Hela betänkandet

Utdrag ur betänkandet

UU 1980/81:18

Utrikesutskottets betänkande
1980/81:18

om Paraguay
Motionen

I motion 1979/80:1134 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande ett svenskt initiativ till ett ökat internationellt engagemang
i syfte att återupprätta grundläggande mänskliga fri- och rättigheter i
Paraguay.

Motionärerna framhåller att förhållandena i Paraguay inte blivit lika
uppmärksammade internationellt som situationen i t. ex. grannländerna
Argentina och Brasilien. I motionen lämnas därefter en redogörelse för hur
motionärerna ser på de aktuella förhållandena i Paraguay under dess ledare,
generalen Alfredo Stroessner. Bilden präglas bl. a. av starkt ekonomiskt och
politiskt beroendeförhållande till USA, ett repressivt statssystem, ekonomisk
satsning på ett enormt kraftverksprojekt - Itaipu i Paranå-floden - samt
undertryckande av pressfrihet, politisk opposition och grundläggande
mänskliga rättigheter i landet.

Motionärerna finner det därför angeläget att den svenska regeringen i FN
och andra internationella organ aktivt verkar för att de demokratiska
länderna skärper sina attityder mot och ökar påtryckningarna på regimen i
Paraguay att respektera de mänskliga fri- och rättigheterna. Regeringen bör
också knyta kontakter med och stödja de demokratiska krafter som bl. a. i
vårt land arbetar för att återinföra frihet och demokrati i Paraguay.

Bakgrund

Den beskrivning motionärerna ger av situationen i Paraguay torde
förmedla en i stora stycken riktig bild av förhållandena, sådana dessa är
kända utanför landet. Paraguay är ett relativt litet - knappt tre miljoner
invånare - kustlöst och socialt eftersatt land, vars historia präglats av inre och
yttre oroligheter fram till år 1954, då generalen Alfredo Stroessner kom till
makten genom en statskupp. Därefter har det underkastats ett hårt
auktoritärt styre med kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter - särskilt
mot politiskt oppositionella en därav följande omfattande emigration till
angränsande länder, en svag och splittrad opposition, i praktiken ofullständig
pressfrihet - genom självcensur dåligt fungerande rättsväsende, utbredd
korruption och smuggling samt ekonomiskt inflytande utifrån, inte minst
från Brasilien.

Många av dessa drag har Paraguay visserligen gemensamma med en rad

1 Riksdagen 1980181. 9 sami. Nr 18

•UU 1980/81:18

2

andra u-länder men det är uppenbart att general Stroessners långvariga
regim satt sin särskilda prägel på landets anseende internationellt sett,
särskilt på mänskliga rättighetsområdet.

USA, EG-länderna och katolska kyrkan har emellertid under de senaste
åren verkat för ett återställande av de mänskliga rättigheterna i landet.
Denna påverkan torde ha haft betydelse för den uppmjukning av förtrycket
som synes ha ägt rum de allra senaste åren. Alla officiellt erkända politiska
fångar har ställts inför rätta eller frigivits och Stroessner har på olika sätt sökt
förbättra sitt och Paraguays internationella anseende. I december 1978
kunde sålunda en kongress om de mänskliga rättigheterna äga rum i
Asunciön. Den hade organiserats av Paraguays kommitté för försvar av dessa
rättigheter och samlade 300 deltagare. Fortfarande lär dock enligt Amnestyrapporter
arresteringar ske på godtyckliga grunder. Det lär också finnas en
rad ouppklarade försvinnanden. Av Amnestys årsrapport 1979 framgår att
tortyr så sent som för något år sedan tillämpades mot oppositionella.

Även på det ekonomiska och sociala området är bilden av förhållandena i
landet i dag inte entydig. Paraguays ekonomi har under 1970-talet genomgått
en kraftig utveckling. BNP per capita har ökat från 237 dollar år 1971 till 708
dollar år 1979. Detta torde i och för sig vara den f. n. snabbaste
BNP-ökningstakten i Latinamerika. Det paraguaysk-brasilianska kraftverksbygget
Itaipu, som beräknas kräva investeringar på över 10 miljarder
dollar, kommer att bli en av världens största hydro-elektriska anläggningar
med en kapacitet på 12 600 MW och göra Paraguay till en av världens största
energiexportörer. Projektet sysselsätter ca 18 000 paraguayare och finansieras
helt utifrån, genom internationella och brasilianska lån.

En utveckling har också ägt rum inom jordbruket. Nya områden har
kunnat tas i bruk och odlingen av lämpliga exportprodukter har stimulerats,
framför allt bomull och soja.

Till den ekonomiska och sociala bilden hör emellertid också stigande
inflation och en mycket ojämn distribution av nationalprodukten. De sociala
skillnaderna är alltjämt enorma även om den ekonomiska tillväxten skapat
ökade utkomstmöjligheter.

Utskottet

Beträffande motionärernas konkreta yrkande konstaterar utskottet att
Sverige under sitt medlemskap t. o. m. utgången av år 1979 i FN:s
kommission för de mänskliga rättigheterna medverkade till att förhållandena
i Paraguay blev internationellt uppmärksammade. Genom vår diplomatiska
representation, som upprätthålls av ambassaden i Montevideo, Uruguay, har
den svenska inställningen till kränkningar av de mänskliga rättigheterna
också bekantgjorts för ledningen i Paraguay.

Sverige har vidare tagit emot ett antal flyktingar från Paraguay och lämnar
visst humanitärt bistånd till behövande i landet genom Frikyrkan hjälper och

UU 1980/81:18

3

via Kyrkornas världsråd.

Utskottet förutsätter att svenska regeringen, liksom andra stater som
traditionellt värnar om skyddet för mänskliga fri- och rättigheter, kommer att
fortsätta sin politik i FN, i andra internationella organ och i mellanstatliga
relationer, att slå vakt om iakttagande av mänskliga rättigheter och utöva de
påtryckningar för respekten av dessa som är möjliga.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts hemställer utskottet

att riksdagen förklarar motion 1979/80:1134 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 4 december 1980

På utrikesutskottets vägnar
GERTRUD SIGURDSEN

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Gertrud Sigurdsen (s), Torsten
Bengtson (c). Sture Palm (s), Georg Åberg (fp), Olle Göransson (s). Gunnel
Jonäng (c), Per-Olof Strindberg (m), Sture Korpås (c), Carl Lidbom (s),
Björn Molin (fp), Sten Sture Paterson (m). Axel Andersson (s), Maj-Lis
Lööw (s), Barbro Nilsson (m) och Gunnar Ström (s).

GOTAB 66071 Stockholm 1980

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Beredning, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Debatt, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Avslutad, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.