om internationella åtgärder för skydd av barn

Betänkande 1985/86:UU22

Utrikesutskottets betänkande

om internationella åtgärder för skydd av barn

uu

1985/86:22

Motionerna

I motion 1985/86:U510 av Karin Söder m. fl (c) yrkande 5 hemställs
5. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder i syfte att ge ett skydd
för barn i krig i enlighet med motionen.

I motion 1985/86:U526 av Gunnel Jonäng (c) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om barnarbete tas upp av
Sverige i internationella fora,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Sverige undersöker möjligheterna
att motverka barnarbete.

I motion 1985/86:U527 av Gunnel Jonäng och Marianne Andersson (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att arbetet på en internationell
konvention till skydd för barns rättigheter, kompletterad med bestämmelser
om en neutral fredszon för barn, ges hög prioritet.

Bakgrund

Folkrätten har sedan lång tid sysselsatt sig med frågan om barnarbete. I
början av 1920-talet ingicks konventioner om minimiålder för barns arbete
till sjöss, inom jordbruket och om obligatorisk läkarundersökning för barn
som arbetar ombord på fartyg m. m. År 1973 antogs ILO:s konvention nr 138
enligt vilken minimiåldern för yrkesarbete sattes till 15 år. Endast drygt
trettio länder har hittills ratificerat konventionen. Den låga anslutningen
beror bl. a. på att flera länder har svårigheter att förena konventionens
bestämmelser med nationella regler om barns arbete på familjejordbruk.

Sverige tillhör de länder som inte ratificerat denna konvention.

Bland andra folkrättsliga dokument på området kan nämnas 1921 års
konvention om undertryckande av handeln med kvinnor och barn samt FN:s
deklaration år 1959 om barns rättigheter.

Flera länder har i sin nationella lagstiftning en reglering av barnarbete och
mer eller mindre långtgående förbud mot utnyttjande av minderåriga i vissa
typer av arbeten. Efterlevnaden är emellertid ofta dålig. I stora delar av
världen förekommer missbruk av barnarbetskraft. Det finns ingen helt
tillförlitlig statistik över antalet barnarbetare. Vissa uppgifter uppskattar den
totala mängden till 100 miljoner barn. Statistik från ILO uppger antalet till
drygt 50 miljoner barn. I

1 Riksdagen 1985/86. 9samt. Nr 22

Det finns sorn framgår av motion U527 (c) ännu inte någon allomfattande UU 1985/86:22
internationell konvention om barns rättigheter. En arbetsgrupp under
Kommissionen för de mänskliga rättigheterna är dock sedan år 1979
sysselsatt med att utarbeta ett konventionsutkast. Detta arbete som tidigare
gick relativt långsamt har under det senaste året kunnat bedrivas i snabbare
takt. Preliminär enighet har nåtts om ett stort antal artiklar. Fortfarande
återstår dock arbetet på tillämpningsdelen av konventionstexten.

På svenskt och ett antal andra länders initiativ har föreslagits att denna )

J

konvention även skall förses med en artikel om barns rättigheter i krig.

Priliminär enighet har nåtts om en sådan artikel. Det är ännu för tidigt att
avgöra om den kommer att få sådan betydelse att den innebär någon
väsentlig förstärkning av barns skydd i krig i förhållande till redan gällande
konventioner (IV. Genéve-konventionen om skydd för civilpersoner under
krigstid och 1977 års tilläggsprotokoll).

Tanken på en neutral fredszon för barn kommer sannolikt inte att ta sig
något konkret uttryck i själva konventionstexten.

Utskottet

I det föregående har visats att flera internationella konventioner berör barns
arbete och skyddet av barn under krigstid. I denna fråga är emellertid
avståndet mellan teori och verklighet kanske större än på andra områden. I
många länder utnyttjas även små barn i tungt och hälsovådligt arbete, i strid
inte bara med internationella åtaganden utan ofta även med den egna
lagstiftningen.

I det traditionella jordbrukarsamhället, som dominerar i stora delar av
världen, är det regel att också relativt små barn deltar i familjens arbete.

Även städernas barn är i de fattiga länderna oftast nödgade att ta sin del av
ansvaret för familjens försörjning. Det är därför inte realistiskt att tro att
barnarbete skulle kunna upphöra på kort sikt. Enligt utskottets mening bör
det emellertid vara möjligt att göra en åtskillnad mellan ett rimligt
deltagande av barn i familjens försörjning å ena sidan och det uppenbara
missbruk av barn som arbetskraft som förekommer på många håll i världen, å
den andra. Vid sidan av arbetet på att åstadkomma generella regler för unga
människors deltagande i arbetslivet är det enligt utskottets åsikt nödvändigt
att rikta särskild uppmärksamhet mot användningen av barn i arbete som kan
skada deras psykiska och fysiska hälsa.

