om ökning av aktiekapitalet i Post- och Kreditbanken, PK-banken (prop. 1983/84:70)

Betänkande 1983/84:NU12

NU 1983/84:12

Näringsutskottets betänkande
1983/84:12

om ökning av aktiekapitalet i Post- och Kreditbanken, PK-banken
(prop. 1983/84:70)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1983/84:70 (finansdepartementet) om ökning av aktiekapitalet
i Post- och Kreditbanken, PK-banken,

dels två motioner som har väckts med anledning av denna proposition,

dels, i vad avser börsintroduktion och försäljning av aktier i vissa statliga
företag, två motioner som har väckts med anledning av proposition
1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

Med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna i lagen (1955:183) om bankrörelse
behöver PK-banken, där staten äger 99,96 % av aktierna, öka sitt
aktiekapital, som f. n. nominellt är 633,6 milj. kr. Detta avses ske genom en
nyemission till ett belopp av 116,4 milj. kr. I propositionen föreslås att staten
skall avstå från sin företrädesrätt såsom aktieägare att teckna nya aktier och
att hela emissionen i stället skall säljas över Stockholms fondbörs. Statens
ägarandel minskar därmed till ca 85 %. Banken räknar med att nyemissionen
skall kunna genomföras till en betydande överkurs, så att kapitaltillskottet
blir 350-450 milj. kr.

Förslag

Regeringen föreslår riksdagen att godkänna den av föredragande statsrådet
förordade ordningen för en ökning av PK-bankens aktiekapital till 750
milj. kr., innebärande att staten avstår från den företrädesrätt till teckning av
nya aktier som tillkommer staten såsom aktieägare.

1 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 12

NU 1983/84:12

2

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1983184:70 är

1983/84:247 av Christer Eirefelt (fp), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avyttring av
statens aktier i PK-banken,

1983/84:248 av Lars Tobisson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen begär
att regeringen avyttrar samtliga aktier i Post- och Kreditbanken via
Stockholms fondbörs.

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1983184:40 och
behandlas här är

1983/84:100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), såvitt avser yrkandet (58) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som [i motionen]
anförts om möjligheterna till börsnotering och utförsäljning av vissa statliga
företag,

1983/84:107 av Erik Hovhammar m. fl. (m), såvitt avser yrkandet (13) att
riksdagen begär åtgärder för försäljning genom börsintroduktion av hela
statens aktieinnehav i dotterföretag inom Statsföretagsgruppen i enlighet
med vad som anförts i motionen.

Motivering

I motion 1983/84:247 (fp) anförs att folkpartiet inte delar den i propositionen
uttryckta uppfattningen att staten inte bör avyttra någon del av sitt
nuvarande aktieinnehav i PK-banken. Staten kan, menar motionärerna,
mycket väl avyttra hela eller delar av sitt aktieinnehav i vissa statliga bolag,
varvid en del bolag kan introduceras på börsen. PK-banken synes, säger
motionärerna, tillhöra den grupp av statliga företag för vilken det statliga
ägandet är onödigt. Staten bör således kunna sälja ut hela eller delar av sitt
aktieinnehav i PK-banken.

Enligt motion 1983/84:248 (m) är den av regeringen föreslagna åtgärden
otillräcklig. Staten bör sälja ut samtliga aktier i PK-banken, och detta bör ske
i sådan form att inte vissa kategorier av köpare favoriseras. Två motiv anges
för att staten bör minska sitt innehav av aktier i banken. För det första medför
enskilt ägande högre effektivitet och större affärsmässighet i bankens drift.
För det andra talar det statsfinansiella läget för att staten minskar sitt innehav
av aktier i olika företag, så att dess skuldbörda och därmed även dess
räntekostnader reduceras. Tillkomsten av fler enskilda aktieägare skulle
stärka tilltron till att PK-banken arbetar utifrån marknadsmässiga principer.

NU 1983/84:12

3

I motion 1983/84:100 (c) uttalas att det finns goda förutsättningar och
rationella skäl för börsintroduktion och utförsäljning av vissa statliga företag.
Regeringen bör, säger motionärerna, ta initiativ till en sådan utveckling,
vilket också kan ge betydande positiva effekter på statsbudgeten.

I motion 1983/84:107 (m) hänvisas till tidigare förslag från moderata
samlingspartiets sida om utförsäljning av statliga företag, bl. a. genom
börsintroduktion av PK-banken, AB Pripps Bryggerier och KabiVitrum AB.
Något industripolitiskt skäl för staten att behålla något av de under
Statsföretagsgruppen redovisade dotterbolagen finns ej, hävdar motionärerna.
En utförsäljning av dessa bolag skulle kunna stärka det statsfinansiella
läget.

