om översyn av skogs- och jordbruksforskningen (prop. 1980/81:129)

Betänkande 1980/81:JoU27

JoU 1980/81:27

Jordbruksutskottets betänkande
1980/81:27

om översyn av skogs- och jordbruksforskningen (prop. 1980/
81:129)

Propositionen

I proposition 1980/81:129 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen

dels att

godkänna den i propositionen förordade organisationen för skogs- och
jordbrukets forskningsråd och de i propositionen föreslagna riktlinjerna för
rådets arbete,

dels att

1. till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1981/82 utöver i
proposition 1980/81:100 bil. 13 föreslaget reservationsanslag anvisa ytterligare
5 000 000 kr.,

2. till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1981/82 anvisa
ett reservationsanslag av 35 806 000 kr.

Motioner

Utskottet har i detta betänkande behandlat följande under allmänna
motionstiden 1981 väckta motioner, nämligen

1980/81:1006 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen belägger jordbrukskemikalier med
en avgift för forskning om alternativa jordbruksmetoder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utredningar
och forskningsråd rörande jordbruket skall kompletteras med företrädare
för organisk odling,

3. att riksdagen anhåller hos regeringen om utredning om närproduktion
av livsmedel,

1980/81:1369 av Anders Gernandt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande vikten av forskning och övriga åtgärder för betryggande
förekomst av mineralämnen i odlingsjorden och jordbrukets produkter,

1980/81:1756 av Anders Gernandt (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna

1. att företrädare för biologiska odlingssystem bör få representanter i de

1 Riksdagen 1980/81. 16 sami. Nr 27

JoU 1980/81:27

2

anslagsbeviljande organen inom statens råd för skogs- och jordbruksforskning,

2. att viss del av de till statens råd för skogs- och jordbruksforskning
anvisade medlen bör användas för försök och forskning rörande biologiska
odlingssystem,

3. att - såsom en ökad beredskapsåtgärd - medel bör omfördelas till
främjande av biologisk odling i stället för uppläggning av mycket stora lager
av kemiska medel,

1980/81:1876 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen 1980/81:1874 anförts beträffande forskning om skogsnäringens
problem.

Utskottet

I propositionen föreslås vissa förändringar beträffande skogs- och jordbruksforskningen.
Förslagen bygger på betänkande av en arbetsgrupp som
haft uppdraget att göra en översyn av statens råd för skogs- och jordbruksforskning
(SJFR).

De i propositionen framlagda förslagen innebär sammanfattningsvis att
SJFR med verkan fr. o. m. den 1 juli 1981 omorganiseras och får en ändrad
inriktning på sitt arbete. Rådet, som får namnet skogs- och jordbrukets
forskningsråd (SJFR), får enligt propositionen en viktig uppgift att fylla när
det gäller att tillgodose behovet av ökad forskning på grundläggande och
långsiktig nivå inom skogs- och jordbruksforskningen. Vidare framhålls vissa
nya viktiga forskningsområden som rådet bör uppmärksamma, såsom
energiforskning, livsmedelsforskning och vattenbruk.

När det gäller anslagspolitiken förordas en större koncentration på ett mer
begränsat antal projekt från SJFR:s sida. Rådet bör vidare koncentrera sina
insatser på kunskapsuppbyggande forskning och i möjligaste mån försöka
undvika stöd till utvecklings- och försöksbetonad verksamhet.

Bevakning av forskning i andra länder bör enligt förslaget i princip inte
finansieras med forskningsrådsmedel. Här anses ansvaret i vad gäller skogsoch
jordbruksforskningen böra ligga på Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU).

Nuvarande uppdelning av forskningsrådet i en jordbrukssektion och en
skogssektion försvårar enligt propositionen en samverkan mellan berörda
områden och medför bl. a. risk för att tvärvetenskapliga satsningar på
problem som är gemensamma för skogs- och jordbruket försvåras. Organisationen
medför dessutom en onödig stelbenthet i anslagssystemet. Mot
bl. a. angiven bakgrund förordas att sektionsindelningen slopas.

Det nya rådet får slutligen en vidare inriktning än det nuvarande. Det bör
sålunda ha till uppgift att främja och stödja sådan forskning som gagnar

JoU 1980/81:27

3

skogsbruket och jordbruket i vid bemärkelse.

