om hälso- och miljöfarliga varor

Betänkande 1982/83:JoU25

JoU 1982/83:25

Jordbruksutskottets betänkande
1982/83:25

om hälso- och miljöfarliga varor
Motioner

I motion 1982/83:631 av Kerstin Ekman (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att ett program utarbetas för utbyte av
befintligt PCB i kondensatorer inom en femårsperiod.

I motion 1982/83:792 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till regler som ger produktkontrollnämnden
möjlighet att behovspröva nya kemiska ämnen.

I motion 1982/83:797 av Per Israelsson m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär genomförande av förhandsgranskning
av kemiska ämnen och produkter i enlighet med vad i motionen
anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär fortsatt och skyndsam uppbyggnad
av produktregistret i syfte att snarast nå de funktioner som i motionen
anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om produktinformation och utfärdande av hygieniska gränsvärden,

4. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder syftande till förbud mot
användande av bekämpningsmedel i parker och privata trädgårdar och en
plan för minskad giftanvändning inom jordbruk och trädgårdsnäring,

5. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att minska tillsatserna av
kemikalier i livsmedel och djurfoder enligt vad i motionen anförts,

6. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av LHMV:s tillämpningsbestämmelser
i enlighet med vad i motionen anförts.

I motion 1982/83:998 av Inga Lantz (vpk) yrkas att riksdagen uttalar att
den kommande giftkommissionen bör få i uppdrag att utreda och utvärdera
skadliga effekter av besprutning av bär, frukt och grönsaker i Sverige.

I motion 1982/83:1094 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
regeringen genomför en landsomfattande inventering av gamla kemikaliedepåer.

I motion 1982/83:1980 av Lennart Bladh m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av gällande bestämmelser för flygbesprutning av
åkermark.

1 Riksdagen 1982183. 16 sami. Nr 25

JoU 1982/83:25

2

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal under allmänna
motionstiden 1983 väckta motioner om kontrollen av hälso- och miljöfarliga
varor och därmed sammanhängande frågor. Motionsyrkandena avser såväl
produktkontrollens organisation som användningen av vissa produkter.

Produktkontrollnämndens organisation

Motionerna 792 och 797 berör i olika avseenden produktkontrollens
organisation. Motionsyrkandena avser bl. a. införande av behovsprövning
av ämnen som anmäls för inregistrering i Sverige samt införande av
obligatorisk förhandsprövning av nya kemiska produkter. Yrkandena berör
vidare den fortsatta uppbyggnaden av ett produktregister samt behovet av
förbättrad produktinformation och av en översyn och konkretisering av
tillämpningsbestämmelserna till lagen om hälso- och miljöfarliga varor.

Flertalet frågor har tidigare varit föremål för riksdagens prövning med
anledning av väckta motioner i ämnet.

Frågan om behovsprövning av ämnen som anmäls för registrering tas upp i
motion 792 enligt vilken riksdagen bör hos regeringen hemställa om förslag
till regler som ger produktkontrollnämnden möjlighet att företa sådan
prövning. Motionären framhåller att nämnden inte med nu gällande regler
kan avslå en registreringsansökan av ett kemiskt ämne med hänvisning till att
det redan finns ämnen på marknaden som fyller samma ändamål. Det gör
bl. a. att det inte går att förhindra ”onödiga djurförsök”.

Utskottet uttryckte förra året vid behandling av en motsvarande motion
sympati för motionens syfte. Utskottet erinrade bl. a. om att utskottet i annat
sammanhang med anledning av en motion om djurskydd beträffande vissa
kemiska preparat med ytterst perifert användningsområde (t. ex. medel för
att förhöja vissa krukväxters utseende e. d.) framhållit att det enligt
utskottets mening var klart stötande från etisk synpunkt om djurförsök skulle
behöva förekomma i tillverkningsprocesserna. Detta hade också riksdagen
som sin mening gett regeringen till känna (JoU 1981/82:3).