Tidigare riksdagsbehandling

I anslutning till en proposition om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen
behandlade näringsutskottet (NU 1982/83:25) våren 1983 motionsyrkanden
från moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet vilka gick ut på
försäljning av statliga företag. Försäljning, helt eller delvis, av vinstgivande
dotterbolag till Statsföretag AB var en huvudpunkt i de tre partiernas
sinsemellan något skiljaktiga program för rekonstruktion av Statsföretagsgruppen.
Vidare rekommenderades bl. a. att AB Pripps Bryggerier successivt
skulle föras över i privat ägo och att PK-banken skulle börsintroduceras.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena, vilka också avslogs av riksdagen.
Eftersom den föreslagna försäljningen främst skulle komma att avse
framgångsrika företag skulle de kvarvarande statliga företagen genomsnittligt
förete låg lönsamhet, sade utskottet. I förlängningen låg att den
kvarvarande statliga företagssektorn kunde komma att bestå enbart av mer
eller mindre krisdrabbade företag, som hade små möjligheter att ömsesidigt
bistå varandra och som utgjorde en mindre attraktiv miljö för de anställda
och särskilt för kvalificerade företagsledare. En politik som skulle få sådana
konsekvenser kunde inte tillstyrkas. Utskottet sade sig betrakta en livskraftig
sektor av statliga företag som ett viktigt inslag i det svenska näringslivet.
Frågan om en börsintroduktion av statliga företag som skulle leda till privat
delägarskap finge prövas från fall till fall. Utskottet såg inga fördelar i en
mera generell tillämpning av ett sådant system.

Enligt en reservation (m, c, fp) mot detta ställningstagande talade starka
skäl för att staten endast undantagsvis borde driva egna företag. Även
utanför krisbranscherna var det ofta svårt att uppnå samma lönsamhetsgrad i
statliga företag som i privata. Det var uppenbar risk för att ledare för statliga
företag förlitade sig på att ägaren i en krissituation skulle kunna förmås gripa
in med kapitaltillskott eller motsvarande. Härigenom hämmades strävan
efter ökad effektivitet. Ett tillskott av enskilda eller kooperativa delägare
skulle skapa en nyttig motvikt mot en sådan utveckling. Ett annat starkt
motiv för försäljning var, sade reservanterna, att den statliga företagssektorn

NU 1983/84:12

4

ställde krav på stora kapitaltillskott som var helt oförenliga med en stram
budgetpolitik. Som en riktpunkt angav de att staten under budgetåret
1983/84 borde kunna tillgodoräkna sig likvider för aktieförsäljning uppgående
till ca 1 miljard kronor.

Svar på fråga i riksdagen

Finansminister Kjell-Olof Feldt besvarade den 29 november 1983 en fråga
(1983/84:155) av Lars Tobisson (m) om PK-bankens planerade nyemission.
Ett syfte med emissionen är, sades det i frågesvaret, att få en vid spridning av
aktieposterna, vilket är en förutsättning för börsintroduktion. Det ankom på
bankens ledning att avgöra hur fördelningen av de tecknade aktierna skulle
ske. Finansministern hade erfarit att man från bankens sida undersökte
möjligheterna att ge sina anställda och större kunder tillfälle att förvärva en
del av de aktier som skulle emitteras.

Utskottet

Banklagstiftningen ställer krav på att en banks placeringar till viss del
motsvaras av eget kapital eller jämställt täckningskapital hos banken. När
rörelsen expanderar kan det bli nödvändigt för banken att öka det egna
kapitalet, t. ex. genom en nyemission av aktier. Den statsägda Post- och
Kreditbanken, PK-banken, befinner sig i detta läge.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att staten avstår från sin företrädesrätt
som aktieägare att teckna nya aktier i PK-banken och sålunda
möjliggör att de aktier som banken nu planerar att emittera kan säljas genom
Stockholms fondbörs.

De båda motioner som har väckts med anledning av propositionen går ut
på att staten helt eller delvis bör sälja sina nuvarande aktier i PK-banken till
andra intressenter.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning på denna punkt. Starka
skäl talar för att PK-banken bör få behålla sin ställning som en väsentligen
statsägd affärsbank med de möjligheter till direkt och indirekt påverkan på
bankväsendet i övrigt som denna ställning erbjuder. Motionerna 1983/84:248
(m) och 1983/84:247 (fp) avstyrks följaktligen.

De båda övriga motioner som utskottet tar upp här upprepar i berörda
delar synpunkter och önskemål som utskottet behandlade våren 1983 i
samband med regeringens förslag till rekonstruktion av Statsföretagsgruppen.
Framför allt är det dotterbolag till Statsföretag AB som motionärerna
har i åtanke när de rekommenderar att statliga företag i stor utsträckning
skall överlåtas på andra intressenter och introduceras på Stockholms
fondbörs.

