om livsmedelskontroll m. m.

Betänkande 1985/86:JoU16

Jordbruksutskottets betänkande
1985/86:16

om livsmedelskontroll m. m.

JoU

1985/86:16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas, helt eller delvis, ett antal motioner om den
offentliga livsmedelskontrollen m. m. Fem frågor behandlas:

- Restriktioner för importen av vissa livsmedel

- Tillsynen av vissa anläggningar för livsmedelsexport

- Förstärkning av konsumentintresset i livsmedelslagstiftningen

- Kringgående av förbudet mot antibiotika i djurfoder

- Vissa frågor om livsmedelskvalitet m.m.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats tre reservationer (samtliga beträffande restriktioner
för importen av vissa livsmedel) och ett särskilt yttrande.

Motionerna

Motion 1985/86:Jo259 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 4)

4. att riksdagen av regeringen begär förslag om förbud mot import av
livsmedel från länder där i Sverige förbjudna kemiska produkter används.

Motion 1985/86:Jo273 av Bertil Danielsson och Ingvar Eriksson (m), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om import av vissa livsmedel

Motion 1985/86: Jo276 av Karin Söder m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 4)

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande krav på att
import skall förbjudas av livsmedel, vilka producerats på ett i Sverige
förbjudet sätt.

Motion 1985/86:Jo501 av Birgitta Hambraeus (c), vari yrkas att riksdagen
beslutar om sådan ändring i livsmedelslagen att en närmare kontakt mellan
producent och konsument främjas.

Motion 1985/86:Jo503 av Inger Hestvik och Christina Flink (s), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att lantbruksstyrelsen får i uppdrag att vidta
åtgärder så att lagen och förordningen om foder ej kan kringgås.

1

1 Riksdagen 1985/86.16sami. Nr 16

Motion 1985/86:Jo510 av Ulla Johansson m. fl. (s), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1, 3 och 4)

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ökad forskning kring effekterna av tillsatser
i våra livsmedel,

3. att riksdagen begär att regeringen prövar möjligheterna att utforma
stödet till jordbruket på sådant sätt att kvaliteten på dess produkter främjas,

4. att riksdagen begär att regeringen tar initiativet till en kartläggning av
konsumenternas behov och krav samt möjligheter till påverkan när det gäller
livsmedelsförsörjningen.

Motion 1985/86:Jo525 av Sven Munke (m), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring av livsmedelskontrollen vid exportanläggningar
så att denna odelat överförs till miljö- och hälsoskyddsnämnderna.

Motion 1985/86:Sk536 av Alf Svensson (c), vari yrkas (med hänvisning till
motion 1985/86:Jo233) att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
förslag till importrestriktioner för livsmedel med restmängder av bekämpningsmedel.

Hearing

Företrädare för statens livsmedelsverk har inför utskottet lämnat upplysningar
om den offentliga livsmedelskontrollens organisation och arbetsformer,
främst såvitt avser kontrollen av importen av livsmedel.

Utskottet

Restriktioner för importen av vissa livsmedel

I motionerna Jo259, Jo273 och Jo276 framförs - i syfte främst att åstadkomma
en lika behandling av svenska och utländska produkter - förslag om
förbud mot import av livsmedel som har producerats genom här i landet
otillåtna metoder-1, ex. bestrålning-eller med användning av här förbjudna
kemiska preparat. I motion Sk536 föreslås av liknande skäl importrestriktioner
för livsmedel som innehåller restmängder av bekämpningsmedel.

Kontrollen av livsmedelsimporten har samma syfte som livsmedelskontrollen
i övrigt, nämligen att i enlighet med 5 § livsmedelslagen (1971:511)
skydda konsumenterna mot skadliga eller på annat sätt från hälsosynpunkt
otjänliga livsmedel. I linje härmed kringgärdas livsmedelsimporten av en rad
bestämmelser.

