om godkännande av ett ramavtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Sverige och de Europeiska gemenskaperna (prop. 1985/86:89), m. m.

Betänkande 1985/86:UU17

Utrikesutskottets betänkande
1985/86:17

om godkännande av ett ramavtal om vetenskapligt
och tekniskt samarbete mellan Sverige och de
Europeiska gemenskaperna (prop. 1985/86:89),
m. m.

uu

1985/86:17

Propositionen

I proposition 1985/86:89 föreslås att riksdagen godkänner ett ramavtal
mellan Sverige och de Europeiska gemenskaperna (EG) om vetenskapligt
och tekniskt samarbete. Avtalet syftar till att skapa en bas för utvecklingen av
dylikt samarbete mellan Sverige och EG inom områden av gemensamt
intresse.

Sverige deltar redan i dag i det europeiska forskningssamarbetet i olika
former via bl. a. samarbetet inom vetenskaplig och teknisk forskning
(COST), den europeiska rymdorganisationen (ESA), den europeiska kärnforskningsinstitutionen
(CERN), den europeiska organisationen för rymdforskning
(ESRO) och det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi
(EMBL). Sverige är också anslutet till EG:s fusionsforskningsprogram
genom samarbetsavtal med Euratom. Därtill har Sverige ingått ett antal
bilaterala forskningsavtal med EG, bl. a. på hälso- och sjukvårdsområdet,
samt beträffande miljövård, avfallsåtervinning och träforskning.

Det nu föreliggande avtalet skall utgöra en ram för forskningssamarbetet
utan att formerna för samverkan binds. Enligt förslaget skall separata
överenskommelser träffas när sådan samverkan blir aktuell. Detta innebär i
praktiken att samarbetet genomförs så, att ett eller flera svenska organ
genom kontrakt eller avtal knyts till EG-programmen, delar av programmen
eller genom EG-anknytning till motsvarande svenska projekt. I sådana
kontrakt avses de närmare formerna för samarbetet regleras. En gemensam
forskningskommitté Sverige-EG skall tillsättas för att fastställa lämpliga
samarbetsområden. Kommittén skall mötas minst en gång om året.

Med tillkomsten av ett ramavtal ges ökade möjligheter för Sverige att på
ett tidigt stadium få insyn i det omfattande forsknings- och utvecklingsarbete
som bedrivs inom EG. Samtidigt innebär avtalet en bevarad självständighet i
det svenska forskningsarbetet. Det tillgodoser krav på bibehållen svensk
handlingsfrihet vad gäller såväl forskningens innehåll som det framtida
samarbetet.

Deltagande företags och institutioners intressen kommer att vara avgörande
för omfattningen och inriktningen av forskningssamarbetet med EG.
Regeringen förutsätter dock att EG:s forskningsprogram till stora delar
kommer att omfatta verksamhet inom sådana områden som är prioriterade
också inom svensk forsknings- och utvecklingsverksamhet.

1 Riksdagen 1985/86. 9 sami. Nr 17

Motioner

UU 1985/86:17

1 anslutning till propositionen har väckts motionerna 302 och 303. Förutom
dessa behandlar utskottet i betänkandet även motionerna 1985/86:U503 om
Sveriges förbindelser med EG och U524 om ökat samarbete med den
europeiska gemenskapen.

I motion 1985/86:302 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen med
bifall till proposition 1985/86:89 som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs dels om neutralitetspolitiska förbehåll i samarbetet
med EG-länderna, dels om önskvärdheten av ökat samarbete med de
socialistiska länderna i Europa.

I motion 1985/86:303 av Olof Johansson m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om prioritering av insatser för ett utvecklat
vetenskapligt och industriellt internationellt forskningssamarbete,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om Sveriges framtida deltagande i det internationella
samarbetet på atomenergiområdet.

I motion 1985/86:U503 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
Sveriges förbindelser med den Europeiska gemenskapen.

