om inteckning av bostadsrätt

Betänkande 1985/86:LU20

Lagutskottets betänkande

om inteckning av bostadsrätt

LU

1985/86:20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas två motioner (m och fp) vari tas upp frågan om
möjligheten att inteckna bostadsrätt.

Utskottet anser att det inte finns något behov av ytterligare möjligheter att
belåna bostadsrätter och avstyrker därför motionerna. Mot utskottets
ställningstagande reserverar sig m-, fp- och c-ledamöterna.

Motionsyrkanden

Motion 1985/86:L246av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till författningsändringar så att inteckning av
bostadsrätter möjliggörs.

Motion 1985/86:L265 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om ökade möjligheter att ställa säkerhet vid lån för köp av bostadsrätt.

Gällande ordning

I bostadsrättslagen (1971:479) saknas särskilda bestämmelser om pantsättning
av bostadsrätt. Bestämmelserna i lagen tar nämligen i huvudsak sikte på
att reglera rättsförhållandet mellan bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavaren.
Förhållandet mellan bostadsrättshavaren och tredje man får därför
bedömas efter allmänna civilrättsliga regler.

Trots avsaknaden av bestämmelser om pantsättning av bostadsrätt har
bostadsrätt sedan länge utnyttjats som pantobjekt. Det som då pantsätts kan
sägas vara det ekonomiska värde som bostadsrätten representerar. Pantsättningen
sker genom avtal om pantförskrivning. Några särskilda formföreskrifter
för själva avtalet mellan parterna finns inte, men regelmässigt torde ett
sådant avtal upprättas skriftligen.

Vid bedömandet av hur en pantsättning bör vara beskaffad för att vara
giltig mot bostadsrättshavarens övriga borgenärer har i viss utsträckning
reglerna om enkla skuldebrev i lagen (1936:81) om skuldebrev fått en analog
tillämpning. Det innebär att pantsättningen inte anses giltig förrän bostadsrättsföreningen
underrättats om åtgärden. Underrättelsen skall enligt 49 §
bostadsrättslagen antecknas i lägenhetsförteckningen. Föreningen har skyl -

1 Riksdagen 1985/86. 8saml. Nr20

dighet att på begäran av bostadsrättshavaren lämna utdrag ur förteckningen
beträffande lägenheten (50 §). Sådant utdrag skall innehålla bl. a. uppgift om
anteckning om pantsättning.

Vissa regler av intresse för frågan om pantsättning av bostadsrätt finns i
lagen (1959:157) med särskilda bestämmelser om makars gemensamma
bostad. Av 5 och 6 §§ i denna lag framgår att om make utan den andre
makens samtycke överlåter eller pantsätter bostadsrätt till lägenhet som
utgör makarnas gemensamma bostad, kan den andra maken i vissa fall yrka
att överlåtelsen eller pantsättningen skall återgå. Motsvarande gäller enligt 4
och 5 §§ lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad.

En pantsatt bostadsrätt kan alltid utmätas för panthavarens fordran (5 kap.
1 och 13 §§ utsökningsbalken). Panthavaren har också enligt 4 § första
stycket 2. förmånsrättslagen (1970:979) s. k. särskild förmånsrätt för sin
fordran vid utmätning eller konkurs.

I syfte att stärka pantens värde som säkerhet har i 37 § bostadsrättslagen
tagits in bestämmelser om skyldighet för bostadsrättsförening att underrätta
panthavare när bostadsrättshavare häftar i skuld till föreningen. I paragrafen
föreskrivs (tredje stycket) att om en bostadsrättsförening har underrättats
om pantsättning av en bostadsrätt så skall föreningen i sin tur underrätta
panthavaren så snart bostadsrättshavaren har obetalda avgifter till föreningen
som överstiger en månadsavgift och bostadsrättshavaren dröjer med
betalningen mer än två veckor. Försummar föreningen sin underrättelseskyldighet
har föreningen vid en försäljning på offentlig auktion företräde till
betalning före panthavaren endast i fråga om belopp som skulle ha betalats
innan underrättelse skulle ha skett.

Motionsmotiveringar

Motiveringen till yrkandet i motion L246 (m) finns i motion 1985/86:Bo410.1
den sistnämnda motionen framhålls att en möjlighet att inteckna en
bostadsrätt bör införas. Bostadsrättens värde som kreditsäkerhet skulle
härigenom öka, vilket skulle medföra att lånen blir billigare, och fler
människor får då möjlighet att förvärva en bostadsrätt.

I motiveringen till yrkandet i motion L265 (fp), som återfinns i motion
1985/86:Bo227, påpekas att det blivit lättare att få låna till insats för en
bostadsrättslägenhet och att få använda bostadsrätten som säkerhet för lån.
Nya kreditinstitut har också fått möjlighet att låna ut pengar för förvärv av
bostadsrätter. Enligt motionärerna är det dock angeläget att se över frågan
huruvida möjligheterna att ställa säkerhet vid lån för köp av bostadsrättslägenheter
kan förbättras.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om införande av en möjlighet att intecka bostadsrätt har åtskilliga
gånger prövats av riksdagen, senast våren 1985 (se LU 1984/85:32), med
anledning av motioner. På hemställan av lagutskottet har motionerna
avslagits av riksdagen. År 1985 framhöll utskottet att det inte syntes föreligga

LU 1985/86:20

2

något behov av ytterligare möjligheter att belåna bostadsrätter (LU 1984/ LU 1985/86:20
85:32 s. 8). Beträffande frågans tidigare behandling i övrigt hänvisas till LU
1983/84:4 och LU 1983/84:16.