Införandet av en allmän behovsprövning som ett led i produktkontrollnämndens
prövning i förevarande fall skulle emellertid ställa stora krav på
nämndens resurser. Hur en utökning av produktkontrollnämndens uppgifter
i angivet hänseende skulle påverka den övriga kontrollverksamheten var
svårt att överblicka. I sammanhanget hänvisades också till att frågan om
produktkontrollens framtida organisation var föremål för prövning inom
regeringskansliet. Det påpekades också att en särskild utredning arbetade
med frågor om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket
m. m. (Jo 1979:09). Denna utredning kunde väntas beröra bl. a. frågan om
behovsprövning av ifrågavarande medel.

Med anledning av det anförda fann utskottet då ifrågavarande motion inte

JoU 1982/83:25

3

böra påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd. Detta blev också riksdagens
beslut (JoU 1981/82:30).

Den nyss berörda utredningen om användningen av kemiska medel väntas
inom den närmaste framtiden framlägga sitt huvudbetänkande. Under
hänvisning härtill och till vad som i det följande anförs om en kemikommission
förordar utskottet att motion 792 lämnas utan ytterligare åtgärd av
riksdagen.

Frågan om skärpt miljökontroll i form av förhandsgranskning av vissa
hälso- och miljöfarliga varor har flera gånger behandlats av riksdagen utan att
föranleda någon ytterligare åtgärd.

Vid behandlingen av motionsyrkandena har utskottet framhållit att
lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor självfallet bör utformas på ett
sätt som vid tillämpningen medger en så effektiv produktkontroll som
möjligt. Detta har också varit tanken med nu gällande svenska lagstiftning på
området. Mycket hänger emellertid på hur tillämpningen sker, och där
kräver, som utskottet i olika sammanhang anfört, den snabba utvecklingen
på förevarande område ett oavlåtligt framflyttande av positionerna från de
produktkontrollerande samhällsorganens sida. Utan erforderliga resurser,
såväl på det personella som på det materiella planet, riskerar emellertid ett
aldrig så ambitiöst utformat regelsystem att bli en pappersprodukt.
Sammanfattningsvis har utskottet konstaterat - med instämmande i tidigare
aktuella motioners syfte - att den svenska miljökontrollagstiftningen i sin
nuvarande utformning får anses väl avvägd med hänsyn till de möjligheter
som i vårt land f. n. står till buds för en utbyggnad av förevarande
kontrollverksamhet. I sammanhanget har också hänvisats bl. a. till företagna
organisationsförändringar vid naturvårdsverket. Vidare har påpekats att
hithörande spörsmål även tagits upp av den kommitté (Jo 1978:06) som haft
att se över produktkontrollens organisation och vars betänkande (Ds Jo
1980:04) var föremål för prövning i jordbruksdepartementet.

Med anledning av det ånyo framförda motionsyrkandet i ämnet, motion
797 yrkande 1, vill utskottet erinra om att jordbruksministern i den inledande
översikten över jordbruksdepartementets avsnitt av årets budget (prop.
1982/83:100 bilaga 11) betonat det allvarliga hot mot miljön som den stora
användningen av kemikalier utgör. Vi har i dag kunskaper endast om en
begränsad del av de skadliga effekter som användning av olika kemiska
ämnen medför. Trots att en rad olika åtgärder vidtagits under senare år för
att förbättra kontrollen, framstår i dag kemikalieanvändningen som ett av de
allvarligaste långsiktiga hälso- och miljöproblemen. Samhällets kontroll över
användningen av kemiska ämnen och produkter behöver därför effektiviseras
och samordnas. För att se över pågående verksamhet och lägga fram
förslag till insatser för en förbättrad kontroll, skulle enligt vad som aviserades
i propositionen en särskild kemikommission tillkallas.