Enligt 11 § livsmedelslagen kan statens livsmedelsverk förbjuda eller
föreskriva villkor för införsel av visst slag av livsmedel, och i kungörelsen
(1974:270) om kontroll vid införsel av livsmedel ges verket befogenhet att
besluta att visst slag av livsmedel inte får föras in i landet utan verkets
tillstånd. Sådan tillståndsplikt gäller för närvarande för bl. a. kött, mjölk, ägg
och fiskvaror (SLV FS 1974:20).

Den löpande kontrollen av livmedelsimporten utförs i första hand av

JoU 1985/86:16

2

kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder enligt bestämmelser som har
utfärdats av livsmedelsverket (SLV FS 1974:21).

Den del av kontrollen som gäller undersökning av vegetabilier med
avseende på bekämpningsmedelsrester ombesörjs dock av livsmedelsverket
med hjälp av lantbruksstyrelsens växtskyddsinspektörer och fyra laboratorier
med särskild kompetens. Växtskyddsinspektörerna tar för livsmedelsverkets
räkning stickprov, som skickas till ett av laboratorierna för analys.
Härutöver förekommer även s. k. riktad provtagning, som innebär att under
en period fler prov än vanligt tas av en viss vara därför att det kan misstänkas
att den innehåller otillåtna halter av t. ex. bekämpningsmedel. Den riktade
provtagningen kan av livsmedelsverket kombineras med ett skingringsförbud,
enligt vilket varan inte får distribueras vidare till detaljister och
konsumenter innan analysresultet föreligger.

Även kontrollen av köttimporten administreras i stor utsträckning av
livsmedelsverket. Som nämnts har verket föreskrivit att det fordras särskilt
tillstånd att föra in kött i landet. Kött som importeras skall vidare vara åtföljt
av ett intyg från ursprungslandet, som visar att varan har hanterats och
förvarats i tillräckligt låg temperatur och att varan är tjänlig till människoföda.
Enligt importkontrollkungörelsen får kött dessutom endast föras in över
sådana orter där det hos miljö- olch hälsoskyddsnämnden finns en av
livsmedelsverket för köttkontroll särskilt förordnad veterinär.

Enligt vad företrädare för livsmedelsverket har uppgivit för utskottet
fungerar kontrollen av livsmedelsimporten i stort sett tillfredsställande. I
livsmedelskontrollutredningens nyligen avgivna betänkande (SOU 1986:25)
Kontroll av livsmedel föreslås inte heller några större förändringar i det
nuvarande systemet. Beträffande importen av vegetabilier- som motionerna
närmast gäller - påpekar utredningen sålunda (s. 146) att det visserligen kan
finnas anledning att pröva hur kontrollen av denna import från praktiska
synpunkter bäst skall utföras men att det inte finns grund för ändringar i
kontrollens organisation och genomförande. I vad gäller importen av
bestrålade livsmedel - särskilt ifrågasatt i motion Jo273 - anför utredningen
(s. 179) att det är mycket svårt att bedöma hur snart och i vilken utsträckning
som bestrålade livsmedel kan bli aktuella för import till Sverige. Enligt
utredningen är det, med undantag för kryddor, små mängder bestrålade
livsmedel som produceras och möjligen kan nå vårt land. Liknande
synpunkter på importen av bestrålade livsmedel har framförts också från
livsmedelsverkets sida.

Mot den bakgrund som nu redovisats, och i avvaktan på att livsmedelskontrollutredningens
betänkande i sedvanlig ordning blivit föremål för
ytterligare överväganden, saknas enligt utskottets mening anledning att vidta
sådana åtgärder i fråga om livsmedelsimporten som föreslås i de nu aktuella
motionerna. Emellertid vill utskottet understryka vikten av att livsmedelsverket
också i fortsättningen noga följer utvecklingen av importkontrollens
effektivitet och vid behov vidtar erforderliga åtgärder. Vad som därvid i
första hand kan bli aktuellt är - som också framförts från livsmedelsverkets
sida - att beträffande vissa produkter sänka de av livsmedelsverket fastställda
högsta tillåtna halterna av främmande ämnen. Utöver dessa uttalanden av

JoU 1985/86:16

3

1* Riksdagen 1985/86.16 sami. Nr 16

utskottet är någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida för närvarande inte
erforderlig. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Jo259, Jo273,
Jo276 och Sk536.