I motion 1985/86:U524 av Hadar Cars m.fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en vitbok av det slag som
nämnts i motionen i syfte att underlätta Sveriges medverkan i en integrerad
västeuropeisk ekonomisk marknad,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur Sverige mer aktivt
skall kunna delta i det miljö-social-konsumentpolitiska samarbetet inom EG
och i det europeiska kultur- och forskningssamarbetet,

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
övrigt anförts i denna motion angående samarbetet med EG.

Utskottet

I det frihandelsavtal som Sverige slöt med EEC 1972 återfinns en bestämmelse
om utveckling av samarbetet till områden som inte täcks av avtalet. På
svensk sida lades stor vikt vid att avtalet på så sätt skulle bli utvecklingsbart.
Detta innebär att innehållet i våra förbindelser med EG inte är givet en gång
för alla; Sverige har vid sidan av frihandelsavtalet kunnat ingå i ett nära, och i
flera fall formaliserat, samarbete med EG på en rad viktiga områden. Som
utskottet framhöll i sitt betänkande UU 1984/85:18 om Sveriges förbindelser
med EG bör denna vidareutveckling och fördjupning av våra relationer med
Gemenskapen fortsätta på alla områden där ett ömsesidigt intresse föreligger.
Sverige är genom sin stora utrikeshandel och sitt öppna ekonomiska
system beroende av EG och dess medlemsländer, på samma sätt som EG är
beroende av sin omvärld.

Där beroendet ändå finns är det enligt utskottets mening värdefullt att det

genom samarbetsavtal eller på annat sätt kan kanaliseras så att största
ömsesidiga nytta skapas för båda parter.

Det nu föreliggande ramavtalet är ett resultat av de förhandlingar som
efter statsministerns besök i EG-kommissionen i februari 1983 inleddes om
formerna för ett närmare samarbete på forsknings- och utvecklingsområdet.
Avtalet undertecknades av Sverige den 13 januari 1986. Motsvarande avtal
har slutits mellan EG och Schweiz och håller på att slutförhandlas även med
Finland, Norge och Österrike.

Utskottet välkomnar ramavtalet som en viktig gemensam viljeyttring som
skall stimulera samarbetet mellan institutioner, företag etc. på båda sidor.
För svensk del innebär avtalet ett steg i breddningen och fördjupningen av
det europeiska samarbetet. EG intensifierar nu sina ansträngningar inom det
tekniskt-industriella området för att söka skapa en verklig europeisk
hemmamarknad och stärka de europeiska företagens konkurrenskraft. Det
är viktigt för Sverige att så långt möjligt delta i detta arbete. Det föreliggande
avtalet kan, såsom utsägs i propositionen, bli en inkörsport för svenskt
industrideltagande i hittills stängda industriforskningsprogram.

I motion 302 framhålls att även om Sverige självfallet är intresserat av
samarbete med EG på olika områden detta samarbete inte får stå i strid med
den svenska neutralitetspolitiken. Det bör enligt motionärerna kraftigt
understrykas att Sverige kan ha neutralitetspolitiska förbehåll mot vissa
former av vetenskapligt-tekniskt samarbete med EG-länderna.

Utskottet konstaterar att det föreliggande avtalet är ett ramavtal som inte
medför några utrikespolitiska bindningar. Avsikten är att det sedermera
skall fyllas med innehåll genom överenskommelser på skilda sakområden.
Fastställandet av dessa områden, liksom av de närmare formerna för
samarbetet, kommer att ske i den gemensamma forskningskommittén
Sverige-EG. Det blir där sålunda möjligt att i varje särskilt fall ta ställning till
de olika samarbetsprojekten och tillse att Sverige inte blir bundet av ett
samarbete som skulle kunna äventyra vår utrikespolitiska handlingsfrihet. -Detta återspeglar den grundläggande inställning Sverige intog vid förhandlingarna
med Gemenskapen i början av 1970-talet. Medlemskap avskrevs då
för svensk del såsom oförenligt med en alliansfri utrikespolitik. Genom
avgränsade avtal har vi, som nämnts, i stället ingått i ett nära samarbete på
olika områden (frihandel, forskning etc.). På detta sätt kan i det enskilda
fallet varje gång samarbetets form och innehåll noga övervägas och avgöras.