I enlighet med vad sålunda anförts har regeringen den 10 februari 1983
beslutat tillsätta en kemikommission med uppgift att göra en samlad översyn
1* Riksdagen 1982/83. 16 sami. Nr 25

JoU 1982/83:25

4

framlägga förslag till en förbättrad och effektivare kontroll över användningen
av kemiska produkter. Kommissionen som blir parlamentariskt sammansatt
skall arbeta under en tvåårsperiod.

Kommissionen skall enligt vad som upplysts i meddelande från jordbruksdepartementet
kartlägga de problem som är en följd av kemikalieanvändningen
och ta fram underlag för en helhetssyn på ifrågavarande användning.
En av kommissionens uppgifter blir enligt vad utskottet erfarit att utreda
formerna för en allmän förhandskontroll av nya ämnen. Med en sådan
kontroll avses att nya ämnen inte skall få marknadföras eller tas i bruk utan
att ansvarig kontrollmyndighet fått möjlighet att bedöma ämnena.

Utskottet förordar med hänvisning till det anförda att motion 797
yrkande 1 inte föranleder någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Beträffande produktregistret har utskottet tidigare framhållit att nyssnämnda
register kommer att få en avgörande betydelse för uppnåendet av
målen för produktkontrollen. Det är främst produktkontrollnämnden som
har att ta ställning till registrets närmare utformning och uppbyggnad.
Utskottet har dock i flera sammanhang understrukit vikten av att det
fortsatta arbetet med produktregistret bedrivs så att det snarast kommer till
praktisk användning. Samtidigt har utskottet med skärpa framhållit nödvändigheten
av att registret kan utnyttjas så att skyddsombuden på effektivaste
möjliga sätt bereds tillgång till för deras verksamhet relevanta uppgifter ur
registret.

Dessa uttalanden äger alltjämt full giltighet. Som tidigare redovisats för
riksdagen genomfördes den första etappen av produktregistrets uppbyggnad
under år 1979.1 denna etapp (anmälningsetappen) begärde man in uppgifter
om namnen på de kemiska produkter som används. Detta s. k. anmälningsregister
innehåller uppgifter om ca 100 000 produkter, anmälda av 2 500
företag.

År 1979 inleddes etapp två och den är nu i stort sett avslutad. I den andra
etappen har registret byggts ut med uppgifter om anmälda produkters
sammansättning och om andra förhållanden i fråga om produkterna som är
av betydelse från hälso-och miljösynpunkt. För ca 13 000 s. k. baskemikalier
finns i dag uppgifter om innehållsämnena och halter av dessa.

Sedan frågan om den fortsatta utbyggnaden av produktregistret under
vintern beretts inom regeringskansliet har regeringen den 10 februari 1983
gett produktkontrollnämnden i uppdrag att gå vidare med nästa etapp i
uppbyggnaden av produktregistret.

I den nu beslutade tredje etappen skall produktkontrollnämnden ta in
uppgifter om sådana ämnen som kan bidra till en produkts hälsofarlighet.
Samtidigt får den i det föregående omnämnda kemikommissionen till uppgift
att ta fram det underlag som behövs för beslut om därpå följande
utbyggnadssteg. Därvid skall en närmare plan för bl. a. registrets användning
i tillsynsarbetet läggas fram. Vidare skall kommissionen utreda frågor om
sekretess, datasäkerhet och om hur informationen skall ges från registret.

JoU 1982/83:25

5

Under angivna förhållanden finner utskottet motion 797 såvitt den rör
produktregistrets fortsatta uppbyggnad (yrkande 2) inte påkalla någon
riksdagens ytterligare åtgärd.

Enligt motion 797 yrkande 3 bör riksdagen uttala sig för att informationen
om produktkontrollen görs tillgänglig och förs ut både till dem som
yrkesmässigt hanterar ämnena och produkterna och till konsumenterna.
Riksdagen bör också fastställa att det bör vara en uppgift för produktkontrollen
att samla och tillhandahålla underlag för de myndigheter som
ansvarar för arbetsmiljön i vad gäller underlag för fastläggande av nya
gränsvärden för ämnen och produkter. I yrkande 6 begärs vidare en översyn
av tillämpningsbestämmelserna till lagen om hälso- och miljöfarliga varor.

