landet. Detta innebär inte att Svelab skall ha ensamrätt
att bedriva regional laboratorieverksamhet. För att de samlade resurserna
1 Riksdagen 1982/83. 16 sami. Nr 9
JoU 1982/83:9
2
skall utnyttjas effektivt är det enligt föredraganden viktigt att det här finns en
konkurrenssituation.
Den tyngst vägande delen i de offentliga kontrolluppgifterna faller på
kommunerna. Erfarenheten har visat att många kommuner inte har
tillräckliga resurser härför. En förutsättning för att kontrollen skall bli
effektiv och ändamålsenlig i alla delar av landet är därför enligt propositionen
att kommunerna samverkar inom ramen för en rikstäckande laboratorieverksamhet.
Laboratorierna avses därvid spela en central roll i kontrollen
och tjäna som serviceorgan åt hälsovårdsnämnder och länsstyrelser och förse
dessa inte endast med analysresultat utan även med rådgivning som underlag
för myndigheternas beslut. Laboratorierna bör, framhålls det, förfoga över
såväl mikrobiologisk och kemisk som veterinärmedicinsk kompetens.
Den inledningsvis omnämnda arbetsgruppen har föreslagit att huvuduppgiften
för företaget skall vara att ge laboratorieservice inom främst områdena
livsmedelskontroll, vattenkontroll, veterinärmedicinsk diagnostik och miljökontroll.
Även inom andra områden förutses viss service kunna ges, t. ex.
inom det lantbrukskemiska. Service beträffande bl. a. provtagning, utvärdering
och rådgivning bör också kunna ges. Kunderna är i första hand
offentliga organ, dvs. stat och kommun, som inom ramen för den offentliga
kontrollen anlitar Svelab. Företaget skall dock även kunna åta sig uppdrag på
den privata marknaden, från bl. a. industrin, jordbruket och allmänheten.
Enligt arbetsgruppens beräkningar uppgår omsättningen för den regionala
laboratorieverksamheten till totalt ca 70-80 milj. kr. Omsättningen förefaller
vara relativt stabil. Hur stor andel som kommer att tillfalla Svelab beror på i
vilken takt och i vilka former företaget kan samverka med andra laboratorier.
Svelab bör enligt arbetsgruppen driva så många laboratorier som behövs
med hänsyn tili intressenternas krav och till vad som är ekonomiskt
försvarbart. Arbetsgruppen har bedömt att det bör finnas ett 20-tal regionala
laboratorier i landet. Till vart och ett av dessa laboratorier bör en
laboratorienämnd knytas. Laboratorierna bör byggas upp genom att vissa
befintliga laboratorieresurser samordnas med Svelab. Olika former är här
tänkbara. Det bör enligt arbetsgruppen ankomma på Svelabs styrelse att ta
upp erforderliga förhandlingar med berörda parter med sikte på att nå
överenskommelser om samverkan.
Svelab bör enligt arbetsgruppen drivas affärsmässigt, och dess kostnader
bör finansieras genom avgifter för utförda uppdrag. En enhetlig taxa bör
fastställas. Varje laboratorium bör i princip vara en självständig resultatenhet.
För verksamheten i ett fullt utbyggt Svelab har beräknats ett
kapitalbehov på 10-12 milj. kr. Detta skall finansieras via ett aktiekapital på
4 560 000 kr., egen kapitalbildning samt upplåning på den allmänna
marknaden.
Föredraganden biträder i huvudsak arbetsgruppens förslag.
JoU 1982/83:9
3
Efter överläggningar mellan staten, Svenska kommunförbundet, Lantbrukarnas
riksförbund, Köttbranschens Service AB och Kooperativa förbundet
har ett avtal träffats om aktieägarsamarbete i Svelab. Avtalet har bifogats
propositionen som bilaga 3.
