om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1985 m.m. (prop. 1983/84:185)

Betänkande 1983/84:UU19

UU 1983/84:19

Utrikesutskottets betänkande
1983/84:19

om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1985 m. m. (prop.
1983/84:185)

Propositionen

I proposition 1983/84:185 begärs medel för att betala Sveriges andel av
kostnaderna för den verksamhet som finansieras över Nordiska ministerrådets
allmänna budget för år 1985. Sveriges andel motsvarar 83 872 000 kr.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att stöd med
vissa belopp under åren 1986 och 1987 lämnas av Nordiska industrifonden.

Den allmänna budgeten omfattar inte det nordiska kultursamarbetet för
vilket en särskild budget finns.

I propositionen lämnas en sammanfattande redogörelse för det nordiska
samarbetet under år 1983 inom ministerrådets verksamhetsområde.

Nordiska ministerrådet har den 15 mars 1984 enats'om en budget för år
1985 på 211,4 miljoner norska kronor. Detta är en ökning i förhållande till år
1984 med 41,0 miljoner norska kronor, eller med 24 %. Den reala ökningen
är 18 %.

Av utgifterna avses en del täckas genom Nordiska ministerrådets inkomster
under år 1985. Dessa inkomster består av räntor och avgifter som de
anställda vid Nordiska ministerrådets sekretariat har att erlägga i stället för
inkomstskatt i Norge. Nordiska ministerrådets totala intäkter beräknas till
7,5 miljoner norska kronor. Återstoden 203,9 miljoner norska kronor avses
finansieras genom bidrag från de nordiska länderna.

Det nordiska samarbetet bedrivs på en mycket bred front. Även om vissa
temata som ”Norden som hemmamarknad” står centralt i samarbetet
motsvaras inte dessa av några enstaka projekt utan av ett stort antal olika
verksamheter. Den ökade arbetslösheten i de nordiska länderna har gjort att
sysselsättningsfrågor och möjliga åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska
och det ekonomiskpolitiska området blivit alltmer centrala. Detta medför
behov av satsningar över en bredare front för att samarbetets fördelar skall
kunna utnyttjas.

Bland de nya satsningarna i budgeten märks särskilt anslagen för
handlingsplanen på datateknologiområdet.

I övrigt innehåller budgeten realt ökade anslag till bl. a. den sociala
sektorn, regionalpolitik, arbetsmiljö samt jord- och skogsbruk.

De medel i budgeten som upptagits för administration och liknande
utgifter avser främst kostnaderna för Nordiska ministerrådets sekretariat i
Oslo. Dessa kostnader beräknas till 22,3 miljoner norska kronor och avser i

1 Riksdagen 1983184. 9sami. Nr 19

UU 1983/84:19

2

huvudsak personalkostnader m. m. Antalet fasta tjänster vid sekretariatet
uppgår till 47.

En stor del av anslagen finansierar gemensamma nordiska institutioner.
Antalet sådana institutioner uppgår f. n. till 15. De största anslagen beräknas
för Nordiska industrifonden (35,9 miljoner norska kronor), Nordiska
hälsovårdshögskolan (8,8 miljoner norska kronor), Nordiska institutet för
odontologisk materialprovning (8,0 miljoner norska kronor) och Nordiska
projektexportfonden (7,0 miljoner norska kronor).

Beträffande Nordiska industrifonden innebär tidigare beslutad budget ett
bemyndigande för fonden att ingå förpliktelser utöver tillgängliga medel för
innevarande budgetår. För år 1986 krävs sådant bemyndigande upp till ett
belopp av 20,6 miljoner svenska kronor och för år 1987 upp till ett belopp av
13,7 miljoner svenska kronor.