I motion 302 anförs vidare att Sverige har ett starkt intresse av såväl
politiska som ekonomiska skäl att utveckla samarbetet även med de
socialistiska länderna i Europa. Nya samarbetsformer också på det vetenskapligt-tekniska
området bör sökas med dessa stater.

Utskottet noterar att Sverige sedan lång tid tillbaka har bilaterala avtal om
ekonomiskt, industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete med samtliga
östeuropeiska stater utom Albanien. Detta fortgår oberoende av ramavtalet
med EG. Utskottet anser att ett ökat samarbete med dessa länder bör
eftersträvas i de fall ömsesidigt intresse föreligger och det kan vara till nytta
för båda parter.

Motion U302 får därmed anses besvarad.

I motion 303 hävdas bl. a. att samhället bör inrikta sitt stöd för industriell

UU 1985/86:17

3

utveckling på områden där Sverige har något att ge i utbyte såsom t. ex. data,
elektronik, telekommunikation, miljöteknik, icke-nukleär energi eller
rymdforskning. Däremot bör, enligt motionärerna, samhället inte medverka
till forskningssamarbete om t. ex. kärnkraften. Här bör samarbetet begränsas
till områden som är nödvändiga för att minimera miljö- och säkerhetsrisker
under den övergångsperiod kärnkraften skall användas. Sverige bör,
skriver motionärerna, dra sig ur det internationella energisamarbetet vad
gäller fusionsforskning. Det bör noggrant prövas i vad mån kostnaderna för
deltagande i program eller organ rörande atomenergiområdet kan minska
med hänsyn till det ramavtal som slutits med EG.

Utskottet konstaterar att samarbetets vidare utveckling, enligt ramavtalet,
kommer att avgöras av de intressen, önskemål och prioriteringar som finns
hos t. ex. företag och forskningsinstitutioner. Det ligger således ingen
automatik i avtalet så att Sverige därigenom skulle anslutas till olika
EG-program. Som utsägs i propositionen torde man emellertid kunna
förutsätta att EG:s forskningsprogram till stora delar kommer att omfatta
verksamhet inom sådana områden som är prioriterade också inom svensk
forsknings- och utvecklingsverksamhet. När avtalet skall fyllas med innehåll
kommer Sveriges intressen och kompetens på varje enskilt sakområde
givetvis att ha stor betydelse.

Med stöd av det anförda avstyrks yrkande 1 i motion 303.

Beträffande Sveriges deltagande i det europeiska fusionsforskningssamarbetet
har denna fråga senast behandlats av utskottet i betänkande UU
1985/86:16. Som framgår där har det svenska deltagandet ingående prövats.
På grundval av slutsatserna i den särskilda utredning som gjorts har
regeringen föreslagit att Sverige borde kvarstå i det nuvarande samarbetet.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är värdefullt för Sverige att ha
möjlighet delta i det europeiska fusionssamarbetet. Det är också av stor
betydelse för våra allmänna relationer med EG - inte minst med tanke på det
nu föreliggande ramavtalet - att Sverige uppfattas som en seriös och
tillförlitlig partner för långsiktigt samarbete i forskningsfrågor.

Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 2 i motion 303.

Utskottet övergår därefter till att behandla motionerna U503 om Sveriges
förbindelser med EG och U524 om ökat samarbete med den Europeiska
gemenskapen.

Motion U503 är en hänvisningsmotion till motion N216 om riktlinjer för
näringspolitiken. I den sistnämnda sägs bl. a. att, när förutsättningar
föreligger, bör Sverige i samarbete med andra nordiska länder, och inom
ramen för sin alliansfria politik, söka ett fullvärdigt medlemskap i EG. Intill
dess bör Sverige främst koncentrera uppmärksamheten på att vidareutveckla
samarbetet med EG inom ramen för nuvarande avtal.