Enligt avtalet skall AB Svensk laboratoriet]änst ha ett aktiekapital om
4 560 000 kr. fördelat på 4 560 aktier varav staten skall äga 1 560 aktier
(34,21 %), Svenska kommunförbundet 1 560 aktier (34,21 %), Lantbrukarnas
riksförbund 720 aktier (15,80 %), Kooperativa förbundet 360 aktier
(7,89 %) och Köttbranschens Service AB 360 aktier (7,89 %). Parterna är
överens om att kapitalökningen genomförs genom att en nyemission först
skall riktas mot Kommunförbundet. Övriga parter skall inte tillskjuta nytt
kapital. Parterna är vidare överens om att Kommunförbundet i Svelab skall
sätta in det belopp som motsvarar statens andel i Svelabs egna kapital per den
30 juni 1982. Rekonstruktionen av Svelab beräknas ske per den 1 januari
1983.
Utskottet har ingen erinran mot vad sålunda anförts och föreslår att
riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer som i propositionen förordats för
en ombildning av Svelab och för verksamheten vid nämnda företag.
I motion 25 hänvisas bl. a. till ett förslag från den s. k. SVA-SLLutredningen
som berör den framtida verksamheten vid statens lantbrukskemiska
laboratorium (SLL) och dess filial i Röbäcksdalen. Utredningen
föreslår att SLL-filialen i Röbäcksdalen överförs till Svelab. Mot ett sådant
överförande talar enligt motionärerna starka skäl. Bl. a. påpekas att
verksamheten vid filialen omfattar områden som är marginella för Svelab.
Med hänsyn till inriktningen av verksamheten är enligt motionen Sveriges
lantbruksuniversitet en lämpligare huvudman eller samarbetspartner.
Motionärerna hemställer om ett riksdagsuttalande av innebörd att SLL:s
filial i Röbäcksdalen inte involveras i Svelab. Om huvudmannaskapet ändras
genom nedläggning av SLL bör riksdagen uttala att filialen bör överföras till
lantbruksuniversitetet.
Utskottet vill nämna att statens lantbrukskemiska laboratorium och
statens veterinärmedicinska anstalt varit föremål för särskild utredning i
SVA-SLL-utredningen. I utredningens slutbetänkande, Översyn av statens
lantbrukskemiska laboratorium (Ds Jo 1982:5) behandlas verksamhet och
organisation vid SLL och vid dess Norrlandsfilial i Röbäcksdalen. Frågan om
den fortsatta verksamheten vid Norrlandsfilialen berörs ej i nu föreliggande
proposition utan blir beroende av bl. a. fortsatta överväganden i anslutning
till SVA-SLL-utredningens förslag, som nyligen remissbehandlats. Ett
riksdagsuttalande angående filialens organisatoriska anknytning med den i
motionen åsyftade innebörden skulle enligt utskottets mening innebära att
resultatet av dessa överväganden föregrips. Utskottet är därför inte nu berett
att tillstyrka motionen, men vill i sammanhanget understryka filialens stora
betydelse för det norrländska jordbrukets utveckling och från allmänt
JoU 1982/83:9
4
regionalpolitisk synpunkt. Motionens synpunkter får övervägas i samband
med ställningstagande till SVA-SLL-utredningens förslag. Vad utskottet
anfört bör i viss mån tillgodose syftet med den aktuella motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer som förordats i
propositionen för en ombildning av och för verksamheten vid
AB Svensk laboratorietjänst,
2. att riksdagen lämnar motion 1982/83:25 utan ytterligare
åtgärd.
Stockholm den 23 november 1982
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON
Närvarande: Einar Larsson (c), Åke Wictorsson (s), Arne Andersson i Ljung
(m), Grethe Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson
(s), Börje Stensson (fp), John Andersson (vpk), Jan-Eric Virgin (m), Åke
Selberg (s) och Bo Arvidson (m).
GOTAB 73002 Stockholm 1982
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Information saknas på webbplatsen.
Beredning, Genomförd
Debatt, Genomförd
Information saknas på webbplatsen.Beslut, Genomförd
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.