Utskottet kan i allt väsentligt instämma i de synpunkter som sålunda
anförts beträffande det nya forskningsrådets organisation och arbetsuppgifter.
För egen del vill utskottet understryka föredragandens uttalande om
vikten av att rådet uppmärksammar nya forskningsområden, vilka hittills
inte kunnat ges en tillfredsställande uppmärksamhet inom SJFR. Enligt
utskottets mening bör livsmedelsforskningen i förevarande sammanhang
ägnas särskild uppmärksamhet. Som anförs i propositionen får denna
forskning anses hittills ha varit alltför blygsam i vårt land.

Enligt föredragandens mening finns det inte anledning att tro att något av
de huvudområden som SJFR har ansvar för kommer att missgynnas på grund
av de förordade organisationsförändringarna. Utskottet vill för sin del
framhålla det angelägna i att så inte får bli fallet. Bl. a. anser utskottet det
böra understrykas att det föreslagna sammanförandet av jordbruks- och
skogssektionerna till en enhet och motsvarande sammanslagning av forskningsanslagen
inte får leda till att skogsforskningens intressen eftersätts. Som
även framhålls i propositionen finns inte minst inom den skogliga forskningen
i dag betydande behov av insatser. Liksom föredraganden finner utskottet
det rimligt att en viss prioritering av den skogliga forskningen sker vid
fördelningen av de nytillkommande resurser som enligt propositionen bör
tillföras berörda forskningsanslag.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört förordar utskottet att
riksdagen godkänner den i propositionen förordade organisationen för
skogs- och jordbrukets forskningsråd och de i sammanhanget föreslagna
riktlinjerna för rådets arbete.

De i propositionen framlagda förslagen om anslag för nästa budgetår till
berörda forskningsändamål föranleder ingen erinran från utskottets sida.

1 ett par under allmänna motionstiden i år väckta motioner har framförts
vissa yrkanden som berör bl. a. sammansättningen av SJFR.

I motion 1006 föreslås sålunda att riksdagen uttalar sig för att utredningar
och forskningsråd rörande jordbruket kompletteras med företrädare för
organisk odling. Ett liknande yrkande görs i motion 1756, enligt vilket
företrädare för biologiska odlingssystem bör få representanter i de anslagsbeviljande
organen inom statens råd för skogs- och jordbruksforskning.

Utskottet vill erinra om att - såsom också framhålls i proposition
1980/81:129 - det ankommer på regeringen att besluta om forskningsrådets
sammansättning. Självfallet måste rådets sammansättning bli väl avvägd.
Som anförs i propositionen bör företrädare för skilda närings- och
forskningsintressen bli representerade i det nya rådet. Utskottet förutsätter
att regeringen tillser att rådet ges erforderlig sakkunskap att i förekommande
fall pröva jämväl forskningsprojekt rörande sådana områden som avses i nyss
berörda motionsyrkanden. Vad utskottet här anfört gäller analogt beträffande
sammansättningen av utredningar på jordbrukets område, tillsatta av

JoU 1980/81:27

4

regeringen.

Med hänsyn till vad nu anförts finner sig utskottet inte böra förorda någon
ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motion 1006 yrkande 2 och
motion 1756 yrkande 1.

De båda nu behandlade motionerna innehåller i övrigt förslag om
åtgärder, syftande till att bl. a. främja forskning och utveckling rörande
alternativa jordbruksmetoder. Enligt motion 1006 bör sålunda regeringen
belägga jordbrukskemikalier med en avgift för forskning om dylika metoder
(yrkande 1). Vidare föreslås (yrkande 3) att en utredning tillsätts för att - i
syfte att minska kemikalieanvändningen i jordbruket - förändra livsmedelsförsörjningen
från fjärr- till närproduktion. I motion 1756 föreslås (yrkande
2) att viss del av de till statens råd för skogs- och jordbruksforskning
anvisade medlen bör användas för forskning och försök rörande biologiska
odlingssystem. Enligt ett annat förslag (yrkande 3) bör viss ytterligare
omfördelning av medel ske till främjande av biologisk odling. Ett nära
sammanhängande spörsmål berörs i motion 1369, vari betonas vikten av
forskning och andra åtgärder för att trygga förekomst av mineralämnen i
odlingsjorden och i jordbrukets produkter.

Utskottet vill erinra om att riksdagen vid tidigare behandling av frågan om
stöd till alternativ jordbruksteknik gjort uttalanden av innebörd bl. a. att det
på skilda håll pågående forsknings- och utvecklingsarbetet på förevarande
område förtjänade statligt stöd och att sådant också lämnades i olika
sammanhang. Det har härvid bl. a. erinrats om forskning som bedrivs vid
lantbruksuniversitetet och vissa andra universitetsinstitutioner samt vid
Sveriges utsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt. Det har
också hänvisats till att statens råd för skogs- och jordbruksforskning inom
ramen för tillgängliga anslagsmedel lämnat inte oväsentliga bidrag till olika
grenar inom miljövårdsforskningen.

