om miljösäkrare sjötransporter (prop. 1980/81:119 bil. 1 m.m.)

Betänkande 1980/81:JoU33

JoU 1980/81:33

Jordbruksutskottets betänkande
1980/81:33

om miljösäkrare sjötransporter (prop. 1980/81:119 bil. 1 m.m.)
Propositionen

I proposition 1980/81:119 har regeringen i ett inledande avsnitt berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts om ett
samlat handlingsprogram för miljösäkrare sjötransporter. I propositionen
(bilaga 1, jordbruksdepartementet) har regeringen vidare föreslagit riksdagen
att till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. under
tionde huvudtiteln utöver i proposition 1980/81: 100 bil. 13 föreslaget reservationsanslag
för budgetåret 1981/82 anvisa ytterligare 2000000 kr. Bilagorna
2 och 3 i förevarande proposition har hänvisats till trafikutskottet
resp. civilutskottet för beredning.

Motion

I motion 1980/81:2167 av Per Olof Håkansson (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande beredskapen för förvaring, transport
och behandling av oljor och kemikalieavfall.

Utskottet

Som inledningsvis anförts har regeringen i förevarande proposition bl. a.
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om ett
samlat handlingsprogram för miljösäkrare sjötransporter. Handlingsprogrammet
är inriktat på såväl förebyggande åtgärder, dvs. åtgärder för att
förhindra utsläpp, som åtgärder för att minska skadeverkningarna för
miljön när utsläpp väl har inträffat.

Handlingsprogrammet utgår, när det gäller säkerheten i farleder, från
sjöfartsverkets program för ökad farledssäkerhet. Sjöfartsverkets program,
som ger uttryck för en ökad ambitionsnivå och bygger på en helhetssyn
på säkerhetsfrågorna, förutsätter ett långsiktigt och fortlöpande arbete.
Sjöfartsverket föreslås få ökade resurser för utvecklingsverksamhet
och farledsundersökningar inom ramen för programmet. Vidare föreslås
att medel ställs till verkets förfogande för ett effektivare utnyttjande av
vissa navigeringshjälpmedel. När det gäller lotsning föreslås ett system
som utgår från farledsförhållanden, områdets miljökänslighet, fartygets
utrustning och bemanning samt lastens miljöfarlighet. Sjöfartsverket be1
Riksdagen 1980181. 16 sami. Nr 33

JoU 1980/81:33

2

myndigas att successivt utforma ett behovsanpassat lotstvång. För att
ytterligare höja lotsningens kvalitet förordas att sjöfartsverket tillförs resurser
för vidareutbildning av lotsar.

Användandet av säkrare fartyg i första hand för trafik i svårnavigabla
och miljökänsliga områden såsom Stockholms skärgård. Mälaren, Vänern
och Göta älv stimuleras genom ett särskilt avgiftssystem. För att öka
säkerheten i farlederna till Stockholm föreslås att Sandhamns- och Dalaröledernas
gemensamma sträckning rustas upp.

I fråga om åtgärder för att minska skadeverkningarna för miljön när
utsläpp har inträffat innebär handlingsprogrammet att den hittillsvarande
inriktningen av vår oljeskyddsberedskap bibehålls. Olja som har kommit
lös skall så långt det är möjligt och rimligt bekämpas till sjöss och på
mekanisk väg. Nuvarande ordning beträffande ansvaret för insatser till
sjöss resp. på land föreslås inte bli ändrade. Däremot föreslås att åtgärder
vidtas för att underlätta samordningen. Medel ställs också till förfogande
för gemensamma övningar.

En fortsatt förstärkning föreslås av de resurser för olje- och kemikaliebekämpning
som successivt har tillförts tullverkets kustbevakning. Nybyggnad
av miljöskyddsfartyg avses även i fortsättningen ske som tidigareläggning
av statliga beställningar. Ytterligare utveckling och anskaffning
av utrustning för bl. a. tidig upptäckt av oljeutsläpp föreslås ske. När det
gäller anskaffning av materiel i övrigt avses betoningen ligga på skyddet av
strandzonen. Det föreslås därför att medel för anskaffning av båtar som är
lämpade för insatser i strandnära, grunda vatten ställs till kustbevakningens
förfogande. Vidare förordas att staten svarar för en ökad
materielberedskap för oljepåslag på stränderna. Det föreslås att staten
bygger upp regionala förråd av oljebekämpningsmateriel. som vid behov
kan användas av kommunerna.

