om internationellt samarbete mot AIDS

Betänkande 1985/86:UU19

Utrikesutskottets betänkande
1985/86:19

om internationellt samarbete mot AIDS

uu

1985/86:19

Motionen

I motion 1985/86:U529 hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförs om internationellt samarbete
mot AIDS.

Motionens motiveringar återfinns i motion 1985/86:So477 om åtgärder
mot AIDS. Det heter däri bl. a. att internationellt samarbete mot AIDS är
inte minst från forskningssynpunkt. Ett fritt utbyte av informationer om
resultat av forskningsprojekt från olika delar av världen är nödvändigt för att
optimalt utnyttja kunskapen.

Sverige bör ta initiativ i FN:s organ för att intensifiera arbetet för att hejda
sjukdomen AIDS. Det bör finnas förutsättningar för ett gemensamt nordiskt
handlingsprogram i frågan. Motionärerna anför också att de industrialiserade
länderna har ett ansvar för att hjälpa u-länderna i deras arbete för att
hindra sjukdomen.

Bakgrund

Det internationella samarbetet inom FN mot AIDS bedrivs huvudsakligen
inom världshälsoorganisationen WHO, som under det senaste året snabbt
kunnat finna former för informationsutbyte om och åtgärder mot AIDS.

WHO:s program koncentreras på följande områden, nämligen utbyte av
informationer mellan medlemsstaterna, utarbetande av rekommendationer
och riktlinjer, testning av utrustning för diagnosticering med särskild tonvikt
på förhållandena i u-länder, rådgivning till medlemsländerna inför utarbetande
av nationella AIDS-program, rådgivning beträffande hantering av
blodbanker samt inte minst koordinering av forskning, särskilt när det gäller
vacciner och andra motmedel. I nuvarande stadium är insamling av
informationer om sjukdomens och smittans utbredning och spridningsvägar
särskilt betydelsefull.

Under perioden fram till och med år 1985 deltog ett sjuttiotal länder i
WHO:s rapporteringssystem. Från dem har sammanlagt drygt 17 000
sjukdomsfall rapporterats, varav över 15 000 från Nord- och Sydamerika, ca
1 400 från Europa och endast ett tjugotal från Afrika. Statistiken torde inte
återspegla det verkliga läget. Endast ett afrikanskt land hade under år 1985
lämnat uppgifter till den ovan redovisade statistiken.

WHO:s rådgivning till medlemsländerna omfattar bl. a. utbildning av 1

1 Riksdagen 1985186. 9 sami. Nr 19

personal för diagnosticering och annat laboratoriearbete samt seminarier och
utbildningsinsatser av olika slag. En särskilt betydelsefull del av det
samarbete WHO organiserar består i ett nät av forskningsinstitutioner som
håller regelbunden kontakt med varandra och utbyter information av
medicinsk art. I detta nät - network of collaborating centres - deltar ett antal
av de främsta institutionerna på det virologiska och epidemiologiska området
i bl. a. USA, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Australien, Singapore,
Storbritannien och Japan, sammanlagt ca 15 institutioner. Från
svensk sida ingår statens bakteriologiska laboratorium i Stockholm (SBL).

Utanför FN-systemet bedrivs regionalt samarbete, bl. a. inom Europarådet,
som med Pasteur- institutet i Paris organiserar utbildning av laboratoriepersonal.
Inom Nordiska ministerrådet pågår förberedelser för ett nordiskt
samarbete på området. Under Nordiska rådets nyss avslutade möte i
Köpenhamn lämnades en redogörelse för de nationella åtgärder som hittills
vidtagits i medlemsländerna. Nordiska ämbetsmannaorganet för narkotikafrågor
skall i april hålla en konferens om AIDS bland narkotikamissbrukare.
Även Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg kommer att stå för en
nordisk konferens i ämnet under senvåren. Slutligen kommer nordiska
socialpolitiska kommittén att i april - bl. a. mot bakgrund av diskussionen i
Nordiska rådet - att diskutera åtgärder mot AIDS, vilket ämne skall
behandlas av det nordiska socialministermötet i Island i juni.

SIDA utreder för närvarande sina möjligheter att bl. a. i samarbete med
SBL ge bistånd på AIDS-området. Inom SAREC studeras möjligheter till
projektsamarbete med ett afrikanskt land.

Utskottet

Sorn framgår av bakgrundsbeskrivningen pågår redan ett relativt omfattande
internationellt samarbete inom FN i AIDS-frågan. Det är koncentrerat till
WHO, vilket bör vara det FN-organ som är bäst ägnat åt att leda denna typ av
verksamhet. Därutöver har etablerats ett regionalt samarbete, såsom inom
Europarådet och, ehuru på ett inledande stadium, inom Nordiska ministerrådet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att AIDS är en sjukdom av
sådan natur att ett internationellt samarbete ter sig oundgängligen nödvändigt.
Det gäller självfallet de vetenskapligt-medicinska aspekterna av
sjukdomen. Det gäller också de biståndspolitiska. Många u-länder har behov
av stöd utifrån för kartläggning av utbredningen av AIDS, för diagnosticering
och för spridning av information om lämpliga motmedel. Det är därför
värdefullt om SIDA och SAREC vid behov kan erbjuda svenskt bistånd på
området.

En viktig uppgift för det internationella samarbetet är enligt utskottets
mening också att medverka till en ökad insikt i alla länder om sjukdomens
allvar och spridningsrisker. På senare tid har ytterligare stater i Afrika börjat
delta i informationsutbytet och visat ökad medvetenhet om problemet. En
beredskap till beslutsamma åtgärder är nödvändig i alla länder om den
hittillsvarande snabba spridningen av AIDS skall kunna bromsas.

UU 1985/86:19

2

Utskottet utgår från att regeringen gör vad som den finner möjligt för att
intensifiera det internationella samarbetet mot AIDS och får med hänvisning
till det anförda anse motion U529 besvarad.

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motion 1985/86: U529 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 18 mars 1986

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Karin Söder (c), Sture Ericson (s), Carl Bildt
(m), Axel Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Margaretha af Ugglas (m),
Bengt Silfverstrand (s), Karl-Erik Svartberg (s), Rune Ångström (fp), Sten
Sture Paterson (m), Gunnel Jonäng (c), Maj Britt Theorin (s), Hadar Cars
(fp) och Oswald Söderqvist (vpk).

UU 1985/86:19

3