Övriga anslag avses i huvudsak för olika projekt. Medlen är avsedda för
såväl pågående projekt som nya projekt under år 1985. Anslagen fördelas
f. n. på ca 220 särskilda projekt inom de olika verksamhetsområden som
budgeten omfattar. De största anslagen beräknas för verksamhetsområdena
regionalpolitik (totalt 12,5 miljoner norska kronor), energi (totalt 8,8
miljoner norska kronor), arbetsmarknad (4,6 miljoner norska kronor) och
miljövård (7,3 miljoner norska kronor). Anslagen inom miljövårdsområdet
innefattar bl. a. medel för genomförande av det nya luftföroreningsprogrammet.

Ländernas bidrag till Nordiska ministerrådets budgetar beräknas enligt en
särskild fördelningsnyckel. Tidigare har fördelningen grundats på förhållandet
mellan ländernas bruttonationalprodukter.

Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) fastställde den 10 november
1982, efter en teknisk utredning av olika beräkningsgrunder, nya
principer för beräkningen av den nordiska fördelningsnyckeln. De nya
reglerna innebär att fördelningsnyckeln fastställs som resp. lands andel av
den samlade nordiska bruttonationalinkomsten (BNI) till faktorpris. Som
bas skall användas de kända värdena från de två senaste åren. För det senaste
året används preliminära tal. Fördelningsnyckeln skall hädanefter fastställas
för varje år. För att underlätta övergången mellan den gamla och den nya
beräkningsmetoden har som en övergångsordning följande fördelningsnyckel
fastställts för år 1984, nämligen Danmark 21,3 %, Finland 17,0 %, Island
1,1 %, Norge 19,2 % och Sverige 41,4 %. Sveriges andel av budgeten för år
1984 beräknades enligt denna fördelningsnyckel till totalt 70 040 000 svenska
kronor.

För år 1985 gäller följande fördelningsnyckel: Danmark 19,9 %, Finland
18,3 %, Island 0,9 %, Norge 21,0 % och Sverige 39,9 %. Sveriges andel av
budgeten har således minskat något jämfört med föregående år. Sveriges
andel av de nationella bidragen till budgeten för år 1985 föreslås därmed i
enlighet med fördelningsnyckeln beräknad till 81 356 100 norska kronor,
vilket motsvarar ca 83 872 000 svenska kronor. Detta innebär en ökning med

UU 1983/84:19

3

13 832 000 svenska kronor i förhållande till år 1984.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Eftersom
Nordiska ministerrådets budget avser kalenderåret 1985, kan det svenska
bidraget delvis komma att behöva betalas ut efter det svenska budgetårets
utgång.

För Nordiska industrifondens bemyndigande att ingå förpliktelser för år
1986 och år 1987 utöver tillgängliga medel beräknas att Sverige skall svara för
samma andel därav som för den svenska andelen av Nordiska ministerrådets
allmänna budget, dvs. 39,9 % av de aktuella beloppen som är 20,6 resp. 13,7
miljoner svenska kronor. Detta motsvarar bemyndiganden på ca 8,2
miljoner svenska kronor för år 1986 och ca 5,5 miljoner svenska kronor för år
1987.

Utskottet

Utskottet, som inte har någon erinran mot propositionens förslag,
hemställer

1. att riksdagen för Sveriges del godkänner Nordiska ministerrådets
förslag till allmän budget för år 1985,

2. att riksdagen till Nordiska ministerrådets allmänna budget för
budgetåret 1984/85 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 83 872 000 kr.,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att stöd lämnas av
Nordiska industrifonden vilket inräknat löpande beslut för Sveriges
del innebär åtaganden om högst 8 200 000 kr. under år 1986
och högst 5 500 000 kr. under år 1987.

Stockholm den 3 maj 1984

På utrikesutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Sture Korpås (c),
Carl Bildt (m), Sture Palm (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Axel Andersson (s), Sten Sture Paterson (m),
Maj-Lis Lööw (s), Bengt Silfverstrand (s), Ivar Virgin (m), Rune Ångström
(fp), Bertil Måbrink (vpk) och Nils T. Svensson (s).

mlnmb/gotmb 78508 Stockholm 1984