om högre skoglig utbildning (prop. 1983/84:131)

Betänkande 1983/84:JoU33

JoU 1983/84:33

Jordbruksutskottets betänkande
1983/84:33

om högre skoglig utbildning (prop. 1983/84:131)

Propositionen

I proposition 1983/84:131 har regeringen (jordbruksdepartementet)

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna den i propositionen förordade ökningen av antalet studerande
på skogsteknikerlinjen,

2. godkänna den i propositionen förordade lokaliseringen av skogsteknikerutbildningen,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen i övrigt
anförts om den högre skogliga utbildningen.

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen

I motion 1983/84:2708 av Rune Ångström (fp) yrkas

1. att riksdagen beslutar om att i stället för den föreslagna tjänsten som
universitetslektor inrätta en tjänst som professor,

2. att medel anvisas för att inrätta två tjänster som assistenter vid den
skogsteknologiska enheten, skogshögskolan, Umeå.

I motion 1983/84:2709 av Roland Brännström m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokalisering till Umeå av den marknadsinriktade skogliga utbildningen.

I motion 1983/84:2710 av Georg Andersson m. fl. (s, vpk) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande bildande av en enhet i skogsteknik vid skogshögskolan
i Umeå.

I motion 1983/84:2711 av Karl-Gustaf Mathsson m. fl. (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett bredare rekryteringsunderlag till skogsmästarlinjens preparandkurs.

I motion 1983/84:2712 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skogsteknikerutbildningen kompletteras och samordnas
med lantbruksutbildningen,

2. att riksdagen måtte uttala sig för att påbyggnadsutbildning för jägmästarlinjen
skall ske i Umeå.

1 Riksdagen 1983/84. 16 sami. Nr 33

JoU 1983/84:33

2

1 motion 1983/84:2713 av Sven Eric Lorentzon och Bo Arvidson (båda
m) yrkas att riksdagen uttalar sig för att fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan
skall jämställas med i propositionen nämnda utbildningar vad
gäller antagning till skogsmästarlinjen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1984

1 motion 1983/84:682 av Börje Hörnlund m. fl. (c) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att en parlamentarisk beredningsgrupp tillsätts med
uppgift att skyndsamt tillgodose riksdagsbeslutet om skogshögskolans förläggning
till Umeå.

I motion 1983/84:2354 av Rune Ångström (fp) yrkas att riksdagen
uttalar sig för att den nuvarande jägmästarutbildningen vid skogshögskolan
i Umeå förstärks med följande åtgärder

a) att utbildningen avseende marknadsinriktning i sin helhet förläggs
till Umeå,

b) att en forsknings- och utbildningsenhet i skogsteknik och virkeslära
byggs upp i Umeå,

c) att den s. k. SIND-professuren i produktutveckling och marknadsföring
av sågade trävaror inrättas i Umeå,

d) att erforderliga resurser ställs till förfogande för ett program för
regional skoglig forskning inriktad mot dels skogsförnyelse i svåra klimatlägen,
dels teknik för intensivare skogsmarksutnyttjande.

Uppvaktning

Representanter för Sveriges lantbruksuniversitets centrala förvaltning
och skogsvetenskapliga fakultet har inför utskottet anfört synpunkter på
bl. a. vissa lokaliseringsfrågor som aktualiserats i propositionen och motionerna.

Utskottet

Den skogliga utbildningen

I propositionen föreslås vissa förändringar av den högre skogliga utbildningen.
Bl. a. föreslås att skogsteknikerlinjen utökas med 30 nybörjarplatser
förlagda till Skinnskatteberg. Vidare förordas en förlängning av skogsteknikerutbildningen
med en termin till fyra terminer och en förkortning
av skogsmästarutbildningen med en termin till sammanlagt två terminer.
En förstärkning av ämnena skogsteknik och virkeslära i Umeå kommer att
genomföras genom att ett universitetslektorat i skogsteknologi inrättas där.

Propositionens förslag och överväganden bygger i huvudsak på ett av
skogsutbildningsutredningen avgivet betänkande (Ds Jo 1983:6) Högre
skoglig utbildning, jämte remissyttranden.

JoU 1983/84:33

3

Enligt motion 2708 av Rune Ångström (fp) bör den föreslagna tjänsten
som universitetslektor i skogsteknologi graderas upp till en professur.
Medel bör anvisas för en professur och två assistenttjänster. Också i
motion 2710 av Georg Andersson m. fl. (s, vpk) föreslås att tjänsten i fråga
görs till en professur i ämnet.

Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att en förstärkning av
ämnena skogsteknik och virkeslära i Umeå är angelägen och att förstärkning
bör ske genom inrättande av ett universitetslektorat i skogsteknologi.
Som i propositionen framhållits behövs ingen medelsförstärkning för detta
ändamål. Utskottet är inte berett att föreslå att lantbruksuniversitetet tillförs
sådana resurser som ett bifall till motionerna 2708 och 2710 skulle
innebära.

Motionerna avstyrks således. 1 sammanhanget bör tilläggas att regeringen
i proposition 1983/84:107 om forskning föreslagit förstärkningar av
den grundläggande forskningen rörande bl. a. skogsföryngring, skogsproduktion
och markens långsiktiga produktionsförmåga.

I två motioner, 2709 av Roland Brännström m. fl. (s) och 2712 av Einar
Larsson m. fl. (c) yrkas i fråga om jägmästarutbildningen att det avslutande
årets utbildning inom marknadsinriktningen förläggs till Umeå. Ett liknande
yrkande har framförts i den under allmänna motionstiden väckta
motionen 2354 av Rune Ångström (fp).

Av propositionen framgår att utredningen ansett vissa skäl tala för en
lokalisering av nämnda utbildning till Umeå, medan däremot den skogsvetenskapliga
fakultetens kollegienämnd enhälligt har motsatt sig att utbildningen
flyttas från Uppsala. Jordbruksministern har för sin del funnit
att övervägande skäl talar för att det avslutande årets utbildning inom
marknadsinriktningen sker i Uppsala. Utskottet delar denna uppfattning.
Den förordade lokaliseringen innebär fördelar bl. a. mot bakgrund av att
ämnena virkeslära och skogsteknik är koncentrerade till Uppsala. Vidare
ges bättre möjligheter till samverkan med viktiga forsknings- och marknadsföringsorgan
i Stockholmsområdet. Utskottet avstyrker således motionerna
2709, 2712 och 2354 i nu aktuella delar. Beträffande de allmänna
önskemålen om en lokaliseringspolitik till Umeåregionens fördel hänvisar
utskottet till sina överväganden i det följande i anslutning till motion 682
av Börje Hörnlund m. fl. (c).

I motion 2712 (c) berörs även innehållet i skogsteknikerutbildningen.
Enligt motionärerna har regeringen inte beaktat behovet av samlade kunskaper
för lantbruksutbildningen i fråga om kombinationen av jord- och
skogsbruksföretag. Motionärerna anser att skogsteknikerutbildningen bör
kompletteras och samordnas med lantbruksutbildningen i de delar av
landet där jord och skog intimt hör samman.

Utskottet vill påpeka att skogsteknikerutbildningen i första hand syftar
till att förbereda de studerande för yrkesverksamhet i skogsbruket och
angränsande sektorer av näringslivet. Det ankommer närmast på styrelsen

JoU 1983/84:33

4

för lantbruksuniversitetet att fastställa utbildningsplan. Enligt utskottets
mening kan motionens syfte i viss mån tillgodoses genom att de som så
önskar bereds tillfälle att kombinera olika typer av utbildning inom skogsbruks-
och jordbruksområdena. I propositionen har t. ex. förutsatts att
skogsmästarutbildningen i viss utsträckning kan användas för kombinationer
med bl. a. jordbruksutbildning. Utredningen har i detta hänseende
(s. 208) anfört att exempelvis en kombination av lantmästar- och skogsmästarutbildning
skulle fylla ett väsentligt behov för många befattningar
i t. ex. jordbrukets föreningsrörelse och lantbruksnämnderna. Den skulle
också vara en lämplig utbildning för den som skall äga eller driva ett större
kombinerat jord- och skogsbruksföretag. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att motion 2712 i nu berörd del lämnas utan vidare åtgärd
från riksdagens sida.

Enligt propositionen bör skogsmästarlinjen, såsom utredningen förordat,
i första hand ge en vidareutbildning för skogstekniker. För tillträde till
linjen bör krävas genomgången skogsteknikerlinje eller motsvarande kunskaper.
1 den mån alla platser på linjen inte upptas av skogstekniker som
söker vidareutbildning bör de användas för utbildning i kombination med
annan kvalificerad yrkesutbildning på högskolenivå. Härmed avses då
främst kombinationer med jordbruksutbildning, sågverksutbildning och
andra utbildningar som berör skoglig vidareförädling. Det ankommer på
styrelsen för SLU att närmare utforma tillträdesreglerna till skogsmästarlinjen.

