om luftförorening från bilar m. m.

Betänkande 1981/82:JoU14

JoU 1981/82:14

Jordbruksutskottets betänkande
1981/82:14

om luftförorening från bilar m. m.

Motionerna

I motion 1980/81:461 av Per Westerberg (m) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska bestämmelser för avgasrening.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska fordonsbestämmelser.

I motion 1980/81:1379 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 7), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den utan
ytterligare dröjsmål framlägger det av riksdagen 1979 begärda åtgärdsprogrammet
mot bilismens föroreningar.

Bakgrund

Sverige deltar aktivt i det internationella samarbetet för att harmonisera
olika länders fordonsbestämmelser.

Sverige är medlem i EFTA, som är ett frihandelsområde. Vi har ett
frihandelsavtal med EG, som är en tullunion med möjlighet att direkt
påverka medlemsländernas lagstiftning. Det allmänna europeiska harmoniseringsarbetet
på fordonssidan sker inom FN:s ekonomiska kommission
för Europa (ECE). EG-staterna deltar i ECE-samarbetet för att man så
långt som möjligt skall ha samma regler inom EG och Europa i övrigt.

Den svenska målsättningen är att anpassa de nationella kraven till vad
som gäller i Europa i övrigt. I vissa fall är emellertid avvikelser ofrånkomliga
beroende på bl. a. klimatiska förhållanden. I andra fall kan avvikelser
från de internationella harmoniseringssträvandena vara motiverade för att
tillgodose skyddet av människors hälsa och säkerhet. Det internationella
regelsystemet ger Sverige, liksom övriga parter, full frihet att göra egna
nationella bedömningar i detta avseende.

Luftföroreningssituationen från biltrafiken har sammanfattats på följande
sätt i en promemoria som upprättats inom statens naturvårdsverk.

Biltrafiken utgör i dag den i särklass största källan till luftföroreningar i
Sverige. Bilavgasproblem förekommer såväl i våra storstadsregioner som i
medelstora och även mindre tätorter.

Överskridanden av de av Världshälsoorganisationen rekommenderade
gränsvärdena för koloxid och kvävedioxid i utomhusluft har konstaterats i
undersökningar i en lång rad kommuner. Överskridandena beror på utsläpp
från biltrafiken. Det här innebär bl. a. risker för hjärt- och lungsjuka

1 Riksdagen 1981/82. 16 sami. Nr 14

JoU 1981/82:14

2

personer. Det innebär också risker för barn och foster. Frekvensen luftvägssjukdomar
och sjukfrånvaron ökar med ökade luftföroreningar. Människor
upplever vidare i stor utsträckning besvär genom bilavgaser.

Bilavgaser innehåller ett mycket stort antal olika kemiska ämnen och vi
har tyvärr ännu inte någon fullständig bild av förekommande hälso- och
miljöeffekter. Det kan noteras att ämnen som förekommer i bilavgaser
visats påverka biologiska system och celler negativt på en rad olika sätt,
bl. a. i form av cancereffekter. Vad detta innebär för befolkningen som
helhet vet vi ännu inte.

Trafiken är vår största enskilda källa till kväveoxider. Det har visats att
kväveoxiderna på ett ej oväsentligt sätt bidrar till försumingsproblemen i
Skandinavien. Utsläpp från bilar är också den främsta orsaken till sekundär
bildning av oxidanter i luften. Mätningar visar att sådana ämnen
periodvis förekommer i förhållandevis höga halter över stora områden i
södra Sverige. Detta är ämnen som bl. a. är växtskadande. De medför
också hälsorisker av samma typ som kvävedioxid.