I avsikt att underlätta bekämpningsarbetet skall SMH1 vidareutveckla
och anpassa spridningsprognoser för olja som har kommit lös till havs.
Vidare ges SAKAB i uppdrag att ta fram en beredskapsplan för förvaring,
transport och behandling av upptagen olja.

Propositionen innehåller också förslag om en ny ordning för handläggning
av bemanningsfrågor för samhällets havs- och kustanknutna aktiviteter.
Genom denna handläggningsordning införs en informations- och
utredningsskyldighet så att personalinskränkningar som medför allvarliga
verkningar inte kan genomföras utan att en samordnad lösning först har
prövats.

Kostnaderna för de i propositionen föreslagna åtgärderna uppgår till ca
17,5 milj. kr.

Utskottet anser det för sin del värdefullt att åtgärder vidtas mot miljöproblemen
i samband med fartygstransport av olja och kemikalier. Behovet
av snara och kraftfulla insatser mot miljörisker vid sådana transporter

JoU 1980/81:33

3

har tidigare understrukits av utskottet, bl. a. vid riksmötet 1978/79 (JoU
1978/79: 32). Enligt vad utskottet då anförde borde de nödvändiga åtgärderna
sättas in efter ett noga utarbetat handlingsprogram. Mot angivna
bakgrund hälsar utskottet med tillfredsställelse att förslag nu framlagts
rörande ett handlingsprogram för miljösäkrare sjötransporter. Från de
synpunkter utskottet har att företräda finns ingen anledning till erinran mot
programmets innehåll i stort, såsom det i korthet redovisats ovan. Programmet
omfattar bl. a. överväganden rörande beredskapen för omhändertagande
av olje- och kemikalieavfall. Denna fråga, som faller inom utskottets
ämnesområde, behandlas i det följande i anslutning till ett motionsyrkande
som berör denna del av propositionen. Utskottet går i övrigt inte
närmare in på de olika förslagen utan hänvisar härvidlag till de överväganden
som görs i trafikutskottet och civilutskottet. Det kan i sammanhanget
t.ex. nämnas att trafikutskottet anfört synpunkter på det föreslagna avgiftssystemet,
som enligt propositionen syftar till att stimulera användandet
av säkrare fartyg i svårnavigabla och miljökänsliga områden.

I bilaga 1 till propositionen har föredragande departementschefen bl. a.
närmare utvecklat regeringens synpunkter i fråga om förvaring, transport
och behandling av upptagna oljor och kemikalier.

1 augusti 1979 gav regeringen naturvårdsverket i uppdrag att efter samråd
med andra berörda myndigheter och organisationer komma in med
förslag rörande förvaring, transport och behandling av upptagna oljor och
kemikalier. 1 januari 1980 redovisade naturvårdsverket uppdraget. Verket
föreslog därvid att ett centralt företag, t. ex. SAKAB, skulle tilldelas det
centrala ansvaret för att resurser finns tillgängliga för en beredskap för
mottagning och behandling av avfall från bekämpningsoperationer.

Föredraganden understryker för sin del betydelsen av att mottagning
och fortsatt omhändertagande av olje- och kemikalierester kan ske på ett
tillfredsställande sätt vid bekämpningsoperationerna. En sådan operations
effektivitet beror på hur väl bekämpningssystemets olika komponenter
samverkar. Erfarenheter från olika operationer visar att brister i mottagningsorganisationen
vållat avbräck i bekämpningsarbetet. Det förslag som
naturvårdsverket lagt fram bör därför i huvudsak genomföras, anser föredraganden.
SAKAB bör därvid ges i uppdrag att bygga upp beredskapen
för förvaring, transport och behandling av i första hand upptagen olja.
SAKAB bör i sitt arbete t. v. utgå från att mottagningskapaciteten per
region skall uppgå till ca 2500 ton oljeavfall. Denna kapacitet motsvarar
enligt rapporten den största mängd som hittills kommit lös till sjöss under
de senaste tio åren.

Enligt motion 2167, yrkande 3. bör uppdraget till SAKAB formuleras på
ett något annorlunda sätt än som gjorts i propositionen. Motionären anser
sålunda att uppdraget bör omfatta beredskap att omhänderta - förutom
oljeavfall — även kemikalieavfall om minst 4000 m3.