Frågan om Sveriges förbindelser med EG har, som nämnts, utförligt
behandlats av utskottet i betänkande UU 1985/86:18. Utskottet konstaterade
därvid bl. a. att det under förhandlingarna med Gemenskapen om samarbetsformerna
i början av 1970-talet bedömdes vara omöjligt att förena
medlemskap med en alliansfri svensk utrikespolitik. Utskottet är av uppfattningen
att denna bedömning visat sig vara riktig och måste stå fast även i dag;

UU 1985/86:17

4

EG-länderna eftersträvar ett nära politiskt samarbete och har numera ett
regelbundet utrikespolitiskt samråd.

Med hänsyn till det anförda avstyrks motion U503.

I motion U524 erinras bl. a. om de tekniska handelshinder som alltjämt
existerar mellan EG:s medlemsländer; det noteras att i stort sett samma
hinder också föreligger mellan EFTA-länderna inbördes och mellan EFTA
och EG. Inom EG planeras nu genomförandet av ett handlingsprogram,
baserat på en av Kommissionen framlagd vitbok, med syfte att fram till år
1992 undanröja såväl tekniska som andra handelshinder mellan medlemsstaterna.
Detta kan enligt motionärerna leda till ökad avskärmning och
diskriminering för EFTA-ländernas del om inte liberaliseringsprogrammet
så långt möjligt utsträcks till att omfatta hela Västeuropa. För att Sverige
skall kunna komma i åtnjutande av en sålunda fördjupad integration i
Västeuropa krävs, skriver motionärerna, att svensk lagstiftning i relevanta
delar anpassas till EG:s normer. En vitbok inom företrädesvis samma
områden och av liknande slag som EG:s begärs i yrkande 1. Denna skulle
påvisa föreliggande handelshinder och avvisa nya bestämmelser som motverkar
harmoniseringar med Västeuropa. I motionens yrkande 2 hemställs om
förslag från regeringen hur Sverige mer aktivt skall kunna delta i det
miljö-social-konsumentpolitiska samarbetet inom EG och i det europeiska
kultur- och forskningssamarbetet.

I EG-kommissionens vitbok redovisas över 300 förslag till åtgärder med
huvudändamål att till 1992 skapa fri rörlighet inom EG för varor, tjänster,
kapital och människor. Bl. a. konstateras att den i dag ofria marknaden i EG
innebär en merkostnad på grovt räknat 300 miljarder kronor om året. En stor
del därav föranleds av nationella preferenser medan ungefär 80 miljarder
kronor kan hänföras till gränsformaliteter.

För att underlätta tillskapandet av en fri och enhetlig inre EG-marknad har
utarbetats ett dokument med fördragsändringar, vilket undertecknades av
EG:s utrikesministrar i februari 1986. Ändringarna innebär bl. a. möjligheter
till majoritetsbeslut beträffande t. ex. etableringsfrihet, transporter och
harmonisering av lagstiftning. Medlemsländerna ges dock vissa möjligheter
att införa strängare regler i fråga om miljö, arbetsmiljö, veterinärkontroll
och växtskydd. Fördragsändringarna innefattar också något större befogenheter
för EG-parlamentet.

I deklarationen från ministermötet mellan EG- och EFTA-länderna i
Luxemburg i april 1984 förklarade sig regeringarna på olika sätt vilja stärka
samarbetet mellan de två organisationerna. Sålunda pekas bl. a. på
önskvärdheten av samverkan mellan EG och EFTA-länderna på en lång rad
områden utanför frihandelsavtalen. Beträffande EG:s planer på att fullborda
den s. k. inre marknaden uttrycks i deklarationen förhoppningen att det skall
vara möjligt finna välbalanserade lösningar baserade på ömsesidighet i
frihandelsavtalens anda.