Så här har utvecklingen vad gäller utsläpp från bilparken varit de senaste
fem åren:

	1975	1980
Koloxid	1 100000 ton/år	1 103 000 ton/år
Kolväten	173 000 ton/år	170000 ton/år
Kväveoxider	164 000 ton/år	165 000 ton/år
Bly	1 500 ton/år	1 100 ton/år

Bensinförbrukningen har ökat med 10% mellan 1975 och 1980. Förbrukningen
av dieselolja ökade samma period med 6%. Andelen fordon som
lyder under krav på avgasrening ökar successivt. Genomsnittsbilen år 1980
har i genomsnitt 9% lägre utsläpp av koloxid och kolväten och 13% lägre
utsläpp av kväveoxider jämfört med genomsnittsbilen 1975. Vidare har
blyhalten i bensin sänkts.

När det gäller frågans internationella aspekter anförs i naturvårdsverkets
promemoria sammanfattningsvis

att i USA och Japan har under 1970-talet långtgående åtgärd sprogram
mot luftföroreningar genom bilavgaser genomförts - åtgärder som medfört
betydande förbättringar av luftkvalitén i tätorter. I Europa böljar nu en
viss utveckling på området också komma i gång. Sverige och Schweiz har
f. n. mer långtgående krav än vad som tillämpas inom EG och Schweiz har
dessutom bundit sig för ytterligare skärpningar. Vissa länder inom EG,
bl. a. Tyskland och Nederländerna, har också böijat agera för skärpta
avgasreningskrav och f. n. pågår inom EG en livlig diskussion om åtgärder
på det här området. Totalt sett har under de senaste åren skett en förskjutning
i Europa i riktning mot mer miljövårdsåtgärder på området. Fortfarande
har man dock i Europa långt kvar till den ambitionsnivå som gäller i
USA och Japan.

Enligt en rapport från Sveriges delegation vid de europeiska gemenskaperna
(EG) har Västtysklands representant vid ministerrådets möte i december
1980 förordat

JoU 1981/82:14

3

skärpta EG-regler beträffande motorfordonens avgasutsläpp för att
minska föroreningarna i tätbefolkat område. De [tyskarna] fick kraftigt
stöd från danskarna, nederländarna, belgarna och irländarna. Västtyskarna
återkom till frågan på junimötet och hänvisade därvid till utvecklingen
i USA, Sverige och Schweiz. De betonade i sammanhanget också behovet
av snabbare omställning av bilproduktionen i vissa medlemsländer,
särskilt Italien och Storbritannien, för att öka konkurrenskraften vis å vis
främst de miljövänligare japanska bilarna. Kommissionen fick i uppdrag
att återkomma med förslag till konkreta åtgärder.

Gällande ordning, pågående överväganden m. m.

Bestämmelser om hur ett fordon skall vara beskaffat och utrustat finns
främst i fordonskungörelsen (1972:595) och bilavgaskungörelsen
(1972:596). Enligt bilavgaskungörelsen gäller skärpta avgasreningskrav
fr. o.m. 1976 års bilmodeller. Sedan den 1 oktober 1979 meddelar statens
naturvårdsverk — efter samråd med trafiksäkerhetsverket - närmare föreskrifter
enligt kungörelsen. Naturvårdsverket har utfärdat reviderade tilllämpningsföreskrifter
i juni 1981 (SNFS 1981:3, MS: 2). Bilindustriföreningen
och Volvo Personvagnar har besvärat sig hos regeringen över
dessa föreskrifter. Ärendet är ännu icke avgjort.

Sedan den 1 januari 1980 gäller att blyhalten i regularbensin är begränsad
till högst 0,15 g/l. Sedan den 15 april 1981 är blyhalten även i högoktanig
bensin begränsad till 0,15 g/l.

En rad utredningar har under senare år arbetat med biltrafikens miljöpåverkan.

Mot bakgrund av att typbesiktningssystemet inte ansågs fungera tillfredsställande
tillsattes typbesiktningskommittén (K 1977:03). Denna har
avgivit två betänkanden: Fordon i föreskrivet skick (Ds K 1979:7) och
Bilavgaser - krav och kontroll (Ds K 1980:15). Utredningen har bl. a.
föreslagit en lag om att biltillverkare skall ha skyldighet att åtgärda bristfälliga
fordon som kommit ut på marknaden. Förslagen övervägs inom regeringskansliet.

