Om lantmäteri- och kartväsendet (prop. 1982/83:100 bil. 13)

Betänkande 1982/83:CU20

4

Civilutskottets betänkande
1982/83:20

om lantmäteri- och kartväsendet (prop. 1982/83:100 bil. 13)

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under litt. D 1-5 (s. 106-122) föreslagit riksdagen att under elfte
huvudtiteln för budgetåret 1983/84 anvisa

1. till Lantmäteriet ett förslagsanslag av 1 000 kr.

2. till Lantmäteriet: Plangenomförande ett förslagsanslag av 37 335 000
kr.,

3. till Lantmäteriet: Landskapsinformation ett reservationsanslag av
93 031 000 kr.,

4. till Lantmäteriet: Försvarsberedskap ett reservationsanslag av

2 652 000 kr.,

5. till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.

2 Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1982183:

348 av Martin Olsson (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att så snart det är
praktiskt möjligt inrätta en kartkonserveringscentral lokaliserad till Ånge,
831 av John Johnsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att en översyn av lantmäteriverkets system för nyttjanderättsavgifter
ses över i enlighet med vad som anförts i motionen.

3 Uppgifter i anslutning till motionerna

3.1 Kartkonservering

En av lantmäteriverket (LMV) tillsatt arbetsgrupp med uppgift att
kartlägga lämpliga arbetsuppgifter inom lantmäteriets och länsstyrelsernas
kartlagning och kartkonservering avgav år 1981 rapporten Lagning av
arkivkartor - Förslag till organisation. I rapporten föreslogs att en för riket
gemensam kartkonserveringscentral skulle byggas upp och att nuvarande
resurser vid lantmäterienheterna skulle förstärkas för den enklare lagningen.
I första hand föreslogs centralen lokaliserad till Ånge.

Med utgångspunkt i rapporten föreslogs i en motion (c) under föregående
riksmöte dels att riksdagen hos regeringen skulle begära initiativ för att
tillgodose behovet av kartkonservering, dels att Ånge skulle bli lokaliseringsort
för verksamheten. Civilutskottet anförde (CU 1981/82:21 s. 5) med

CU 1982/83:20

5

anledning härav att det var angeläget att åtgärder snarast vidtogs av
regeringen för att skapa de organisatoriska förutsättningarna för en sådan
verksamhet inom lantmäteriets ram. Vad utskottet anfört gav riksdagen som
sin mening regeringen till känna.

I en till arbetsmarknadsutskottet (AU 1981/82:23) hänvisad motion (s)
föreslogs - även här med utgångspunkt i den ovan nämnda rapporten - att
kartkonserveringscentralen skulle inrättas med lokaliseringspolitiska medel.
Detta förslag avvisades av riksdagen.

Med anledning av riksdagens tillkännagivande anför bostadsministern i
årets budgetproposition (bil. 13 s. 117) att frågan om en central för
kartlagning har beretts i regeringskansliet och att de organisatoriska
förutsättningarna för verksamheten är förhållandevis lätta att skapa. Mot
bakgrund av budgetläget kan dock bostadsministern inte förorda att medel
nu beräknas för att inrätta den föreslagna kartlagningscentralen.

I ett svar den 13 januari 1983 (prot. 1982/83:59 s. 51) på en fråga om
regeringen överväger inrättande av en kartkonserveringscentral med lokalisering
till Ånge framhåller bostadsministern att regeringen självfallet
övervägt frågan i enlighet med vad riksdagen uttalat. Han anför därefter - i
överensstämmelse med vad som redovisas i budgetpropositionen - att mot
bakgrund av det ekonomiska läget kan medel inte nu beräknas för
verksamheten.

3.2 Nyttjanderättsavgifter för kartor

Vid användningen av det allmänna kartmaterialet för följdprodukter av
olika slag utgår en nyttjanderättsavgift som skall ge ett bidrag till
finansieringen av den allmänna kartläggningen. En motsvarande avgift tas
också ut av lantmäteriverket i priset på de allmänna kartorna.

Avgifterna för att använda kartor för s. k. följdproduktion är fastställda i
förordningen (1980:754) om upplåtande av det allmänna kartmaterialet för
följdproduktion m. m. Huvudprinciperna för beräkning av avgifterna bygger
på hur mycket av det allmänna kartmaterialet som används (yt- och
innehållsmässigt), på vilken upplaga som framställs och i vissa fall på dess
användning. Den närmare tillämpningen bl. a. av vissa former av rabatt
ankommer på lantmäteriverket.

För kartmaterial som används i utbildning (i grund-, gymnasie- eller
högskolan) tillämpas enligt förordningen en rabatt om 80 % på de
grundläggande avgifterna. Härtill kan i vissa fall också lämnas andra
rabatter.

För kartmaterial som används för vandringsledskartor finns ingen föreskrift
om någon generell rabatt.