Från svensk sida har kraftigt betonats det angelägna i att en avveckling av
handelshinder mellan EFTA-länderna och EG sker parallellt med fullbordandet
av den inre marknaden i EG. Även bilateralt har Sverige sedan
frihandelsavtalet ingicks markerat starkt intresse av samarbete på en rad
områden. I detta betänkande har lämnats åtskilliga exempel på avtal som

UU 1985/86.17

5

Sverige slutit med EG inom forskningsområdet. Sverige har också ingått
överenskommelser med EG om samarbete beträffande bl. a. miljö, arbetsmiljö,
konsumentfrågor och transportfrågor.

Utskottet anser det viktigt att Sverige också i framtiden aktivt och
målmedvetet utnyttjar det utrymme som finns för ett konstruktivt och
utbyggt samarbete med EG. Betydelsen härav ökar självfallet i takt med att
integrationen fortsätter inom EG.

Beträffande kulturområdet konstaterar utskottet att frågan huruvida
Gemenskapen skall ägna sig åt kulturella frågor är kontroversiell och att flera
av Gemenskapens medlemsländer motsatt sig detta. Mot denna bakgrund
kan det förefalla mindre lämpligt att Sverige söker ökade kontakter med EG
på detta område. Enligt utskottets mening är i första hand Europarådet den
samarbetsorganisation med vilken Sverige bör befästa och vidareutveckla de
europeiska kontakterna på kulturområdet. Emellertid är det naturligtvis
önskvärt att Sverige liksom hittills nära följer den diskussion rörande dessa
frågor som förs även inom EG.

Sammanfattningsvis finns, enligt utskottets bedömning, redan en beredskap
till närmare samarbete på bl. a. de områden som nämns i motion U524.
Något särskilt förslag i detta avseende anser utskottet sålunda inte att
riksdagen behöver begära av regeringen, varför yrkande 2 i motion U524
avstyrks.

Vad gäller frågan om en svensk vitbok pågår enligt vad utskottet erfar för
närvarande ett utredningsarbete inom regeringskansliet om konsekvenserna
av EG:s planer. Detta är ett arbete på längre sikt. Utskottet utgår emellertid
från att man på svensk sida fortlöpande utreder svenska positioner och
förhållanden i syfte att underlätta Sveriges medverkan i det europeiska
samarbetet i den omfattning som befinnes lämplig och möjlig. Utskottet
utgår också från att regeringen på lämpligt sätt publicerar resultatet av detta
utredningsarbete.

Yrkande 1 i motion U524 avstyrks därmed.

Utskottet anser inte att motion U524 behöver föranleda något tillkännagivande
i övrigt från riksdagen. Yrkande 3 i motionen avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ramavtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete
mellan Sverige och de Europeiska gemenskaperna

att riksdagen godkänner det i proposition 1985/86:89 angivna ramavtalet
om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Sverige och de
Europeiska gemenskaperna,

2. beträffande neutralitetsförbehåll i samarbetet med EG-länderna.
m. m.

att riksdagen förklarar motion 1985/86:302 besvarad med vad utskottet
anfört,

3. beträffande prioritering i fråga om svenska insatser i internationellt
forskningssamarbete

att riksdagen avslår motion 1985/86:303 yrkande 1,

UU 1985/86:17

6

UU 1985/86:17

res 1 (c)
res 2 (m)

res 3 (m, fp)

Stockholm den 10 april 1986
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Axel Andersson
(s), Maj-Lis Lööw (s). Margaretha af Ugglas (m), Karl-Erik Svartberg (s),
Rune Ångström (fp). Sten Sture Paterson (m), Nils T Svensson (s). Gunnel
Jonäng (c). Gerd Engman (s). Anita Bråkenhielm (m). Viola Furubjelke (s).
Maria Leissner (fp), Oswald Söderqvist (vpk) och Görel Thurdin (c).