Behörighetskraven för tillträde till skogsmästarlinjen tas upp i två motioner,
2711 av Karl-Gustaf Mathsson m. fl. (s) samt 2713 av Sven Eric
Lorentzon och Bo Arvidson (båda m). 1 den förstnämnda motionen
understryks värdet av ett bredare rekryteringsunderlag till skogsmästarutbildningen.
I den mån alla utbildningsplatser inte upptas av skogstekniker
som söker vidareutbildning bör utbildningsplatserna kunna användas för
kombination med annan kvalificerad yrkesutbildning. Härvidlag hänvisar
motionärerna till att utredningen ansett att studerande som genomgått
fyraårig maskinteknisk linje i gymnasieskolan via en särskild preparandkurs
borde kunna få tillträde till skogsmästarlinjen. En sådan utbildning
kunde vara lämplig för vissa tekniska befattningar i skogsbruket. Liknande
synpunkter framförs i motion 2713, som utmynnar i ett direkt yrkande om
ett riksdagsuttalande att fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan bör jämställas
med övriga i propositionen nämnda utbildningar i behörighetshänseende.

Utskottet får för sin del anföra följande. Av utredningens betänkande
framgår (s. 150) att under de senaste åren endast ca en femtedel av de
utexaminerade skogsteknikerna sökt till skogsmästarutbildning. Genom
den i propositionen förordade ökningen av antalet nybörjarplatser på
skogsteknikerlinjen kan det antas att ett större antal skogstekniker än f. n.
kommer att söka vidareutbildning på skogsmästarlinjen. Utskottet anser i

Joli 1983/84:33

5

likhet med jordbruksministern att denna linje i första hand bör ge en
vidareutbildning för skogstekniker. Utskottet har emellertid också förståelse
för motionärernas önskemål om ett bredare rekryteringsunderlag
till skogsmästarlinjen. F. n. rekryteras till denna utbildning elever med
mycket varierande kunskaper och yrkeserfarenhet. Genom denna spridning
av förkunskaperna tillförs gruppen ett brett erfarenhetsområde, som
måste anses värdefullt för avnämarna till den skogliga utbildningen. Enligt
utskottets bedömning torde det t. ex. i skogsnäringen Finnas ett behov av
skogsmästare med teknisk grundutbildning på olika nivåer. Utskottet anser
det angeläget att kombinationsutbildningar av bl. a. det slag som angetts
i propositionen och motionerna underlättas. Det bör ankomma på
styrelsen för SLU att närmare överväga behovet av ett bredare rekryteringsunderlag
till skogsmästarlinjen och att utforma tillträdesregler i enlighet
härmed. Då frågan formellt faller inom styrelsens kompetensområde
bör motionerna 2711 och 2713 inte föranleda något särskilt initiativ från
riksdagens sida.

Vissa lokaliseringsfrågor m. m.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 682 av Börje
Hörnlund m. fl. (c) anförs att utlokaliseringen av skogshögskolan till
Umeå inte skett i enlighet med riksdagens beslut. Mer än 65 % av resurserna
uppges vara förlagda till Ultuna, medan övrig verksamhet är fördelad
på ett 20-tal orter. Motionärerna föreslår att en parlamentarisk beredningsgrupp
tillsätts med uppgift att skyndsamt tillgodose riksdagsbeslutet om
skogshögskolans förläggning till Umeå.

Även motion 2354 av Rune Ångström (fp) innehåller, utöver det avsnitt
som behandlats i det föregående, synpunkter på skogshögskolans lokalisering.
Flera åtgärder föreslås i syfte att stärka utbildningsresurserna i
Umeå. Härvidlag yrkas att en forsknings- och utbildningsenhet i skogsteknologiochvirkeslärabyggsuppi
Umeå och att den s. k. SIND-professuren
i produktutveckling och marknadsföring av sågade trävaror inrättas där.
Vidare hemställs att resurser ställs till förfogande för ett program för
regional forskning inriktad mot skogsförnyelse i svåra klimatlägen och
mot en teknik för intensivare skogsmarksutnyttjande.

