om Östra Timor

Betänkande 1985/86:UU30

Utrikesutskottets betänkande
1985/86:30

om Östra Timor

UU

1985/86:30

Motionen

I motion 1985/86:U226 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena 3, 6 och 7
hemställs

3. att riksdagen som sin mening uttalar att regeringen offentligt bör
framföra en protest mot den indonesiska regeringens militära övergrepp och
kränkningar av mänskliga rättigheter i Östtimor, Västpapua och Indonesien.

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om stöd för förhandlingar och en undersökningskommission på
Östtimor,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ställningstaganden i FN angående Östtimors rätt till
självständighet.

(Yrkandena 2,4 och 5 i motionen har behandlats i UU 1985/86:15, yrkande
1 kommer att behandlas i ett senare betänkande.)

Utskottet

Situationen i Östra Timor har övervägts av utskottet vid ett flertal tillfällen,
senast i ett betänkande UU 1985/86:2, avgivet i november 1985. Vad gäller
omständigheterna kring den indonesiska ockupationen av ön och det som
blivit känt om den senare utvecklingen där hänvisas till de redovisningar som
tidigare lämnats av utskottet.

Under den gångna sexmånadersperioden har såvitt utskottet har sig
bekant ingen avgörande förändring inträffat i den faktiska situationen på
Östra Timor. Väpnat motstånd mot den indonesiska överhögheten torde
alltjämt pågå. Amnesty International rapporterar fortfarande om kränkningar
av mänskliga rättigheter och har under verksamhetsåret 1985 avlämnat en
redogörelse därom till FN. En motståndsrörelse riktad mot Indonesien är
också verksam på Irian Jaya, som är den västra delen av ön Nya Guinea. Irian
Jaya betraktas som en integrerad del av Indonesien. Uet är emellertid i brist
på information vanskligt att göra säkra bedömningar om situationen såväl i
Östra Timor som i Irian Jaya.

Sverige godtar inte den indonesiska annekteringen av Östra Timor och tar
självfallet avstånd från övergrepp mot den timoresiska befolkningen från
Indonesiens sida. Denna svenska inställning, som riksdag och regering ofta
givit uttryck åt, är väl bekant för den indonesiska regeringen, varför något

1 Riksdagen 1985/86. 9sami. Nr30

särskilt uttalande av det slag som föreslås i yrkande 3 i motionen inte nu torde
vara påkallat. Regeringen följer emellertid utvecklingen på ön och torde
liksom hittills vara beredd att lämna humanitärt bistånd till befolkningen om
det skulle begäras av Röda korset.

Sveriges ställningstagande i FN i frågan om Östra Timor är bl. a. en följd av
innehållet i de resolutioner om Östra Timor som framlagts i generalförsamlingen.
För närvarande har FN:s generalsekreterare församlingens uppdrag
att konsultera alla direkt berörda parter för att om möjligt finna vägar till en
lösning av frågan. Så länge dessa konsultationer pågått har inget resolutionsförslag
framlagts i generalförsamlingen och Sverige har följaktligen saknat
anledning att i FN uttala sig om Östra Timors framtid. I detta läge är det
enligt utskottets bedömning inte heller meningsfullt att den svenska regeringen
uttalar sig till förmån för en undersökningskommission av det slag som
föreslås i motionen.

Med hänvisning till det anförda torde yrkandena 3, 6 och 7 i motionen få
anses besvarade.

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar yrkandena 3, 6 och 7 i motion 1985/86:U226
besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 15 maj 1986

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Karin Söder (c), Sture Ericson (s), Axel
Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Margaretha af Ugglas (m), Bengt
Silfverstrand (s), Karl-Erik Svartberg (s), Rune Ångström (fp), Nils T
Svensson (s), Gunnel Jonäng (c), Bertil Måbrink (vpk), Anita Bråkenhielm
(m), Maria Leissner (fp) och Ivar Virgin (m).

Särskilt yttrande

Bertil Måbrink (vpk) anför:

Eftersom Sverige klart deklarerat att man inte godtar den indonesiska
annekteringen av Östtimor så finns det alla skäl till ökat agerande i FN och
andra internationella organ.

Jag ser det också som en självklarhet att Sverige i kommande omröstningar
i FN angående Östtimor återtar sin tidigare hållning, nämligen att rösta för
östtimoresernas rätt till självbestämmande.

Det är också viktigt att Sverige noggrant följer utvecklingen på Östtimor
och Irian Jaya.

UU 1985/86:30

göteb Stockholm 1986 10997

2