om jakt- och viltvård
Betänkande 1980/81:JoU28
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
Hela betänkandet
Utdrag ur betänkandet
JoU 1980/81:28
Jordbruksutskottets betänkande
1980/81:28
om jakt- och viltvård
Motionerna
I motion 1980/81:211 av John Andersson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar
1. att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag till prisstopp för
arrendepriser för älgjakt, varvid domänverkets priser av 1979 års nivå vad
gäller långtidskontrakt skall utgöra den övre gränsen,
2. att hos regeringen begära förslag till lag om förbud mot anbudsförfarande
vid utarrendering av jaktmark att gälla från den 1 juli 1981.
I motion 1980/81:1011 av Ralf Lindström (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsad
vår jakt på sjöfågel.
I motion 1980/81:1364 av Lennart Brunander (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begären översyn av gällande reglering av älgjakten i enlighet med
de riktlinjer som anförts i motionen.
I motion 1980/81:1368 av Jan Fransson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag till prisstopp på
arrendepriser för all jakt.
I motion 1980/81:1754 av Jens Eriksson och Siri Häggmark (båda m)
yrkas
1. att riksdagen anhåller att regeringen uppdrar åt berörda länsstyrelser att
vidta åtgärder för att eventuellt under begränsad tid öka skyddet för fåglar
som drabbats hårt av oljedöden,
2. att riksdagen anhåller att regeringen uppdrar åt berörda kustkommuner
att tillskapa en fungerande beredskap för att nedbringa plågor och lidande
för fåglar som oljeskadats.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet några motioner rörande olika jaktoch
viltvårdsfrågor.
Priserna på jakträttsupplåtelser. I två motioner, 211 och 1368, uttrycks
farhågor för den snabba prisutvecklingen såvitt avser jakträttsupplåtelser.
En fri prisbildning, styrd av tillgång och efterfrågan i förening med
spekulativa intressen, har enligt motionärerna i många fall medfört helt
orimliga priser på jaktarrenden och korttidsupplåtelser av jakt. Särskilt
kritiseras sådana upplåtelseformer som innebär att markägare - ofta genom
förmedling av mäklare - saluför jaktmöjligheter till mycket höga priser,
.1 Riksdagen 1980181. 16 sami. Nr 28
JoU 1980/81:28
2
varigenom många jägare förlorar möjligheten att konkurrera om jaktmark
som är belägen i deras hemtrakter. Enligt båda motionerna behövs nu
omedelbara åtgärder i form av ett prisstopp på jaktarrenden i avvaktan på en
mera permanent lösning. I motion 211 yrkas dessutom att anbudsförfarande
vid utarrendering av jaktmark skall förbjudas.
Utskottet får erinra om att en motion i detta ämne behandlades av
utskottet så sent som i november 1980 (JoU 1980/81:3). I det av riksdagen
godkända betänkandet anfördes bl. a. följande:
Utskottet anser för sin del att motionärerna i sin bedömning av
utvecklingen i fråga om jakträttsupplåtelser berör problem som förtjänar
uppmärksamhet i det fortsatta utredningsarbetet på jakt- och viltvårdens
område. Som en utgångspunkt för överväganden i dessa frågor kan
konstateras att en stor del av jägarkåren är hänvisad till att bedriva jakt på
markområden som nyttjas mot vederlag i form av jaktarrende eller annan
upplåtelseform. En prisutveckling på jaktarrenden som på lång sikt försvårar
eller omöjliggör för stora jägargrupper att delta i jakt- och viltvården är
självfallet från många synpunkter olycklig. Detta gäller inte bara i fråga om
fördelningen av antalet jakttillfällen. Också från viltvårdssynpunkt torde en
snabb prisutveckling kunna få negativa konsekvenser genom att jakttrycket
sannolikt kan förväntas öka till följd av stigande arrendepriser.