Även nu berörda frågor hör till dem som skall undersökas av kemikommissionen.
Denna skall bl. a. studera olika åtgärder för att minska riskerna
vid användningen av kemikalier. Sådana åtgärder kan vara säkrare
hanteringsmetoder, skyddsföreskrifter, information, utbildning m. m.
Behovet av förbättrad information om kemikalieanvändningens risker till
bl. a. skyddsombud skall därvid prövas. En viktig uppgift för kommissionen
är också att se över lagstiftning och organisation på kemikaliekontrollens
område.

Motion 797 synes med anledning av vad här anförts inte heller i nu berörda
delar böra påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Hanteringen av vissa produkter, m. m.

I motion 631 yrkas att ett program utarbetas för utbyte av befintligt PCB i
kondensatorer inom en femårsperiod. Motionären pekar på behovet av
snabba åtgärder med hänsyn till föreliggande brand- och förgiftningsrisker.

Utskottet vill erinra om att det i enlighet med de principer som gäller för
kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor ankommer på regeringen och
berörda myndigheter att svara för det närmare avgörandet när det gäller
frågor om förbud mot eller andra ingripanden i fråga om hanteringen av
ifrågavarande produkter. Såvitt avser den i motion 631 berörda frågan kan
nämnas att statens naturvårdsverk enligt det handlingsprogram för hantering
av miljöfarligt avfall som redovisas i verkets PM 1591 rörande 1980-talets
stora miljöfrågor med stöd av lagen om hälso- och miljöfarliga varor verkar
för att hälso- och miljöfarliga ämnen i vissa produkter och komponenter byts
ut mot mindre farliga. Motionen bör med hänsyn till det anförda kunna
lämnas utan ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Användningen av bekämpningsmedel behandlas i motionerna 797 yrkande
4,998 och 1980.1 den förstnämnda motionen yrkas sålunda på förbud mot
användande av bekämpningsmedel i parker och privata trädgårdar. Vidare
begärs en plan för minskad giftanvändning i jordbruk och trädgårdsnäring.

JoU 1982/83:25

6

Enligt motion 998, som särskilt tar sikte på besprutningen av bär, frukt och
grönsaker, bör den kommande giftkommissionen få i uppdrag att utreda och
utvärdera skadliga effekter av sådan besprutning. I motion 1980 slutligen
begärs en översyn av gällande bestämmelser för flygbesprutning av
åkermark.

Utskottet vill framhålla att samtliga här berörda frågor ingår bland dem
som utredningen om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket
haft till uppgift att pröva. Som i det föregående anförts kommer utredningen
inom kort att presentera resultatet av sina överväganden. Med hänsyn härtill
och med hänvisning jämväl till vad utskottet tidigare anfört om regeringens
och berörda myndigheters primära ansvar för kontrollen av hälso- och
miljöfarliga varor föreslår utskottet att riksdagen lämnar motionerna 797
yrkande 4, 998 och 1980 utan ytterligare åtgärd.

I motion 1094 framhålls bl. a. att gamla nedgrävda och på annat sätt dolda
kemikalierester utgör ett stort problem. Motionärerna anser att det bör
skapas en planläggning för hur den typen av miljöhot skall kunna hanteras.
En sådan planering bör inledas med en inventering. Det viktiga är att vi
snarast får ett grepp om hur omfattande problemet är så att rätta åtgärder kan
förberedas, om inte annat så i beredskapssyfte. Enligt motionärernas mening
bör riksdagen begära att regeringen genomför en landsomfattande inventering
av gamla kemikaliedepåer.