Hithörande spörsmål har under senare år ägnats särskild uppmärksamhet i
samband med de årliga budgetprövningarna. I budgetpropositionen 1979
betonades sålunda beträffande SLU att alternativa odlings- och brukningsmetoder
behövde ägnas större uppmärksamhet inom såväl forskning som
utbildning. Föregående år tillfördes SLU ytterligare medel för forskning om
möjligheterna att genom användning av ny teknik åstadkomma ett ekologiskt
bättre balanserat jord- och skogsbruk. Det gällde b), a. minskad
användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Enligt årets budgetproposition
tillförs forskningsområdet ytterligare resurser. Därtill har
väsentliga belopp för ändamålet omfördelats inom ramen för tillgängliga
resurser vid SLU.

Den år 1979 tillsatta utredningen om användning av kemiska medel i jordoch
skogsbruket har enligt sina direktiv bl. a. till uppgift att pröva behovet av
ytterligare forskning, försök och utvecklingsarbete i syfte att få fram
alternativa produktionsmetoder. Möjligheterna till ökade insatser inom
bl. a. växtförädling, biologisk bekämpning och alternativ odlingsteknik bör

JoU 1980/81:27

5

därvid övervägas och erforderliga förslag läggas fram. Motioner med
yrkanden om stöd till forskning och utveckling rörande biologiska odlingsmetoder,
m. m., har tidigare på utskottets förslag överlämnats till utredningen.
Utskottet anser för sin del lämpligt att även nu behandlade motioner i
berörda delar överlämnas till utredningen.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet här anfört med anledning av motion 1006 yrkandena 1 och 2,
motion 1369 och motion 1756 yrkandena 2 och 3.

Utskottet har funnit lämpligt att i förevarande sammanhang även behandla
den under allmänna motionstiden väckta motionen 1876 om forskningen
rörande skogsnäringens problem. I motionen hänvisas till innehållet i motion
1874 om regionalpolitiken för Norrbotten, m. m., vari bl. a. tas upp frågan
om ökat stöd till skoglig forskning vid den skogsvetenskapliga fakulteten i
Umeå. Enligt motionärernas mening har lokaliseringen av fakulteten till
Umeå visat sig vara ytterst värdefull, eftersom några av de mest välskötta
skogsindustriföretagen är lokaliserade till de fyra nordligaste länen. Dessa
företag är för sin fortsatta lönsamhet, och en därigenom tryggad sysselsättning,
beroende av ett samspel med skoglig forskning lokaliserad till
Norrland. På grund av skogsnäringens stora betydelse för norrländskt och
svenskt näringsliv och den goda miljö för vetenskapligt samarbete med Umeå
universitet som finns på de natur- och samhällsvetenskapliga områdena är
det enligt motionärerna angeläget att utlokaliseringen av den skogsvetenskapliga
fakulteten inte förfuskas.

Mot denna bakgrund bör, enligt motionärernas mening, forskningen kring
skogsnäringens problem förstärkas. Det gäller såväl ekonomisk som
biologisk och teknisk forskning. Den skogsvetenskapliga fakulteten i Umeå
bör därför byggas ut under de närmaste åren. Motionärerna föreslår att
riksdagen som sin mening ger regeringen detta till känna.

Med anledning av förevarande motionsyrkande vill utskottet till en början
erinra om att utskottet i det föregående vitsordat att det finns ett betydande
behov av insatser inom den skogliga forskningen. I samband härmed har
utskottet bl. a. anslutit sig till ett i proposition 1980/81:129 gjort uttalande om
viss prioritering av forskningsrådsmedel för ändamålet. Det bör vidare
erinras om att riksdagen nyligen på utskottets tillstyrkan (JoU 1980/81:18)
beslutat tillföra SLU ytterligare forskningsresurser inom områdena skogsföryngring
och skogsproduktion. Enligt vad utskottet inhämtat torde huvuddelen
av de medel som avses för skogsföryngringsforskningen komma att anslås
till verksamheten i Umeå.