Tillsynen av vissa anläggningar för livsmedelsexport

Enligt motion Jo525 bör ansvaret för tillsynen av livsmedelskontrollen vid
landets exportanläggningar ligga enbart hos de lokala miljö- och hälsoskyddsnämnderna
och inte som nu vara delat mellan dessa nämnder och
livsmedelsverket. Den nuvarande ordningen har enligt motionären lett till att
kontrollen vid anläggningarna sköts på ett mindre tillfredsställande sätt.

Enligt 1 § kungörelsen (1974:271) om kontroll vid utförsel av livsmedel
kan den som framställer eller bereder livsmedel för export ansöka hos
livsmedelsverket om att en anläggning skall bli s. k. exportkontrollerad
anläggning. För närvarande finns ca 120 sådana anläggningar i landet,
huvudsakligen slakterier, styckningsanläggningar och charkuterifabrikör.
En exportkontrollanläggning ställs under sådan särskild kontroll som
föranleds av införselreglerna i andra länder. Kontrollen utförs av särskilda,
av livsmedelsverket förordnade besiktningsmän enligt bestämmelser i livsmedelsverkets
kungörelse (SLV FS 1981:12) om viss offentlig livsmedelskontroll.
Bestämmelserna är främst anpassade till de krav som uppställs för
export till EG-länderna eller länder med motsvarande krav, exempelvis
USA. För export av köttvaror till USA gäller dessutom vissa ytterligare
villkor som meddelas av det amerikanska jordbruksdepartementet. Ett
genomgående krav från mottagarländerna är vidare att exporten sker under
kontroll av offentligt anställda veterinärer som skall intyga att resp.
mottagarlands villkor har uppfyllts.

Frågan om ansvaret för exportkontrollanläggningarna har varit föremål
för överväganden av livsmedelskontrollutredningen. I sitt betänkande (SOU
1986:25) anför utredningen (s. 144) att det enligt vad utredningen har erfarit
föreligger vissa oklarheter i fråga om tillsynsansvaret för dessa anläggningar,
vilket har lett till att miljö- och hälsoskyddsnämnderna i stor utsträckning
avstått från att utöva sin tillsyn av anläggningarna. Enligt utredningen skall
för all livsmedelsproduktion i landet - således även för de exportkontrollerade
anläggningarna - gälla att kontrollen skall utövas enligt samma riktlinjer.
Utredningen föreslår att livsmedelsverket och dess besiktningspersonal skall
ha ansvaret för kontrollen av kött och köttvaror, dvs. hela livsmedelskontrollen
vid slakterierna och därmed integrerade verksamheter, medan miljö- och
hälsoskyddsnämnderna skall svara för livsmedelskontrollen vid övriga
anläggningar. Utredningen framhåller vidare att - i den mån olika länders
införselbestämmelser föreskriver något utöver den allmänna tillsynen - det
som hittills bör åligga livsmedelsverket att föreskriva hur den särskilda
exportkontrollen skall utövas.

Utskottet kan således kontstatera att livsmedelskontrollutredningen ingående
har behandlat den fråga som motionen gäller och för övrigt också lagt
fram förslag som åtminstone delvis går motionären till mötes. Med hänsyn till
att överväganden i den riktning motionären önskar sålunda pågår anser
utskottet att det saknas anledning för riksdagen att nu ta några intitiativ i
frågan. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen.

JoU 1985/86:16

4

Förstärkning av konsumentintresset i livsmedelslagstiftningen

I motion Jo501 föreslås införandet av en bestämmelse i livsmedelslagen som
främjar en bättre kontakt mellan producent och konsument. Utgångspunkten
är enligt motionen att en viss producents distribution av rökt lax direkt till
kunderna via postens s. k. företagspaket har omöjliggjorts genom livsmedelsverkets
regler om högsta tillåtna temperatur vid transport av fiskvaror.
Enligt motionären är detta ett exempel på att stela byråkratiska regler i stället
för att öka matkvaliteten får motsatt effekt.

