om Östra Timor

Betänkande 1987/88:UU22

Utrikesutskottets betänkande

1987/88:22

om Östra Timor

uu

1987/88:22

Motionerna

1987/88:U511 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående svenska initiativ för att i linje med tidigare svenskt arbete
för avkolonisering av Angola och Mozambique stödja Öst-Timors rätt till
självbestämmande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd för en demokratisk utveckling och stöd för mänskliga
rättigheter i Indonesien,

1987/88:U531 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FN-observatör,
FN-medling, undersökning angående krigsmateriel samt behovet av katastrofbistånd
till Östtimor.

Yrkande 1 i motion U511 och den del av yrkandet i motion U531 som
behandlar undersökning angående krigsmateriel behandlas i ett senare
betänkande. Yrkandena 2 och 5 i motion U511 och den del av yrkandet i
motion U531 som behandlar katastrofbistånd till Östtimor har behandlats i

UU 1987/88:20.

Bakgrund

Utrikesutskottet har under en lång följd av år behandlat motioner om
förhållandena på Östra Timor (östra delen av f.d. Nya Guinea). Den
politiska situationen på ön behandlades senast under hösten 1987 i betänkandet
UU 1987/88:14 och det humanitära biståndet dit i betänkande UU
1987/88:20 (april 1988). För en bakgrundsbeskrivning får utskottet hänvisa till
dessa båda betänkanden.

Utskottet

Sedan utskottet senast behandlade den politiska situationen på Östra Timor
och i Indonesien har inget nytt inträffat som föranleder någon förändring av
utskottets inställning till denna fråga.

Den svenska regeringen har tagit avstånd från Indonesiens invasion och
annektering av Östra Timor som ägde rum år 1975. Denna åsikt har
redovisats upprepade gånger i olika sammanhang. På samma sätt arbetar den

1 Riksdagen 1987/88. 9sami. Nr22

svenska regeringen i olika internationella sammanhang för ett stärkande av
skyddet för de mänskliga rättigheterna och för stöd till en demokratisk
utveckling. Enligt den svenska uppfattningen kan det aldrig vara en stats
ensak hur den behandlar sina medborgare eller andra människor som
befinner sig på dess territorium. I denna anda har Sverige i år genom en
framställning till den indonesiska regeringen protesterat mot användandet av
dödsstraff i Indonesien.

Situationen på Östra Timor i vad avser de mänskliga rättigheterna har
behandlats av FN:s underkommission för förhindrande av diskriminering
och för skydd av minoriteter. Den är en underkommission till kommissionen
för de mänskliga rättigheterna. Enligt vad utskottet framfört i sitt betänkande
UU 1987/88:4 om mänskliga rättigheter och rätt till självbestämmande är
dock möjligheterna små att få enighet i kommissionen för de mänskliga
rättigheterna om att tillsätta en rapportör för att undersöka förhållandena
rörande mänskliga rättigheter i ett enskilt land.

Även om vi från svensk sida inte erkänner Indonesiens överhöghet över
Östra Timor är det uppenbart att Östra Timor successivt blivit allt fastare
inlemmat i Indonesien. Detta har fått allt fler länder i världen att konstatera
att Indonesien har överhöghet över Östra Timor.

Frågan om Östra Timors status har inte förekommit på FN:s generalförsamlings
dagordning sedan 1983, bl.a. i väntan på att de konsultationer som
generalsekreteraren har med alla berörda parter skall ge resultat. Det är
utskottets förhoppning att dessa konsultationer skall leda till en lösning som
går den timoresiska befolkningens önskemål till mötes. Utskottet kan dock
inte se att vi från svensk sida mer än vad som redan skett genom agerande i
generalförsamlingen kan påverka dessa konsultationer.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkandena 3 och 4 i motion U511
samt motion U531.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår yrkandena 3 och 4 i motion 1987/88:U511 samt
motion 1987/88:U531.

Stockholm den 14 april 1988
På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s). Gunnel Jonäng (c). Sture Ericson (s).
Margaretha af Ugglas (m), Axel Andersson (s), Ingemar Eliasson (fp),
Maj-Lis Lööw (s), Anita Bråkenhielm (m), Karl-Erik Svartberg (s). Gunnar
Hökmark (m), Nils T Svensson (s). Britta Hammarbacken (c). Bertil
Måbrink (vpk). Viola Furubjelke (s) och Maria Leissner.

UU 1987/88:22

2

Reservationer

UU 1987/88:22

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med ”sedan
utskottet” och slutar med ”motion U531” bort ha följande lydelse:

Det är utskottets uppfattning att den svenska grundinställningen till
Indonesiens politik måste skärpas till en långt mera kritisk inställning än vad
som nu är fallet. Östra Timor är fortfarande ett oavslutat kolonialt problem.
Den portugisiska avkoloniseringen var fortfarande inte helt genomförd utan
avbröts av den indonesiska ockupationen 1975. Den gamla kolonialmakten
Portugal har visat intresse för att medverka till att finna lösningar för
Öst-Timors del. Det är utskottets uppfattning att den nya regeringen som
utropades av FRETILIN tillsammans med Portugal skall få möjlighet att
utropa en självständig stat så som skedde i Angola och Mozambique.
Utskottet anser att Sverige i det sammanhanget bör behandla denna fråga
efter samma principer som har legat till grund för det svenska stödet till dessa
länders frigörelsekamp och till uppbyggnad av de nya staterna.

Ända sedan den indonesiska diktatorn Suharto tog makten genom en
militärkupp 1965 har hans regim kännetecknats av övergrepp och alla
tänkbara brott mot mänskliga fri- och rättigheter. Det har tagit formen av
folkmord och ett oerhört förtryck med folkomflyttningar, fängslanden,
tortyr och avrättningar i alla delar av landet. Näst efter Öst-Timor är Irian
Jaya värst utsatt.

Sverige bör, enligt utskottets uppfattning, understödja kampen för
mänskliga rättigheter i Indonesien. En demokratisk utveckling i Indonesien
underlättar självfallet en lösning av Öst-Timor frågan.

Det är utskottets uppfattning att Sverige kan arbeta här på samma sätt som
man gör när det gäller Sydafrika, dvs. genom stöd till demokratiska rörelser
inom och utom Indonesien.

Med det ovan anförda tillstyrks yrkandena 3 och 4 i motion U511 och
motion U531.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till yrkandena 3 och 4 i motion 1987/
88:U511 och till motion 1987/88:U531 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

3

gotab Stockholm 1988 151