Utskottet erinrar om att det ursprungliga riksdagsbeslutet om en förläggning
till Umeå av skogshögskolan innebar att modifikationer i lokaliseringsfrågan
kunde bli nödvändiga, dels med hänsyn till högskolans möjligheter
att bedriva forskning i södra och mellersta Sverige, dels med
hänsyn till den framtida organisationen av undervisningen (InU 1971:15).
I ett regeringsbeslut år 1973 fastslogs att en förläggning av 235 personer till
Umeå, 85 till Uppsala, 93 till Garpenberg och 16 till Stockholm skulle ligga
till grund för den fortsatta lokalplaneringen med anledning av skogshögskolans
omlokalisering. Enligt uppgifter som lämnats inför utskottet av
representanter för SLU uppgår det nuvarande antalet tjänster i Umeå

JoU 1983/84:33

6

(samtliga tjänster inkl. tjänster på forskningsrådsmedel, fonder m. m.) till
248, dvs. ett antal som t. o. m. överstiger det i nyssnämnda regeringsbeslut
angivna antalet. Samtidigt kan det konstateras att utvecklingen under de
senaste decennierna även lett till en ökning av resurserna i Uppsala. Flera
olika faktorer har bidragit till denna utveckling. Bl. a. har statsmakternas
beslut om t. ex forskningsinsatser inom bestämda ämnesområden, om
organisatoriska förändringar och om besparingar på utbildningsområdet
påverkat proportionerna mellan lokaliseringsorterna. Vidare bör påpekas
att riksdagen och övriga myndigheter i princip endast kan påverka de fasta
tjänstenas lokalisering. Forskningsresurser från forskningsråd och fonder
m. m. fördelas efter ansökan från enskilda forskare, och tjänster som
därvid inrättas placeras där den ansökande forskaren är lokaliserad. Mot
bl. a. angivna bakgrund kan det inte med fog hävdas att den hittillsvarande
utvecklingen varit oförenlig med riksdagens beslut om skogshögskolans
förläggning. Utskottet avstyrker motion 682.

Yrkandet i motion 2354 om uppbyggande av en forsknings- och utbildningsenhet
i skogsteknik och virkeslära i Umeå är delvis tillgodosett genom
det i propositionen aviserade lektoratet i skogsteknologi (prop. s.
5—6). Motionen bör i den delen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad beträffar den s. k. SIND-professuren vill utskottet nämna att denna
professur aktualiserades i samband med en utredning av statens industriverk
(SIND 1980:10), där bl. a. underströks behovet av ökade kunskaper
om vedråvaran och dess egenskaper i samband med ökad vidareförädling.
1 sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 föreslog lantbruksuniversitetet
att en sådan professur skulle inrättas inom institutionen för
virkeslära i Uppsala. Förslaget bifölls ej i budgetbehandlingen. I den
nyligen framlagda propositionen 1983/84:107 om forskning föreslås kraftfulla
satsningar på forskning och utveckling, bl. a. i fråga om virkets
kvalitet och vidareförädling (bil. 6 s. 13 och 31 f.). De medel som föreslås
bli tillgängliga bör kunna bidra till att en grundläggande kompetens byggs
upp inom de ämnesområden som motionären åsyftar. Förslagen i proposition
107 om ett långsiktigt program för skogsforskningen bör också
kunna tillgodose motionärens önskemål om forskning rörande skogsförnyelse
m. m. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motion
2354 i återstående delar lämnas utan någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner den i propositionen förordade ökningen
av antalet studerande på skogsteknikerlinjen,

2. att riksdagen godkänner den i propositionen förordade lokaliseringen
av skogsteknikerutbildningen,

JoU 1983/84:33

7

3. beträffande undervisningen i skogsleknologi

att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:2708 och
1983/84:2710 lämnar utan erinran vad i propositionen anförts
om tjänstens gradering,

4. beträffande den marknadsinriktade utbildningen på jägmästarlinjen att

riksdagen med avslag på motion 1983/84:2709, motion
1983/84:2712 yrkande 2, och motion 1983/84:2354 yrkande a)
lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om utbildningens
förläggning,

5. beträffande rekryteringsunderlaget till skogsmästarlinjen

att riksdagen dels godkänner vad utskottet anfört, dels lämnar
motionerna 1983/84:2711 och 1983/84:2713 utan vidare åtgärd,

6. beträffande komplettering av skogsteknikerutbildningen

att riksdagen lämnar motion 1983/84:2712 yrkande 1 utan vidare
åtgärd,

7. beträffande skogshögskolans lokalisering
att riksdagen avslår motion 1983/84:682,

8. beträffande vissa förstärkningar av skogsutbildningen i övrigt,
m. m.

att riksdagen lämnar motion 1983/84:2354 yrkandena b) — d)
utan vidare åtgärd,

9. att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen i övrigt
anförts om den högre skogliga utbildningen.