De bestämmelser i livsmedelslagstiftningen - 3 kap. 7 § och 5 kap. 4 §
livsmedelsverkets kungörelse (SLV FS 1984:8) med allmänna tillämpningsföreskrifter
- som motionären tar till utgångspunkt för sin kritik föreskriver
att kylvara (bl. a. rökt lax) under transport skall hålla en temperatur som inte
överstiger 8° C. Bestämmelsen har sin grund i 8 § livsmedelslagen, vari
stadgas att livsmedel skall hanteras så att fara ej uppkommer för att
livsmedlet förorenas eller blir otjänligt som mäniskoföda.

Syftet med de aktuella bestämmelserna är uppenbarligen att i konsumenternas
intresse främja en god livsmedelskvalitet. Utan att ta ställning till det
exempel som anförs i motionen vill utskottet framhålla, att det i vanlig
ordning ankommer på berörd myndighet - i det här fallet livsmedelsverket -att vidta erforderliga åtgärder om tillämpningen av livsmedelslagstiftningens
regler i något avseende skulle visa sig vara mindre tillfredsställande från t. ex.
konsumentsynpunkt. Utöver detta uttalande är någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motionen inte erforderlig. Motionen avstyrks således
av utskottet.

Kringgående av förbudet mot antibiotika i djurfoder

Enligt motion Jo503 kan det misstänkas att antibiotika används i djurfoder i
sjukdomsförebyggande syfte trots att sådan anledning egentligen saknas.
Åtgärder måste därför vidtas som förhindrar att foderlagstiftningens förbud
mot användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte på detta sätt
kringgås.

Den nya foderlagen (1985:295) trädde i kraft den 1 januari 1986. I lagen
uppställs bl. a. grundläggande krav på beskaffenheten av foder. Användningen
av fodertillsatser som innehåller antibiotika eller andra kemoterapeutiska
medel i tillväxtbefrämjande syfte förbjuds. För övriga fodertillsatser
gäller ett generellt krav på godkännande. Enligt foderförordningen
(1985:879) får foder som innehåller antibiotika användas endast efter
förskrivning av veterinär i varje särskilt fall.

I ett svar i riksdagen nyligen på två frågor (1985/86:325 och 343) om
användningen av fodertillsatser förklarade jordbruksministern att han hade
observerat att det kunde förekomma att antibiotika och kemoterapeutika
förskrevs i förebyggande syfte på ett sådant sätt att avsikten med den nya
lagstiftningen kringgicks. Enligt jordbruksministern var det synnerligen
angeläget att den skärpning som foderlagen avsåg också fick effekt i den
praktiska tillämpningen. I anslutning härtill uppgav jordbruksministern att
lantbruksstyrelsen hade upmärksammat problemet och skulle komma att
vidta åtgärder.

JoU 1985/86:16

5

Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning om angelägenheten av att
foderlagstiftningens förbud mot antibiotika i djurfoder tillämpas i enlighet
med de överväganden som legat till grund för lagstiftningen (prop. 1984/
85:149 s. 12 ff., JoU 1984/85:29 s. 7). I propositionen (s. 16 f.) betonas
sålunda att enligt de nya reglerna tillförseln av kemoterapeutika skall bli
begränsad till strängt avvägda veterinärmedicinska indikationer och endast
efter utredning av vederbörande djurbesättnings hälsoproblem. Som utskottet
anfört i samband med behandlingen av årets budgetproposition (JoU
1985/86:13 s. 82) har åtgärder vidtagits från lantbruksstyrelsens sida i syfte
att åstadkomma en bättre tillämpning av foderlagens regler. Sålunda
anordnas samordningskonferenser med olika veterinärkategorier, varvid
även foderproducenter, läkemedelstillverkare och berörda myndigheter
deltar.