JoU 1980/81:33

4

Utskottet vill göra det förtydligandet till propositionen att uttrycket
"region" i detta sammanhang har en annan innebörd än den regionsindelning
som åsyftas i bilaga 3 såvitt avser uppbyggande av regionala förråd av
bekämpnings- och saneringsmateriel m.m. (se bil. 3 s. 16). Med region
åsyftas i nu aktuell bilaga nämligen, enligt vad utskottet inhämtat, kustbevakningens
linjeorganisation, som är indelad i fyra regioner, nämligen den
norra, östra, södra och västra kustbevakningen. Närmare uppgifter om
denna organisation finns bl. a. i ett betänkande av utredningen om tillsyn
av kusterna (Ds Kn 1980: 2 s. 38 f.).

1 anslutning till motion 2167 vill utskottet framhålla att det givetvis är
viktigt att frågan om omhändertagande av såväl kemikalieavfall som oljeavfall
ägnas uppmärksamhet i det fortsatta uppbyggnadsarbetet. Av propositionen
framgår att kustbevakningen i naturvårdsverkets rapport föreslagit
att beredskap skall hållas för att ta emot minst 4000 m' kemikalieavfall
per region. Naturvårdsverket har inte haft någon erinran mot en sådan
beredskapsnivå men har framhållit att om denna nivå skall gälla bör den
byggas upp stegvis. Inledningsvis borde enligt verket ambitionen vara att
mottagningsanordningarna får en kapacitet motsvarande den som behövts
vid inträffade bekämpningsoperationer under de senaste tio åren. Enligt
vad utskottet erfarit har gjorda insatser under denna tid så gott som
uteslutande gällt oljeutsläpp. De oljerester som kan förekomma är av
förhållandevis homogen karaktär, vilket bör vara ägnat att underlätta en
beredskapsplanering av det slag som här diskuteras. Eventuella kemikalieutsiäpp
till sjöss torde däremot kräva en så stor flexibilitet i bekämpnings-
och mottagningsledet att det knappast är meningsfullt att på förhand
— utan närmare erfarenheter av vilka resurser som kan krävas - föreslå
någon viss, bestämd inriktning av planeringen i nu åsyftat hänseende.
Bl. a. med hänsyn härtill får det enligt utskottets mening godtas att regeringen
inte f. n. velat precisera målsättningen för beredskapsplaneringen
såvitt avser kemikalierester. Utskottet vill dock understryka det angelägna
i att också denna fråga ägnas uppmärksamhet i det fortsatta arbetet med
utgångspunkt bl. a. i erfarenheterna från kommande bekämpningsoperationer.
Det får förutsättas att hithörande problem beaktas utan någon
särskild framställning från riksdagens sida. Med vad utskottet nu anfört
bör motion 2167 yrkande 3 kunna anses besvarad.

Utskottet har inte heller i övrigt någon invändning mot regeringens
överväganden i bil. 1, där föredraganden bl. a. tar upp spridningsprognoser
för olja och kemikalier och vissa forskningsfrågor. Under rubriken Anslagsfrågor
föreslås att ytterligare 2 milj. kr. anvisas över det under tionde
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Särskilda undersökningar inom
miljövårdsområdet, (prop. 1980/81: 100 bil. 13 s. 141. JoU 1980/81: 18 p.
40). Anslagsförstärkningen avser enligt propositionen uppbyggandet av
beredskap för att omhänderta upptagna oljor samt fortsatt arbete med
utveckling av spridningsprognoser för olja.

JoU 1980/81:33

5

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet,
m.m. under tionde huvudtiteln utöver av riksdagen tidigare
anvisat reservationsanslag för budgetåret 1981/82 anvisar
ytterligare 2000000 kr.,

2. beträffande beredskap för omhändertagande av upptagna oljor
och kemikalier att riksdagen lämnar motion 1980/81:2167 yrkande
3 utan vidare åtgärd.

Stockholm den 14 maj 1981
På jordbruksutskottets vägnar
SVANTE LUNDKVIST

Närvarande: Svante Lundkvist (s). Arne Andersson i Ljung (m). Maj Britt
Theorin (s). Grethe Lundblad (s). Hans Wachtmeister (m). Sven Lindberg
(s), Filip Johansson (c), Åke Wictorsson (s), Märta Fredrikson (c). Håkan
Strömberg (s), Esse Petersson (fp), Lennart Brunander (c), Jan Fransson
(s), Arne Svensson (m) och Kerstin Sandborg (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

I