Enligt vad utskottet inhämtat har statens naturvårdsverk aktualiserat
hithörande frågor hos regeringen. Beredning av ärendet pågår f. n. i
jordbruksdepartementet. Utskottet finner med hänsyn härtill inte anledning
att nu påfordra något särskilt initiativ från riksdagens sida i frågan. Motionen
föreslås därför lämnas utan åtgärd av riksdagen i förevarande del (yrkande
3).

I motion 797 begärs åtgärder för att minska tillsatserna av kemikalier i
livsmedel och djurfoder (yrkande 5). Motionärerna anser att det bör göras en
översyn som syftar till avskaffande eller neddragning av tillsatser samt
forskning efter ersättningar som kan medföra mindre risker. Användningen
av antibiotika i djurfoder anser motionärerna böra bli föremål för särskild
prövning.

Vad gäller frågan om livsmedelstillsatser får utskottet erinra om att de
grundläggande rättsreglerna på förevarande område finns i livsmedelslagen
(1971:511). Denna har närmast karaktären av ramlagstiftning, som anger de
allmänna riktlinjerna för regeringens och berörda myndigheters handlande i
fråga om livsmedelskontroll m. m. Enligt 24 § livsmedelslagen utövar statens
livsmedelsverk den centrala tillsynen över efterlevnaden av sagda lag och i
anslutning därtill lämnade föreskrifter. Med stöd av bemyndiganden i lagen
har regeringen i livsmedelsförordningen (1971:807) överlämnat åt livsmedelsverket
att meddela närmare föreskrifter i fråga om lagstiftningens
tillämpning i olika hänseenden. Begreppet livsmedelstillsats finns definierat i

JoU 1982/83:25

7

1 § 2. livsmedelslagen. Härmed avses dels berikningsmedel som är avsett att
tillföras livsmedel för att förbättra dess näringsvärde, dels annan vara eller
ämne som är avsedd att tillföras livsmedel för att påverka dess hållbarhet,
konsistens, färg, smak eller lukt eller åstadkomma annan bestämd egenskap
hos livsmedlet, om berikningsmedlet, ämnet eller råvaran ej är livsmedelsråvara.
Som livsmedelstillsats får i regel användas endast tillsats som
godkänts av livsmedelsverket. Av livsmedelskungörelsen framgår att tillsats
får godkännas endast om den är av värde för konsumenterna eller av
särskilda skäl behövs för livsmedlets hantering. Förutom att tillsatsen måste
vara godkänd bestämmer livsmedelsverket till vilka livsmedel och oftast
också i vilka mängder den får användas. Tillsatsen får i den använda
koncentrationen inte ha några skadliga effekter på människan.

Utskottet vill framhålla att frågan om användningen av tillsatser i
livsmedel har stor betydelse från bl. a. konsumentsynpunkt. Enligt vad nyss
anförts om kompetensfördelningen på förevarande område mellan riksdag
och regering samt berörda myndigheter ankommer det emellertid på
livsmedelsverket att pröva hithörande ärenden. Livsmedelsverket har också
ägnat dessa frågor fortlöpande uppmärksamhet och bl. a. i utfärdad
tillämpningskungörelse kringgärdat användningen av livsmedelstillsatser
med noggranna föreskrifter. Utskottet utgår från att den i motion 797
berörda frågan om en restriktivare användning av livsmedelstillsatser
kommer att ägnas fortsatt uppmärksamhet utan någon riksdagens särskilda
åtgärd.

Vad därefter beträffar den i samma motionsavsnitt upptagna frågan om
minskad användning av antibiotika i djurfoder får utskottet erinra om att
antibiotikan i huvudsak utnyttjas dels som medel mot djursjukdomar m. m.,
dels som tillväxtbefrämjande ämne. Riskerna med antibiotikatillförseln
anses främst bestå i att den leder till utveckling och selektion av resistenta
bakteriestammar hos de utfodrade djuren. Resistenta sjukdomsalstrande
bakterier kan spridas från djuren till den yttre miljön. En recirkulation av
sådana bakterier kan uppstå, i vilken även människan innefattas.