Med hänsyn således till att den fråga som motionen gäller är aktuell inom
lantbruksstyrelsen och med beaktande av att endast relativt kort tid ännu har
förflutit sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft, anser utskottet att något
initiativ från riksdagens sida inte för närvarande är erforderligt med
anledning av motionen. Utskottet vill emellertid understryka vikten av att
regeringen och lantbruksstyrelsen även i fortsättningen noga följer utvecklingen
och vid behov vidtar de ytterligare åtgärder som kan visa sig
nödvändiga.

Vissa frågor om livsmedelskvalitet m. m.

I motion Jo510 framläggs förslag i syfte att åstadkomma en bättre livsmedelskvalitet.
Sålunda förordas en ökad forskning om effekterna av livsmedelstillsatser
(yrkande 1) och en kartläggning av konsumenternas krav och behov
(yrkande 4). Vidare bör möjligheten prövas att göra jordbruksstödet
kvalitetsbefrämjande (yrkande 3).

I vad gäller forskningen om livsmedelstillsatsernas effekter vill utskottet
erinra om riksdagens beslut förra året om livsmedelsforskningen (prop.
1984/85:121, JoU 1984/85:27). Därvid beslutades riktlinjer för forskningsoch
utvecklingsverksamheten på livsmedelsområdet. Det framhölls särskilt
att forskningen rörande livsmedlens kvalitet måste ägnas ökad uppmärksamhet
liksom frågor om sambandet mellan kost, hälsa och sjukdom. Inom
ramen för en sålunda bedriven forskning torde enligt utskottets mening det
krav på ökad forskning om livsmedelstillsatser som framförs i motionen
komma att bli tillgodosett. Det kan vidare nämnas att regeringen nyligen
givit skogs- och jordbrukets forskningsråd i uppdrag att senast den 1 juli i år
föreslå ett program för forskningen om livsmedel.

Beträffande frågan om en kartläggning av konsumentbehov m. m. vill
utskottet framhålla att jordbruksministern i förra årets proposition om
livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166 s. 77) aviserade en kartläggning av
konsumenternas behov av kostinformation. Enligt vad utskottet erfarit är de
närmare formerna för en sådan kartläggning alltjämt föremål för överväganden
inom jordbruksdepartementet. Flera frågor av intresse för hushållens
konsumtion av livsmedel behandlas också i den proposition om inriktningen
av konsumentpolitiken (prop. 1985/86:121) som regeringen nyligen har
avgivit till riksdagen.

JoU 1985/86:16

6

E:janetest.618 D:M.6 [D:Janc

När det gäller förslaget att jordbruksstödet bör göras kvalitetsbefrämjande
konstaterar utskottet att regeringen nyligen har givit jordbruksnämnden i
uppdrag att undersöka möjligheterna till kvalitetsbetalning inom jordbruksprisregleringen.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 januari 1987.

Nu redovisade åtgärder och överväganden från regeringens sida är enligt
utskottets mening ägnade att väsentligen tillgodose de synpunkter som har
framförts i motion Jo510 (yrkandena 1, 3 och 4). Anledning saknas därmed
för riksdagen att nu ta något initiativ i de frågor som berörs i motionen.
Utskottet avstyrker bifall till de nu behandlade yrkandena i motion Jo510.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande restriktioner för importen av vissa livsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo259 yrkande 4, 1985/
86:Jo273, 1985/86:Jo276 yrkande 4 och 1985/86:Sk536,

2. beträffande tillsynen av vissa anläggningar för livsmedelsexport
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo525,

3. beträffande förstärkning av konsumentintresset i livsmedelslagstiftningen att

riksdagen avslår motion 1985/86:Jo501,

4. beträffande kringgående av förbudet mot antibiotika i djurfoder
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo503,

5. beträffande vissa frågor om livsmedelskvalitet m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo510 yrkandena 1, 3 och 4.

Stockholm den 24 april 1986
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Arne Andersson i Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp),
Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Kerstin
Geberman (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c),
John Andersson (vpk) och Leif Marklund (s).