Bilavgaskommittén (Jo 1977:07) har som huvuduppgifter att värdera
hälso- och miljörisker från bilavgaser, att föreslå åtgärder mot luftföroreningarna
och att utarbeta program för forsknings- och utvecklingsarbete.
Kommittén har avgivit en lägesrapport: Bilarna och luftföroreningarna
(SOU 1979:34). I tilläggsdirektiv (Jo 1979:03) har kommittén fått i uppdrag
att lägga fram förslag till tidsplan för en fullständig avveckling av blytillsatser
i motorbensin. Kommittén förväntas lägga fram sina förslag till
åtgärder under år 1982.

Regeringen har låtit en arbetsgrupp utreda hur och när ett blyfritt motorbränsle
kan införas. Arbetsgruppen har avgivit rapporten: Bensin utan bly
(Ds Jo 1979:11).

Frågan om avveckling av blytillsatser har kopplats till frågan om att

JoU 1981/82:14

4

introducera motoralkoholer. Enligt riksdagens energibeslut (prop. 1980/
81:90, NU 1980/81:60, rskr 1980/81:381) skall en introduktionsplan för
bl. a. motoralkoholer utarbetas. Oljeersättningsdelegationen planerar att
lämna en rapport till regeringen i frågan under våren 1982.

Enligt uppgift från regeringskansliet har förslagen i betänkandena från
typbesiktningskommittén och arbetsgruppen för blyfri bensin notificerats i
EFTA och GATT. Inga erinringar har framförts från några länder.

Utskottet

Utskottet behandlar i betänkandet två motioner om luftförorening från
bilar, väckta i januari 1981. I samband med behandlingen av detta ärende
har utskottet delgetts synpunkter från Sveriges bilindustri- och grossistförening
som uppvaktade utskottet den 19 mars 1981. Viss skriftlig dokumentation
har erhållits från statens naturvårdsverk.

Enligt motion 1980/81:461 närmar man sig nu inom EG fullbordan av ett
nytt direktiv som gäller typgodkännanden av hela fordon. Enligt motionen
bör de svenska bestämmelserna i större utsträckning än vad som nu är
fallet ”europeiseras”. När det gäller avgasreningsbestämmelserna är det
enligt motionen knappast möjligt att upphäva de svenska reglerna. Så snart
EG:s bestämmelser skärpts så, att de innehåller ungefär samma krav som
vi har nu, bör emellertid de svenska bestämmelserna enligt motionen
justeras så att de blir enhetliga med EG:s formulering.

Som inledningsvis påpekats deltar Sverige aktivt i de internationella
samarbetssträvandena för att harmonisera fordonsbestämmelser i olika
länder. Genom frihandelsavtalet med EG har vi kontakt även med det
interna arbete som pågår inom EG. I en frågedebatt i riksdagen den 29
oktober 1981 framhöll kommunikationsministern att Sverige vid dessa
kontakter betonat vikten av att ett system som planeras av EG för typgodkännande
av hela fordon ges en icke-diskriminatorisk utformning och att
de svenska biltillverkarna får möjlighet att utnyttja detta på lika villkor
som tillverkarna i EG. Kommunikationsministern framhöll även att man
från svensk sida noggrant följer utvecklingen på detta område eftersom
den har betydelse för den svenska bilindustrin. Utskottet utgår med hänsyn
härtill från att berörda myndigheter och ifrågavarande industri följer
den fortsatta utvecklingen av denna fråga.