Utskottet har tidigare, då motioner i ämnet varit föremål för prövning,
anfört kritiska synpunkter på användningen av antibiotika i animalieproduktionen.
Samtidigt har framhållits att tillverkning och försäljning av fodermedel
som innehåller s. k. specialämnen är noggrant reglerade i olika
författningar. Enligt 7 § förordningen (1961:381) om tillverkning av och
handel med fodermedel m. m. får sådana varor inte saluföras eller försäljas
utan tillstånd av kontrollmyndigheten, dvs. statens jordbruksnämnd. Tillstånd
får inte lämnas med mindre det tillstyrkts av lantbruksstyrelsen,
socialstyrelsen och statens livsmedelsverk (SFS 1971:1145). Samtliga nu
nämnda myndigheter arbetar kontinuerligt med frågor rörande antibiotikaanvändningen.
Myndigheterna har allmänt redovisat en restriktiv grundinställning
till användningen av antibiotika, framför allt när det gäller tillförsel
av sådana ämnen i tillväxtbefrämjande syfte. Man har därvid bl. a. hänvisat

JoU 1982/83:25

8

till och uttryckt förståelse för de ökade kraven från konsumenterna att
livsmedel bör vara fria från främmande ämnen. Bl. a. har jordbruksnämnden
framhållit vikten av att användning av produktionshöjande medel inte tillåts
förrän fullt övertygande svenska försök visat att det var livsmedelshygieniskt
invändningsfritt och produktionsekonomiskt välmotiverat. Utskottet, som
tidigare uttryckt sin anslutning till denna uppfattning, vill ånyo understryka
det angelägna i att fortsatta ansträngningar görs för att närmare belysa
effekterna av antibiotikaanvändningen inom animalieproduktionen och för
att komma till rätta med dess negativa verkningar. Bl. a. bör man enligt
utskottets mening kunna räkna med att den nya kemikommissionen kommer
att ägna antibiotikaanvändningen ingående intresse.

Mot angiven bakgrund finner utskottet motion 797 yrkande 5 inte heller i
denna del påkalla någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

Produktkontrollens organisation

1. beträffande behovsprövning av vissa ämnen

att riksdagen lämnar motion 1982/83:792 utan ytterligare
åtgärd,

2. beträffande förhandsgranskning av vissa hälso- och miljöfarliga
varor

att riksdagen lämnar motion 1982/83:797 yrkande 1 utan

ytterligare åtgärd,

3. beträffande produktregistret

att riksdagen lämnar motion 1982/83:797 yrkande 2 utan

ytterligare åtgärd,

4. beträffande information om produktkontrollen

att riksdagen lämnar motion 1982/83:797 yrkande 3 utan

ytterligare åtgärd,

5. beträffande översyn av tillämpningsbestämmelserna

att riksdagen lämnar motion 1982/83:797 yrkande 6 utan

ytterligare åtgärd,

Hanteringen av vissa produkter, m. m.

6. beträffande utbyte av PCB i kondensatorer
att riksdagen avslår motion 1982/83:631,

7. beträffande användningen av bekämpningsmedel
att riksdagen avslår

a) motion 1982/83:797 yrkande 4,

JoU 1982/83:25

9

b) motion 1982/83:998,

c) motion 1982/83:1980,

8. beträffande inventering av gamla kemikaliedepåer
att riksdagen avslår motion 1982/83:1094 yrkande 3,

9. beträffande användningen av kemikalier i livsmedel och djurfoder att

riksdagen lämnar motion 1982/83:797 yrkande 5 utan
ytterligare åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1983

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Hans Wachtmeister (m), Gunnar Olsson (s), Martin Segerstedt
(s), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m), Börje
Stensson (fp), John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Jan-Eric Virgin (m),
Bengt Kronblad (s) och Lennart Brunander (c).