Det bör i sammanhanget framhållas att jakt- och viltvårdsberedningen
omkring årsskiftet 1981-1982 i sitt slutbetänkande redovisar resultatet av en
samlad översyn av jakt- och faunapolitiken samt framlägger förslag om en
helt ny jaktlagstiftning. Beredningen kommer då även att behandla frågan
om jaktens omfattning samt dess sociala och ekonomiska värden. En
arbetsgrupp inom beredningen sysslar redan nu med frågan om jaktarrenden
och prisutvecklingen på dessa. Ett omfattande statistiskt material kommer
att läggas till grund för en kartläggning av bl. a. den prissättning som
tillämpas.
Utskottet anser sig mot angivna bakgrund kunna utgå från att motionärernas
önskemål om en grundlig översyn av främst olika frågor kring
jakträttsupplåtelser m. m. kommer att tillgodoses utan att riksdagen gör
någon framställning härom.
I anslutning till de nu aktuella motionerna vill utskottet tillägga att jaktoch
viltvårdsberedningen inom kort presenterar en rapport rörande prisutvecklingen
på jakträttsupplåtelser m. m.
Utskottet finner inte anledning att föregripa beredningens ställningstaganden
i dessa frågor genom att nu föreslå några åtgärder av det slag
motionärerna åsyftar. Motionerna 211 och 1368 bör således inte föranleda
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Vårjakt pä sjöfågel. I motion 1011 förordas att det på nytt införs möjlighet
till vårjakt efter sjöfågel i vissa kustlän. En sådan jakt skulle enligt motionen
bli ett aktivt bidrag i kampen för en levande skärgård. Jakten skulle
begränsas till en försöksperiod om tre-fem år och den första tiden omfatta
endast hanfågel av ejder. Med hänsyn till ejderstammens utveckling torde
enligt motionen en försöksjakt vara helt ofarlig för artens fortbestånd och
kanske t. o. m. göra mer nytta än skada.
JoU 1980/81:28
3
Utskottet erinrar om att den i motionen berörda frågan behandlats av
riksdagen vid flera tillfällen tidigare (se t. ex. prop. 1977/78:37, JoU
1977/78:9 och JoU 1979/80:24). De i dessa sammanhang aktualiserade
förslagen om vårjakt på sjöfågel har avvisats av riksdagen, bl. a. med
hänvisning till att en sådan jakt skulle utgöra en belastning för Sveriges del i
det internationella samarbetet på naturvårdens och miljövårdens område.
Andra argument mot förslagen har hänfört sig till biologiska överväganden.
Enligt avgivna remissyttranden (se JoU 1977/78:9) var nämligen jakt
omedelbart före parningstiden den olämpligaste metoden för beskattning av
en djurstam. Mot förslagen talade också, enligt utskottets bedömning, de
administrativa problem, övervakningssvårigheter och kostnader som
försöksjakten skulle medföra.
Utskottet har vid behandlingen av den nu väckta motionen inte funnit
anledning att förorda något ändrat ställningstagande från riksdagens sida i
fråga om vårjakt på sjöfågel. Motion 1011 avstyrks således.
Älgjakten. Enligt motion 1364 finns det skäl att från rättslig synpunkt
studera hur regleringen och samordningen av älgjakten kommit att utformas
i sin praktiska tillämpning. Det är bl. a. angeläget att länsstyrelsernas
tvångsbeslut inte går längre än vad som angivits i riksdagens beslut.
Hanteringen av mark- och jakträttsfrågor får inte byråkratiseras i onödan. I
fråga om tillsyn och efterlevnad av gällande regler pekar motionären på
svårigheterna att kontrollera om överskjutning förekommer. Ett sätt att lösa
hithörande problem vore enligt motionen att införa ett system med
”rullande” älgtilldelning.
Utskottet får fästa uppmärksamheten på att statens naturvårdsverk gjort
en utvärdering av den pågående försöksverksamheten med reglerad och
samordnad älgjakt samt framlagt förslag om älgjaktens framtida organisation.
Rapporten remissbehandlas f. n., och remisstiden utgår den 20 oktober
1981. Sedan även jakt- och viltvårdsberedningen avgett yttrande avser
regeringen att senast våren 1982 framlägga en proposition i ämnet. Utskottet
föreslår att motion 1364 inte föranleder någon riksdagens åtgärd i avbidan på
kommande förslag rörande älgjaktens utformning.