När det gäller bestämmelserna för tillåtna avgasutsläpp vill utskottet
erinra om att skilda regler gäller i olika länder. USA och Japan har sålunda
strängare avgasbestämmelser än Sverige och Schweiz som i sin tur har
mera långtgående bestämmelser för avgasrening än övriga europeiska
länder inom ECE. De stora bilproducerande länderna inom EG är splittrade.
Västtyskland — samt tätbefolkade mindre länder som Belgien, Nederländerna
och Danmark — söker skärpa kraven. Som inledningsvis
framhållits ger det internationella systemet Sverige, liksom övriga parter,

JoU 1981/82:14

5

full frihet att göra egna nationella bedömningar för att tillgodose skyddet
av människors hälsa och säkerhet. Regeringen har i GATT och EFTA
notificeral de förslag som framlagts av typbesiktningskommittén och arbetsgruppen
för blyfri bensin. Några erinringar mot förslagen har inte
framställts. Förslagen torde alltså inte vara att betrakta som tekniska
handelshinder. Med hänsyn till de fördelar som kan vinnas ur produktionssynpunkt
utgår utskottet från att man från svensk sida fortsätter att verka
för största möjliga harmonisering av avgaskraven i Europa. Det förhållandet
att Schweiz antagit samma bestämmelser som Sverige visar enligt
utskottets mening att sådana strävanden kan leda till resultat.

Av vad utskottet i det föregående anfört torde framgå att syftet med
motion 1980/81:461 i det väsentliga kan väntas bli tillgodosett utan särskild
framställning från riksdagens sida. Motionen bör med hänvisning härtill
icke föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

I motion 1980/81:1379 konstateras att de svenska bestämmelserna för att
minska avgasutsläppen är de mest långtgående i Europa. Dock har man
inte kontrollerat att det enskilda fordonet uppfyller gällande normer för
utsläpp av föroreningar i avgaserna. Enligt motionärernas mening är det
nödvändigt med kraftfulla åtgärder mot bilavgasernas miljö- och hälsoproblem.

Frågan om luftföroreningar från bilar har vid ett flertal tillfällen behandlats
i riksdagen. Våren 1979 riktades med anledning av motioner två
tillkännagivanden till regeringen om behovet av snara och verkningsfulla
åtgärder mot bilavgasers hälso- och miljöeffekter samt om myndighetsansvaret
på bilavgasområdet. I nämnda sammanhang anförde utskottet bl. a.
att särskild uppmärksamhet borde ägnas möjligheten att förbättra efterlevnaden
av de krav på motorfordon i avgasreningshänseende som gäller
enligt bilavgaskungörelsen. Utskottet underströk vidare att bilavgaskommitténs
uppdrag att lägga fram en tidsplan för en fullständig avveckling av
blytillsatser i motorbensin snarast måtte resultera i att en tidsplan fastställs.
Utskottet anslöt sig även till ett förslag att statens naturvårdsverk
borde bli ansvarig myndighet på bilavgasområdet (JoU 1978/79: 22, rskr
266).

Det åtgärdsprogram som riksdagen sålunda beställt år 1979 har i betydande
utsträckning tillgodosetts. Myndighetsansvaret på bilavgasområdet
överfördes till naturvårdsverket den 1 juli 1979. Naturvårdsverket har i
juni 1981 utfärdat tillämpningsföreskrifter för bensindrivna bilar med
skärpta föreskrifter om kontroll av efterlevnaden av 1972 års bilavgaskungörelse.
Frågan om avveckling av blytillsatserna utreds av bilavgaskommittén
som avser framlägga sitt betänkande under nästa år.

Utskottet vill för sin del ånyo framhålla vikten av att biltrafikens hälsooch
miljöstörningar minskar. De åtgärder för avgasrening och begränsning
av blytillsatserna i bensinen som redan vidtagits har givit visst resultat
vilket redovisats i den inledningsvis återgivna statistiken. De tillämpnings -

JoU 1981/82:14

6

föreskrifter till bilavgaskungörelsen som naturvårdsverket nyligen utfärdat
kan enligt utskottets mening förväntas resultera i en ytterligare minskning
av de giftiga utsläppen. Genom att identiskt lika bestämmelser antagits av
Schweiz kan enligt vad utskottet erfarit även kontrollkostnaderna nedbringas.
Prov utförda i det ena landet kommer, om regeringen fastställer de
av naturvårdsverket utfärdade föreskrifterna, att kunna ges giltig verkan i
det andra landet. Frågan om avveckling av blytillsatser i bensinen har som
framgår av den föregående redogörelsen kopplats samman även med introduktionen
av motoralkohol. Utskottet utgår ifrån att regeringen, sedan
bilavgaskommittén framlagt sitt betänkande, utan dröjsmål tar upp frågan
om motorbränslets sammansättning till behandling. Enligt utskottets mening
är de krav som reses i motion 1980/81: 1379 (yrkande 9) sålunda redan
uppfyllda eller på väg att uppfyllas. Med hänvisning härtill synes motionsyrkandet
icke påkalla någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande svenska fordonsbestämmelser