Utskottet hänvisar till redogörelsen i det föregående för dess argumenta -

NU 1983/84:12

5

tion och ställningstagande när samma ämne behandlades tidigare i år.
Sammanfattningsvis kvarstår som ett avgörande omdöme att en livskraftig
sektor av statliga företag är ett viktigt inslag i det svenska näringslivet. Frågor
om förändringar i beståndet av statliga företag får behandlas från fall till fall
när särskilda omständigheter föreligger. Sålunda avstyrker utskottet motionerna
1983/84:107 (m) och 1983/84:100 (c) i här aktuella delar.

Utskottet hemställer

1. beträffande ökning av aktiekapitalet i PK-banken

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:70 godkänner
den däri angivna ordningen för en ökning av PK-bankens
aktiekapital till 750 milj. kr., innebärande att staten avstår från
den företrädesrätt till teckning av nya aktier som tillkommer
staten såsom aktieägare,

2. beträffande försäljning av statens aktier i PK-banken

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:247 och 1983/84:248,

3. beträffande försäljning och börsintroduktion av statliga företag
att riksdagen avslår motion 1983/84:100 yrkande 58 och motion
1983/84:107 yrkande 13.

Stockholm den 8 december 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m),
Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Christer Eirefelt (fp), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Sivert Andersson (s), Ivar Franzén
(c), Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s), Sylvia Pettersson (s), Oswald
Söderqvist (vpk) och Ulla Voss-Schrader (m).

Reservationer

1. Ökning av aktiekapitalet i PK-banken (mom. 1)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”Stockholms fondbörs” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner inget skäl för att riksdagen bör bifalla regeringens förslag
och sålunda möjliggöra att PK-banken kan sälja nyemitterade aktier genom
fondbörsen. Det finns från allmänt samhälleliga utgångspunkter och med
hänsyn till den svenska ekonomins struktur och funktion ett starkt behov av
en helt statsägd bank av PK-bankens typ. Den idé som PK-banken

NU 1983/84:12

6

representerar har också en lång tradition bakom sig. PK-banken spelar en
viktig roll inom bankväsendet inte minst som motvikt mot en starkt
koncentrerad privat bankstruktur. En bank med denna roll och ställning bör
enligt utskottets mening vara helt statlig och icke ha ägare med andra
intessebindningar.

På denna grund anser utskottet att riksdagen inte bör godkänna den
föreslagna ordningen för ökning av PK-bankens aktiekapital utan i stället
anvisa erforderligt anslag - som utskottet beräknar till 450 milj. kr. - för att
staten skall kunna finansiera denna kapitalökning.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande ökning av aktiekapitalet i PK-banken
att riksdagen

a) avslår proposition 1983/84:70,

b) till Teckning av aktier i Post- och Kreditbanken, PK-banken
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84
under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
450 000 000 kr.,

2. Försäljning av statens aktier i PK-banken (mom. 2)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Christer Eirefelt (fp), PerRichard
Molén (m), Ivar Franzén (c), Nic Grönvall (m) och Ulla VossSchrader
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Systemet med en stor statlig
affärsbank är en kvarleva från ett äldre skede i bankväsendets utveckling. I
dagens läge talar starka skäl för att det överges. En privatisering av
PK-banken skulle tillföra staten avsevärda ekonomiska resurser. Den skulle
samtidigt verka vitaliserande på banken och stärka dess ställning hos
allmänheten. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett uttalande av nu
angiven innebörd till regeringen. I detta sammanhang noterar utskottet med
tillfredsställelse det förebud om fortsatt omtänkande på socialdemokratiskt
håll som kan utläsas av finansministerns uttalande i propositionen att den
föreslagna minskningen av statens ägarandel med bred marginal ligger inom
vad som kan accepteras.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande försäljning av statens aktier i PK-banken

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:247 och
1983/84:248 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

NU 1983/84:12

7

3. Försäljning och börsintroduktion av statliga företag (mom. 3)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Christer Eirefelt (fp), PerRichard
Molén (m), Ivar Franzén (c), Nic Grönvall (m) och Ulla VossSchrader
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet
hänvisar” och slutar på s. 5 med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet hänvisar till den i det föregående refererade argumentationen
för motsvarande motionsyrkanden tidigare i år. Sammanfattningsvis gäller
att staten endast undantagsvis bör driva företag och att det i företag med
kvarstående statligt ägarintresse bör lämnas stort utrymme för privata och
kooperativa delägare. Det är angeläget att regeringen snarast lägger fram en
plan för försäljning och börsintroduktion av statliga företag, bl. a. inom
Statsföretagsgruppen. Utskottet föreslår att riksdagen gör en framställning
härom och sålunda tillgodoser motionerna 1983/84:107 (m) och 1983/84:100
(c) i här aktuella delar.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande försäljning och börsintroduktion av statliga företag
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:100 yrkande 58 och
motion 1983/84:107 yrkande 13 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

minab/gotab Stockholm 1983 77380