Utskottet

I betänkandet behandlas två motioner vari tas upp frågan om införande av en
möjlighet att inteckna bostadsrätt.

För närvarande saknas möjlighet för en bostadsrättshavare att få inteckning
i bostadsrätten. Sedan länge har bostadsrätter ändå utnyttjats som
pantobjekt. Pantsättningen sker genom avtal om pantförskrivning av bostadsrätten,
och reglerna om enkla skuldebrev i lagen (1936:81) om
skuldebrev tillämpas i viss utsträckning analogt. Detta innebär bl. a. att
bostadsrättsföreningen måste underrättas om pantsättningen för att denna
skall bli giltig mot pantsättarens borgenär. En pantsatt bostadsrätt kan
utmätas för panthavarens fordran, och panthavaren har särskild förmånsrätt
för sin fordran enligt förmånsrättslagen (1970:979). I förmånsrättshänseende
belastas bostadsrätten emellertid i första hand av bostadsrättsföreningens
eventuella fordringar på obetalda avgifter. I syfte att motverka de olägenheter
som denna ordning kan medföra för panthavaren har i bostadsrättslagen
(1971:479) införts bestämmelser om skyldighet för bostadsrättsförening att
underrätta panthavaren så snart bostadsrättshavaren står i skuld till föreningen
för obetalda avgifter av viss omfattning.

I motion 1985/86:L246 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till författningsändringar så att inteckning av bostadsrätter möjliggörs.
Enligt motionärerna skulle bostadsrätternas värde som kreditsäkerhet
härigenom öka, vilket skulle medföra att lånen blev billigare, och fler
människor då få möjlighet att förvärva en bostadsrätt.

I motion 1985/86:L265 (fp) framhålls att det är angeläget att frågan om en
förbättring av möjligheterna att ställa säkerhet vid lån för köp av bostadsrättslägenheter
blir föremål för översyn. Motionärerna yrkar att det anförda
skall ges regeringen till känna.

Utskottet erinrar om att motioner med samma syfte som de nu aktuella
åtskilliga gånger behandlats av riksdagen. På hemställan av lagutskottet har
motionerna avslagits.

Senast prövades frågan våren 1985 (se LU 1984/85:32), då utskottet
framhöll att utvecklingen under senare år visat att bostadsrätt anses som en
tämligen god säkerhet för lån till förvärv av bostadsrätt och att det inte syntes
föreligga något behov av ytterligare möjligheter att belåna bostadsrätter.
Några nya omständigheter som kan motivera en ändring i regelsystemet har
inte framkommit i ärendet. Utskottet vidhåller därför sin tidigare uppfattning
och förordar att de nu aktuella motionerna avslås.

3

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:L246 och 1985/86:L265.

Stockholm den 11 mars 1986

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m). Lennart Andersson (s). Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c),
Inga-Britt Johansson (s). Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Inger
Hestvik (s), Gunnar Thollander (s), Marianne Karlsson (c), Berit Löfstedt
(s), Ewy Möller (m) och Kjell-Arne Welin (fp).

Reservation

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström
(m), Marianne Karlsson (c), Ewy Möller (m) och Kjell-Arne Welin anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”motionerna avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att upplåtelseformen bostadsrätt i likhet med småhusägandet
har betydande fördelar från både samhällsekonomisk och familjeekonomisk
synpunkt. Det är därför enligt utskottets mening rimligt att möjligheterna
att få lån vid förvärv av bostadsrätt och småhus är likvärdiga. Erfarenheterna
visar dock att det i regel är svårt att få lån för förvärv av bostadsrätt på
lika gynnsamma villkor som gäller vid förvärv av småhus. En orsak till
skillnaden i lånevillkor är att bostadsrätten anses ha ett sämre värde som
pant, eftersom den inte kan intecknas.

I likhet med motionärerna anser utskottet att bostadsrättens värde som
kreditsäkerhet bör stärkas. Detta kan enligt utskottets mening bäst åstadkommas
genom införande av möjlighet att inteckna bostadsrätt. Vid
remissbehandling år 1983 av en motion med samma syfte som de nu aktuella
ställde sig också flera remissinstanser bakom motionens syfte (se LU
1983/84:4).

Med hänvisning till det anförda bör regeringen enligt utskottets mening
lägga fram förslag om erforderliga författningsändringar så att möjlighet att
inteckna bostadsrätt kan uppnås. Utskottet tillstyrker därför bifall till motion
L246. Utskottets ställningstagande innebär att yrkandet i motion L265 i allt
väsentligt tillgodoses.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:L246 och med
anledning av motion 1985/86.L265 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om förslag till författningsändringar så att
inteckning av bostadsrätt möjliggörs.

LU 1985/86:20

4

gotab Stockholm 1986 10345