Frågan om lokaliseringen av högre skoglig utbildning och forskning har
den 2 april 1981 berörts i en fråga av Georg Andersson (s) till jordbruksministern
om denne ville bekräfta att riksdagens beslut beträffande den högre
skogliga utbildningens och forskningens lokalisering till Umeå till alla delar
skall stå fast.

JoU 1980/81:27

6

Jordbruksministern erinrade i sitt svar om att en stor del av den offentliga
förvaltningen genom statsmakternas olika beslut utlokaliserats från Stockholm.
För lantbruksuniversitetets del har skogshögskolan, nuvarande
skogsvetenskapliga fakulteten, omlokaliserats från Stockholm till Umeå,
Ultuna och Garpenberg. Även de två övriga fakulteterna är lokaliserade till
flera orter.

Jordbruksministern anförde att enligt regeringens anvisningar för budgetarbetet
myndigheterna i samband med långtidsbudgeten och långtidsbedömningen
skall beakta möjligheterna till besparingar, huvudsakligen genom
rationaliseringar och omprioriteringar. F. n. utarbetades en långsiktsplan
inom Sveriges lantbruksuniversitet, bl. a. mot bakgrund av statsmakternas
besparingsanvisningar. Det rörde sig ännu så länge endast om ett utkast till
långsiktsplan som diskuterades inom universitetet. Jordbruksministern var
inte beredd att innan någon slutlig redovisning skett diskutera innehållet i
långsiktsplanen.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande ärende inhämtat synpunkter
från SLU:s rektor, professor Lennart Hjelm. Vidare har utskottet uppvaktats
i frågan av företrädare för studentkår och personalorganisationer vid den
skogsvetenskapliga fakulteten i Umeå.

Utskottet har i första hand att ta ställning till hithörande frågor utifrån de
synpunkter som betingas av utskottets ansvar för forskningen och den högre
utbildningen på skogs- och lantbrukets område. Såvitt utskottet kunnat
konstatera råder f. n. bland annat mot bakgrund av det pågående arbetet
med långtidsplanering på lantbruksuniversitetets område en viss osäkerhet
beträffande den skogsvetenskapliga fakultetens (skogshögskolans) framtida
organisation m. m. Utskottet finner att denna osäkerhet allvarligt kan
försvåra möjligheterna att fullfölja intentionerna bakom riksdagens beslut
om lokalisering av skogshögskolan till Umeå, omfattande bl. a. huvuddelen
av jägmästarutbildningen.

Utskottet vill erinra om att utskottet tidigare framhållit att Umeåalternativet
för skogshögskolans lokalisering skall ligga fast. Någon anledning att
ifrågasätta detta beslut har utskottet inte kunnat finna. Mot bakgrund härav
vill utskottet starkt understryka angelägenheten av att den långtidsplanering
som pågår beträffande skogshögskolans verksamhet sker med utgångspunkt
bl. a. i att lokaliseringen till Umeå skall fullföljas. Utskottet finner det även
angeläget att de resurser som ställs till lantbruksuniversitetets förfogande för
skogs- och jordbruksforskning fördelas så att syftet med nyssnämnda
utlokalisering inte förfelas.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion 1876 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner den i propositionen förordade organisationen
för skogs- och jordbrukets forskningsråd och de i
propositionen föreslagna riktlinjerna för rådets arbete,

JoU 1980/81:27

7

2. att riksdagen till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret
1981/82 utöver i betänkande JoU 1980/81:25 mom. 29 föreslaget
reservationsanslag anvisar ytterligare 5 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 35 806 000
kr.,

4. beträffande forskningsrådets sammansättning, m. m.,

att riksdagen lämnar motion 1980/81:1006 yrkande 2 och
motion 1980/81:1756 yrkande 1 utan ytterligare åtgärd,

5. beträffande stöd till forskning om alternativa odlingsmetoder
m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om överlämnande av motion 1980/81:1006
yrkandena 1 och 3, motion 1980/81:1369 och motion 1980/
81:1756 yrkandena 2 och 3 till utredningen om användningen av
kemiska medel i jord- och skogsbruket m. m.,

6. beträffande forskning om skogsnäringens problem

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1980/81:1876 yrkande
1.

Stockholm den 5 maj 1981

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Börje Stensson (fp)*, Grethe Lundblad (s). Hans Wachtmeister
(m), Sven Lindberg (s), Filip Johansson (c), Åke Wictorsson (s)*, Gunnar
Olsson (s), Håkan Strömberg (s), Lennart Brunander (c), Jan Fransson (s),
Arne Svensson (m) och Kerstin Sandborg (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 69001 Stockholm 1981