För följdprodukter som är avsedda för försäljning gäller regler om s. k.
förlagsprodukter. Avgiften skall då vara mellan 5 och 30 % av det s. k.
förlagspriset. Avgiften betalas antingen som ett engångsbelopp eller genom

CU 1982/83:20

6

årlig avräkning i takt med försäljningen.

Om kartor skall framställas för avgiftsfri utdelning gäller regler för s. k.
tillfälliga följdprodukter. Avgiften är härvid 13 öre per använd cm2 av den
topografiska kartan. Avgiften blir lägre om kartinnehållet är förenklat. En
mängdrabatt om högst 30 % kan dessutom tillämpas.

1 de fall följdprodukter skall framställas i mycket stora upplagor innebär
emellertid de nuvarande reglerna att totalbeloppet för nyttjanderätten blir så
högt att det närmar sig produktionskostnaden för kartan, eller åtminstone
den kostnad som uppstår för att rita av tillämpliga delar av kartinnehållet.

En översyn av nyttjanderättsavgifterna pågår inom lantmäteriverket mot
bakgrund av de erfarenheter som gjorts sedan de nya reglerna trädde i kraft
den 1 november 1980. Verket avser också att till bostadsdepartementet
lämna förslag om ändringar av förordningen i vissa avseenden. Åtminstone
delvis torde resultatet av översynen komma att behandlas i samband med att
lantmäteriets långsiktiga kartplan bereds.

4 Utskottet

4.1 Kartkonservering

I motion 348 (c) framhålls att inrättandet av en kartkonserveringscentral
lokaliserad till Ånge bör ligga helt i linje med samhällets allmänna
strävanden och mot bakgrund av sysselsättningssituationen vara särskilt
motiverad. Enligt motionären bör därför riksdagen - eftersom något
regeringsinitiativ ej föreligger - uttala vikten av att åtgärder vidtas för att så
snart som möjligt genomföra förslagen från lantmäteriverkets arbetsgrupp i
enlighet med fjolårets riksdagsuttalande.

Civilutskottet påtalade, som framgår av framställningen ovan, redan
under föregående riksmöte angelägenheten av att skapa de organisatoriska
förutsättningarna för en centraliserad kartkonservering inom lantmäteriets
ram. De skäl som anfördes härför - kartornas betydelse vid fastighetsrättsliga
bedömningar samt deras kulturhistoriska värde - äger fortsatt giltighet. Om
inte åtgärder vidtas inom en snar framtid riskerar värdefulla dokument att bli
förstörda. Regeringen bör därför så snart som möjligt skapa förutsättningar
för att inrätta en kartkonserveringscentral. I sammanhanget får också en
bedömning av lämplig lokaliseringsort för verksamheten göras. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4.2 Nyttjanderättsavgifter för kartor

I motion 831 (s) framhålls att det avgiftssystem som i dag tillämpas för
användning av allmänna kartor för följdproduktion är så utformat att det i
vissa fall blir billigare att rita av det allmänna kartverket och därigenom
undvika nyttjanderättsavgift. Enligt motionärerna leder detta såväl till ett

CU 1982/83:20

7

onödigt inkomstbortfall för lantmäteriverket som att följdproduktionen får
en sämre kvalitet. Mot bakgrund härav föreslås därför att systemet med
nyttjanderättsavgifter ses över.

Utformningen av det nuvarande avgiftssystemet medför att det vid större
upplagor kan ställa sig billigare att rita av de allmänna kartorna i stället för att
använda sig av dem direkt. Detta betyder att nyttjanderättsavgifterna i vissa
fall motverkar sitt eget syfte - att användarna skall delta i finansieringen av
den allmänna kartläggningen. Mot bl. a. denna bakgrund synes överväganden
avseende avgiftssystemets utformning i vissa delar vara motiverade. Det
får förutsättas att dessa överväganden görs i anslutning till pågående översyn
inom lantmäteriverket och därpå följande beredning i bostadsdepartementet.
Motion 831 (s) avstyrks med hänvisning härtill.

4.3 Anslag m. m.

Vad i propositionen anförts om anslag till lantmäteriverksamheten m. m.
har inte givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

4.4 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kartkonservering att riksdagen med anledning av
motion 1982/83:348 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. beträffande nyttjanderättsavgifter för kartor att riksdagen avslår
motion 1982/83:831,

3. beträffande anslag att riksdagen för budgetåret 1983/84 under
elfte huvudtiteln anvisar

a) till Lantmäteriet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

b) till Lantmäteriet: Plangenomförande ett förslagsanslag av
37 335 000 kr.,

c) till Lantmäteriet: Landskapsinformation ett reservationsanslag
av 93 031 000 kr.,

d) till Lantmäteriet: Försvarsberedskap ett reservationsanslag
av 2 652 000 kr.,

e) till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av
3 500 000 kr.

Stockholm den 17 mars 1983

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

CU 1982/83:20

8

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Magnus Persson (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta
Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Lennart Nilsson (s), Margareta
Gard (m), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s), Rune Evensson (s),
Jan-Eric Virgin (m) och Olle Grahn (fp).