Oljeskadade fåglar. I motion 1754 föreslås olika åtgärder för att öka
skyddet av sådana fågelarter som ofta drabbas av skador i samband med
oljeutsläpp. Enligt motionen kan det t. ex. bli nödvändigt att fridlysa vissa
arter som drabbats särskilt hårt. Vidare borde, anser motionärerna,
kommunerna ha en organiserad beredskap för att avliva oljeskadade fåglar,
innefattande förråd av ammunition och ett nät av ansvarsfulla jägare i
kustområdena.
Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att oljeutsläppen i
många fall, bl. a. på västkusten, fått allvarliga verkningar från viltvårds- och
djurskyddssynpunkt. Även dessa effekter måste självfallet beaktas när man
prövar möjligheterna att motverka oljeföroreningarnas negativa inverkan på
JoU 1980/81:28
4
miljön. I granden är detta en fråga om åtgärder för att förebygga oljeutsläpp.
Hithörande problem kommer att behandlas av utskottet i samband med
beredningen av en nyligen framlagd proposition om miljösäkrare sjötransporter
(prop. 1980/81:119). Frågan om oljeutsläppens skadeverkningar på
djurlivet och nödvändiga skyddsåtgärder bör enligt gällande kompetensfördelning
på jakt- och viltvårdsområdet behandlas av i första hand naturvårdsverket
och vederbörande länsstyrelse. Naturvårdsverket har i april 1980
skickat en skrivelse till samtliga länsstyrelser med en redovisning av de
allmänna principer som gäller för avlivande av vilda djur av djurvänlighetsskäl.
Vad beträffar de i motionen åsyftade oljeutsläppen på västkusten har
enligt vad utskottet erfarit de berörda kommunerna och länsstyrelserna för
omhändertagande av skadade fåglar anlitat bl. a. kustbevakningens personal,
skärgårdsbefolkningen och frivilliga från de regionala och lokala
jaktvårdsorganisationerna. Det bör i sammanhanget också nämnas att
jordbruksministern nyligen besvarat en fråga om åtgärder för att skydda
oljeskadehotad sjöfågel (fråga 1980/81:322). Enligt jordbruksministern var
det viktigt att sjöfågelbestånden skyddas mot ytterligare skador på grund av
oljeutsläpp. Detta borde i första hand ske genom förebyggande åtgärder av
t. ex. det slag som föreslås i proposition 119. I svaret hänvisade jordbruksministern
vidare till visst forskningsarbete i Storbritannien i fråga om
tvättning av skadade fåglar.
Mot bakgrund av vad här anförts anser sig utskottet kunna utgå från att
regeringen och berörda myndigheter vidtar de åtgärder som behövs för att
motverka oljeutsläppens skadeverkningar på djurlivet. Något särskilt
riksdagens uttalande härom synes inte nödvändigt. Motion 1754 bör därför
inte föranleda någon vidare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande priserna på jakträttsupplåtelser att riksdagen lämnar
motionerna 1980/81:211 och 1980/81:1368 utan vidare
åtgärd,
2. beträffande vårjakt på sjöfågel att riksdagen avslår motion
1980/81:1011,
3. beträffande älgjakten att riksdagen lämnar motion 1980/81:1364
utan vidare åtgärd,
JoU 1980/81:28
5
4. beträffande oljeskadade fåglar att riksdagen lämnar motion
1980/81:1754 utan vidare åtgärd.
Stockholm den 23 april 1981
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON
Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Börje Stensson (fp), Hans Wachtmeister (m), Sven Lindberg (s),
Filip Johansson (c), Åke Wictorsson (s), Gunnar Olsson (s)*, Märta
Fredrikson (c)*, Håkan Strömberg (s), Esse Petersson (fp), Martin
Segerstedt (s), Arne Svensson (m) och Ulla-Britt Åbark (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 66942 Stockholm 1981
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Information saknas på webbplatsen.
Beredning, Genomförd
Debatt, Genomförd
Information saknas på webbplatsen.Beslut, Genomförd
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.