Reservationer

1. Utbyte av PCB i kondensatorer (mom. 6)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) mindre farliga.

Utskottet får erinra om att PCB är ett gift som kan ge svåra skador på hälsa
och miljö. Det finns uppskattningsvis 2 000 ton PCB kvar i Sverige. PCB
återfinns i elektrisk utrustning på elverk och industri. Det finns kanske
100 000 kondensatorer och 200 transformatorer som är fyllda med PCB.
Exakt var de finns vet man ej.

Med början förra våren har ett antal PCB-bränder inträffat. Vid dessa
bränder bildas giftig debensofuan. Saneringen efter sådana olyckor är
mycket besvärlig och riskfylld. Från början utgick man från att det skulle ta
20 till 30 år innan Sverige var befriat från PCB. Det står nu helt klart att de
PCB-kondensatorer som finns måste bytas snabbare. Svensk elverksförening
föreslår i en utredning att en stor del av dessa skall bytas ut snabbt. Utskottet
delar för sin del den i motion 631 framförda uppfattningen att ett program
genom regeringens och berörda produktkontrollmyndigheters försorg bör
utarbetas för utbyte av befintligt PCB i kondensatorer, med sikte på att

JoU 1982/83:25

10

utbytet skall vara genomfört inom en femårsperiod. Detta bör riksdagen som

\

sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande utbyte av PCB i kondensatorer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1982/83:631 anfört,

2. Inventering av gamla kemikaliedepåer (mom. 8)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Enligt vad” och
slutar med ”del (yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Enligt vad (lika med utskottet) i jordbruksdepartementet.

Utskottet vill framhålla att gamla nedgrävda eller på annat sätt dolda
kemikaliedepåer utgör ett stort problem från såväl hälso- som miljösynpunkt.
Det är viktigt att vi snarast får ett grepp om hur omfattande problemet
är, så att effektiva saneringsåtgärder snabbt kan sättas in.

Mot angiven bakgrund är det angeläget att en landsomfattande inventering
av gamla kemikaliedepåer, såsom föreslås i motion 1094 yrkande 3, med det
snaraste kommer till stånd. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande inventering av gamla kemikaliedepåer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1982/83:1094 yrkande 3
anfört,

Särskilt yttrande

John Andersson (vpk) anför:

I betänkandet behandlar jordbruksutskottet motion 797 yrkandena 1-6,
som tar upp problem kring hälso- och miljöfarliga varor. Samtliga yrkanden
har tidigare varit föremål för motioner från vpk. Vi finner det ändå
meningsfullt att återkomma. Att årligen aktualisera dessa viktiga miljöfrågor
motionsvägen leder ju till att riksdagen får en aktuell och faktaunderbyggd
redovisning av hur frågorna ligger till.

Yrkandena i motion 797 rör till stor del frågor som socialdemokratiska
ledamöter tagit upp i motioner under sin tid i opposition. Det har därför
skapats stora förväntningar på att dessa viktiga miljöpolitiska frågor nu, när
det efter 1982 års val blivit en ny riksdagsmajoritet och en ny regering, skall
kunna föras vidare till bra lösningar.

De nya faktorer som kommit till sedan föregående års behandling i

JoU 1982/83:25

11

riksdagen är främst två. Dels har utredningen om användningen av kemiska
medel inom skogs- och jordbruk slutförts, dels har regeringen fattat beslut
om tillsättande av en kemikommission.

Vi utgår ifrån att de olika frågor som aktualiserats i motionen kommer att
till stora delar kunna bli tillgodosedda dels genom de regeringens förslag som
grundar sig på den här aktuella utredningen, dels - längre fram - genom
regeringsförslag grundade på vad kemikommissionen kommer fram till. Vi
utgår också ifrån att regeringen kommer att lägga delförslag i viktiga frågor
utan att avvakta kemikommissionens slutrapport.

Det är mot den här anförda bakgrunden som vi denna gång inte följt upp
vår motion i en reservation utan nöjt oss med ett särskilt yttrande.