Reservationer

1. Fusionsforskningssamarbete med EG

Gunnel Jonäng och Görel Thurdin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Beträffande
Sveriges” och slutar med ”motion 303” bort ha följande lydelse:

Vad gäller frågan om Sveriges deltagande i det europeiska fusionsforskningssamarbetet
konstaterar utskottet att enligt riksdagens beslut kärnkraften
som energikälla för svensk del successivt skall avvecklas med slut senast
år 2010. Att Sverige under dessa omständigheter deltar i fusionsforskning
kan minska trovärdigheten i det på folkomröstningen 1980 grundade beslutet
om avveckling. Det kan då fördröja den satsning på sparande och på
tillgängliga alternativa energikällor som avvecklingsbeslutet förutsätter. Det
är heller inte bra för Sveriges allmänna trovärdighet att delta i samarbete
kring projekt som är främmande för en stor del av det svenska folket.
Med stöd av det anförda tillstyrker utskottet motion 303 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan i moment 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande fusionsforskningssamarbete med EG
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:303 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. beträffande fusionsforskningssamarbete med EG
att riksdagen avslår motion 1985/86:303 yrkande 2,

5. beträffande Sveriges förbindelser med EG
att riksdagen avslår motion 1985/86:U503,

6. beträffande svensk vitbok om relationerna med EG
att riksdagen avslår motion 1985/86:U524 yrkande 1,

7. beträffande miljö-, social- och konsumentpolitiskt samarbete med
EG m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:U524 yrkande 2,

8. beträffande samarbetet i övrigt med EG

att riksdagen avslår motion 1985/86:U524 yrkande 3.

7

2. Sveriges förbindelser med EG

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Frågan om”
och på s. 5 slutar med ”motion U503.” bort ha följande lydelse:

Frågan om formerna för Sveriges samarbete med Europeiska gemenskapen
har varit föremål för ingående överväganden. 1 samband med förhandlingarna
om ingående av nu gällande avtal, gjordes bedömningen att några
ansträngningar att i förhandling pröva medlemskapsfrågan då inte skulle
göras. Detta ställningstagande grundades på en bedömning av svårigheterna
att förena vissa drag i den utveckling av EG som då kunde skönjas med den
svenska neutralitetspolitiken. I ett längre perspektiv är det svårt att mera
exakt bedöma hur EG-samarbetet kommer att utvecklas, och vilka möjligheter
som därmed skulle kunna finnas att förena ett medlemskap i EG med den
svenska neutralitetspolitiken. Även om denna fråga saknar aktualitet i dag
och under den framtid som är möjlig att konkret överblicka, finns det ingen
anledning att kategoriskt låsa förhållanden också i en mer avlägsen framtid.

dels att utskottets hemställan i moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande Sveriges förbindelser med EG

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:U503 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Svensk vitbok om EG

Margaretha af Ugglas (m), Rune Ångström (fp). Anita Bråkenhielm (m) och
Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:

En viktig förutsättning för fortsatt aktiv svensk medverkan i det europeiska
samarbetet är att den del av vårt lands lagstiftning som påverkar
ekonomiskt och industriellt handlande anpassas till EG:s gällande normer.

Det nya handlingsprogram, baserat på kommissionens vitbok, som nu
planeras inom EG ger enligt utskottets mening anledning att noga utreda och
överväga konsekvenserna för svensk del av dessa planer.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en samlad dokumentation i
form av en svensk vitbok inom företrädesvis samma områden och av liknande
slag som EG:s därvid skulle vara till stor nytta. Denna skulle påvisa de
handelshinder som föreligger och avvisa nya bestämmelser som motverkar
harmoniseringar med Västeuropa. Nya regler skulle därmed fastställas först
sedan deras effekter för Sveriges medverkan i det europeiska samarbetet
noga beaktats.

dels att utskottets hemställan i moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande svensk vitbok om relationerna med EG

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:U524 yrkande 1 hos
regeringen begär framläggandet av en vitbok av det slag som nämns i
motionen i syfte att underlätta Sveriges medverkan i en integrerad
västeuropeisk ekonomisk marknad.

gotab Stockholm 1986 10734

UU 1985/86:17

8