Reservationer

1. Restriktioner för importen av vissa livsmedel (mom. 1)

Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m),
Kerstin Geberman (fp) och Jens Eriksson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Mot den” och på
s. 4 slutar med ”och Sk536” bort ha följande lydelse:

Även om således den nuvarande importkontrollen fungerar väl är den
enligt utskottets mening ändå inte tillräcklig vare sig för att garantera

JoU 1985/86:16

7

konsumenterna produkter fria från restsubstanser från ämnen otillåtna i
Sverige eller för att garantera en konkurrens på lika villkor mellan inhemsk
och utländsk produktion av livsmedel. Utskottet anser för sin del att tiden nu
får anses vara mogen att vidta ytterligare åtgärder och att detta är så
angeläget att det slutgiltiga reslutatet av livsmedelskontrollutredningens
betänkande inte bör avvaktas. Att förbjuda import av vissa livsmedel är som
redovisats ovan en möjlighet som står livsmedelsverket till buds, men
utskottet vill i likhet med vad som framförts från livsmedelsverkets sida i
stället förorda att till en början de högsta tillåtna halterna av vissa
restsubstanser i livsmedel sänks till ett så lågt värde att garantier skapas att i
Sverige otillåtna ämnen icke använts i produktionen. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av de ifrågavarande fyra motionerna bör ges regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande restriktioner för importen av vissa livsmedel
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo259 yrkande 4,
1985/86:Jo273, 1985/86:Jo276 yrkande 4 och 1985/86:Sk536 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Restriktioner för importen av vissa livsmedel (mom. 1)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Mot den” och på
s. 4 slutar med ”och Sk536” bort ha följande lydelse:

Även om således den nuvarande importkontrollen fungerar väl är den
ändå enligt utskottets mening otillräcklig för att garantera ett skydd för
konsumenterna och en konkurrens på lika villkor mellan inhemsk och
utländsk produktion av livsmedel. Utskottet anser för sin del att tiden nu får
anses vara mogen att vidta ytterligare åtgärder och att detta är så angeläget
att det slutgiltiga resultatet av livsmedelskontrollutredningens betänkande
inte bör avvaktas. Utskottet får därför förorda att ett förbud införs mot
import av livsmedel som har framställts på ett sätt som inte är tillåtet i
Sverige, t. ex. med användning av här förbjudna bekämpningsmedel eller
med hjälp av bestrålning. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av de
ifrågavarande fyra motionerna bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande restriktioner för importen av vissa livsmedel
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo259 yrkande 4,
1985/86:Jo273, 1985/86:Jo276 yrkande 4 och 1985/86:Sk536 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Restriktioner för importen av vissa livsmedel (mom. 1)

John Andersson (vpk) anser att i den del av utskottets yttrande som på s. 3
börjar med ”Mot den” och på s. 4 slutar med ”Sk536” de två avslutande
meningarna, dvs. ”Utöver dessa Sk536”, bort ersättas med följande:

JoU 1985/86:16

8

Utskottet vill också fästa uppmärksamheten på nödvändigheten av ökade
resurser för kontrollverksamheten. Bl. a. är det anmärkningsvärt att det
saknas laboratorium vid landets största importhamn, Helsingborg. En
förstärkning av kontrollen och inrättandet av ett laboratorium i Helsingborg
skulle kunna finansieras genom höjda avgifter för de importerade produkterna.
Enligt utskottets mening måste nu nämnda åtgärder noggrant prövas
samt en finansiering genom höjda avgifter övervägas. Med detta lämnar
utskottet i fråga varande fyra motioner utan ytterligare åtgärd.

Särskilt yttrande

kringgående av förbudet mot antibiotika i djurfoder (mom. 4)
John Andersson (vpk) anför:

I motion 1985/86: Jo503 yrkas att åtgärder vidtas så att lagen och förordningen
om foder ej kan kringgås. Likartat yrkande fanns som reservation fogat till
jordbruksutskottets betänkande 1985/86:13 som nyligen behandlats av
riksdagen. Denna reservation, som avslogs av riksdagen, biträdde jag. Jag
finner det därför inte nu meningsfullt att ånyo reservera mig för nämnda
motion.

JoU 1985/86:16

9