att riksdagen lämnar motion 1980/81:461 utan ytterligare åtgärd,

2. beträffande åtgärd sprogram

att riksdagen lämnar motion 1980/81:1379 (yrkande 7) utan ytterligare
åtgärd.

Stockholm den 24 november 1981

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Grethe Lundblad (s). Hans Wachtmeister
(m). Åke Wictorsson (s), Filip Johansson (c), Gunnar Olsson* (s), Sven
Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson* (m), Lennart
Brunander (c), Kerstin Sandborg* (fp), Jan Fransson* (s), Ulla-Britt
Åbark* (s), Margareta Winberg (s) och Åke Persson* (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1981/82:14

7

Reservation

Åtgärdsprogram

Grethe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Martin Segerstedt,
Jan Fransson, Ulla-Britt Åbark och Margareta Winberg (alla s) anser

dels att det stycke som på s. 5 börjar med ”Frågan om” och som på s. 6
slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Frågan om luftföroreningar (lika med utskottet) bilavgas området.

I nämnda sammanhang underströk utskottet det angelägna i att
verksamheten inriktades på att utarbeta konkreta förslag till åtgärder,
syftande till en snabb förbättring av luftföroreningssituationen i de svårast
drabbade tätorterna. Utskottet fann mot angivna bakgrund att regeringen
snarast måste låta utarbeta ett samlat åtgärdsprogram mot bilavgasproblemen.
De synpunkter som framförts i den socialdemokratiska miljömotionen
borde kunna tjäna som vägledning härvidlag. Enligt denna motion
borde åtgärdsprogrammet bl. a. innefatta ökad kontroll av att nu gällande
avgasbestämmelser efterlevs, införande av gränsvärden för föroreningar i
utomhusluften, trafikplanering, förbättrad lokaltrafik, tidsplan för övergång
till helt blyfri bensin och utveckling av miljövänliga drivmedel (JoU
1978/79:22, rskr 1978/79:266).

Utskottet konstaterar att regeringen under de snart tre år som gått
endast vidtagit en konkret åtgärd med anledning av riksdagens beslut,
nämligen överförande av myndighetsansvaret på bilavgasområdet till naturvårdsverket
vilket skedde den I juli 1979. Naturvårdsverket har i sin tur
i maj 1981 utfärdat tillämpningsbestämmelser för bensindrivna bilar med
skärpta föreskrifter om kontroll av efterlevnaden av 1977 års bilavgaskungörelse.
Dessa bestämmelser har emellertid överklagats och regeringen har
ännu inte kunnat samla sig till ett beslut.

De frågor i övrigt som omnämnts i riksdagens beslut om åtgärdsprogram
år 1979 är fortfarande olösta trots att de utredningar som regeringen
tillsatt, bl. a. typbesiktningskommittén och arbetsgruppen för blyfri bensin,
har presenterat sina förslag.

Utskottet anser det nödvändigt att kraftfulla åtgärder vidtas mot de av
bilavgaserna förorsakade miljö- och hälsoproblemen. Mot den bakgrunden
är det att beklaga att regeringen inte kunnat lägga fram det av riksdagen
begärda åtgärdsprogrammet i denna viktiga miljöfråga. Enligt utskottets
mening bör riksdagen med hänsyn härtill begära att regeringen utan ytterligare
dröjsmål presenterar det åtgärdsprogram som riksdagen beslöt år
1979. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionsyrkandet bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande åtgärdsprogram

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:1379 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

1