Stockholm den 12 april 1984

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Grethe Lundblad (s), Hans Wachtmeister (m), Gunnar Olsson
(s), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Jens
Eriksson (m), Börje Stensson (fp), Lennart Brunander (c), Inga-Britt Johansson
(s), Wivi-Anne Radesjö (s) och Paul Lestander (vpk).

JoU 1983/84:33

Reservationer

1. Undervisningen i skogsteknologi (morn. 3)

Börje Stensson (fp) och Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”långsiktiga produktionsförmåga” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i vad motionärerna anfört om behovet av en kraftfull
satsning på undervisningen i skogsteknologi i Umeå. Den undervisning
i skogsteknik och virkeslära som i dag meddelas i Umeå skulle i hög
grad underlättas om viss skogsteknisk och virkeslärekompetens fanns på
plats. Skogshögskolans forskning i Umeå riskerar att bli något ensidig när
kompetens i teknik och kvalitetsfrågor helt saknas. Som motionärerna
anfört är det ytterst väsentligt att söka finna helhetslösningar på de skogliga
problemen och att skapa intimt samarbete mellan tekniker och biologer.

I ett regionalt perspektiv och utifrån Umeå universitets utgångspunkt
har den föreslagna enheten ytterligare viktiga fördelar. För Umeåregionen
som helhet är en teknisk satsning utomordentligt värdefull. Vid Umeå
universitet finns alla basvetenskaper — kemi, fysik, elektronik m. m. —
men den tillämpade tekniska forskningen saknas. En tillräckligt kraftfull
skogsteknologisk enhet skulle därför kunna bli ett mycket viktigt element
i regionens vidare utveckling. Även vad gäller virkes- och kvalitetsfrågorna
finns ett växande intresse för dessa inom regionen, vilket på ett påtagligt
sätt skulle gynnas av den föreslagna enheten.

Utskottet anser mot angiven bakgrund att en skogsteknologisk enhet bör
inrättas i Umeå under ledning av en professor i ämnet skogsteknologi.
Merkostnaden för denna satsning i förhållande till regeringens förslag är
relativt liten. Vidare bör medel beräknas för två medhjälpare/assistenter.
Det bör ankomma på regeringen att i detalj beräkna kostnaderna för den
av utskottet föreslagna enheten och, om så erfordras, återkomma till riksdagen
med begäran om tilläggsanslag på lantbruksuniversitetets budget.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande undervisningen i skogsteknologi

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1983/84:2708 och 1983/84:2710

a) bemyndigar regeringen att vid Sveriges lantbruksuniversitet
inrätta en tjänst som professor (L 24/26) i ämnet skogsteknologi
i enlighet med vad utskottet förordat,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om medel till en professur och två assistenttjänster,

JoU 1983/84:33

9

2. Komplettering av skogsteknikerutbildningen (mom. 6)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 4 slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att det enligt 1977 års jordbrukspolitiska beslut
borde vara möjligt att utnyttja de fördelar som kombinationen jord/skog
innebar. Detta varén viktig förändring av den tidigare jordbrukspolitiken,
som innebar att jordbruksdelen ensam skulle ligga till grund för bedömningar
av företagets bärkraft. Skall man lyckas driva ett kombinerat företag
på ett tillfredsställande sätt krävs också utbildning i hur såväl jorden
som skogen skall skötas. Enligt utskottets mening bör behovet av sådan
utbildning beaktas i högre grad än som hittills varit fallet i samband med
skogsteknikerutbildningens uppläggning. Utskottet instämmer således i de
synpunkter som framförs i motion 2712. Skogsteknikerutbildningen bör
enligt utskottets mening kompletteras med en alternativ studieinriktning
som innebär att denna utbildning samordnas med lantbruksutbildningen
på ett sätt som tillgodoser kraven på kunskaper om det kombinerade
företagets skötsel. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande komplettering av skogsteknikerutbildningen

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2712 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Liber Tryck Stockholm 1984