Som framhålls i motion U526 finns det anledning att försöka skapa opinion
i denna fråga. Sveriges möjligheter kan synas begränsade, men enligt
utskottets bedömning finns det anledning för Sverige och likasinnade länder
att när tillfälle erbjuds aktualisera frågan om missbruket av barnarbetskraft i
internationella sammanhang. I dessa strävanden bör det också vara möjligt
att ta till vara de erfarenheter som den internationella fackliga rörelsen har av
åtgärder mot missbruk av barnarbetskraft.

Utskottet utgår således från att regeringen utnyttjar de möjligheter som
erbjuds för att stärka den internationella opinionen mot barnarbete.

Med det anförda torde motion U526 få anses besvarad.

Skyddet av barn i krig, som aktualiseras i yrkande 5 i motion U510 och

motion U527 är, som torde framgå av det föregående, ännu bristfälligt.
Under senare tid har lämnats flera djupt oroande rapporter om användningen
av minderåriga i krig, även i uppdrag som måste bedömas som särskilt
riskfyllda.

Förhandlingar pågår nu om en konvention om barns rättigheter. Det är
utskottets förhoppning att detta arbete skall kunna slutföras inom rimlig tid
och att i den slutliga konventionstexten skall tas med en artikel om barns
skydd i krig, såsom föreslagits av bl. a. Sverige i samråd med Röda korset,
Rädda barnen och andra frivilligorganisationer.

Frågan om inrättande av särskilda fredszoner för barn är juridiskt och
praktiskt komplicerad. Enligt vad utskottet inhämtat är avsikten inte att den
blivande konventionen skall ta sikte på att skapa sådana fredszoner.

Inom UNICEF ägnas sedan en tid uppmärksamhet åt frågan om barn som
är utsatta för särskilda svårigheter, såsom krig. En utredning härom, som
bl. a. upptar begreppet fredszon, behandlas på UNICEF:s nu pågående
styrelsemöte. I ett svenskt anförande vid styrelsemötet betonades att barnens
situation i krigshärjade länder måste uppmärksammas på ett helt annat sätt
än tidigare. UNICEF kommer att behöva ägna sig åt frågan om barn i krig
under flera årtionden, hette det bl. a. i anförandet. I dessa långsiktiga
ansträngningar måste tyngdpunkten till att börja med läggas på information
och medvetandegörande för att få till stånd ett ökande stöd för barnens rätt
till skydd och hjälp.

UNICEF kan och måste också ge direkt hjälp till barn i särskilt svåra
omständigheter. Vid flera tillfällen har UNICEF lyckats uppnå överenskommelser
med stridande parter för att bistå barn på alla sidor av en konflikt,
exempelvis genom tillfälliga vapenstillestånd eller upprättande av fredskorridorer,
framgick det vidare av anförandet.

Den blivande konventionen om barns rättigheter är tillsammans med
redan existerande konventioner på området att betrakta som den folkrättsliga
grunden för ett bättre skydd av barns rättigheter. Det är väsentligt att få till
stånd en bred internationell uppslutning kring konventionerna. Det är också
viktigt att de internationella organ som har särskilt ansvar för barns välfärd
under konflikter, såsom UNICEF, Röda korset och Rädda barnen, får
erforderligt stöd för sin uppgift.

Utskottet utgår från att regeringen på olika sätt aktivt verkar för att
förbättra skyddet för barn i krig. Med hänvisning till det anförda får yrkande
5 i motion U510 och motion U527 anses besvarade.

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1985/86:U510, motion
1985/86:U526 och motion 1985/86:U527 besvarade med vad utskottet
anfört.

Stockholm den 22 april 1986
På utrikesutskottets vägnar
Karin Söder

UU 1985/86:22

3

Närvarande: Karin Söder (c), Maj-Lis Lööw (s), Bengt Silfverstrand (s),
Karl-Erik Svartberg (s), Sten Sture Paterson (m), Nils T Svensson (s),
Gunnel Jonäng (c), Gerd Engman (s), Anita Bråkenhielm (m), Viola
Furubjelke (s), Gunnar Hökmark (m), Hadar Cars (fp) och Berith Eriksson
(vpk).

UU 1985/86:22

gotab Stockholm 1986 10833