om godkännande av ändringar i Helsingforsavtalet och det nordiska avtalet om kulturellt samarbete (prop. 1985/86:64) samt om verksamheten inom Nordiska rådet (redog. 1985/86:4)

Betänkande 1985/86:UU14

Utrikesutskottets betänkande
1985/86:14

om godkännande av ändringar i Helsingforsavtalet
och det nordiska avtalet om kulturellt samarbete
(prop. 1985/86:64) samt om verksamheten inom
Nordiska rådet (redog. 1985/86:4)

Propositionen

I det nordiska regeringssamarbetet finns för närvarande två ministerrådssekretariat,
dels kultursekretariatet i Köpenhamn, dels ministerrådssekretariatet
i Oslo. Det förra utgör i första hand sekretariat för Nordiska ministerrådet
i dess sammansättning av kultur- och undervisningsministrar men också
för ämbetsmannakommittén för nordiskt kulturellt samarbete. Sekretariatet
i Oslo bistår Nordiska ministerrådet i dess övriga sammansättningar liksom
övriga ämbetsmannakommittéer.

Det nordiska regeringssamarbetet har för närvarande också två olika
budgetar: kulturbudgeten och den allmänna budgeten.

Kultursamarbetet och samarbetet på övriga områden har efter hand fått
allt fler beröringspunkter. Det har därför ansetts naturligt att se över
arbetsformerna för att försöka bidra till ett bättre resursutnyttjande. En
särskild parlamentarisk kommitté inom Nordiska rådet har utrett frågan och
föreslagit att de två sekretariaten slås ihop och de två budgetarna läggs
samman. Dessa åtgärder bör bidra till att förbättra förutsättningarna för
samordning och prioritering av de nordiska samarbetsinsatserna. Dessutom
bör möjligheterna att på andra områden tillvarata kultur-, undervisningsoch
forskningspolitiska intressen öka. En smidigare behandling av tvärsektoriella
frågor liksom en ökad administrativ slagkraft och en mer effektiv
sekretariatsservice åt ministerrådet i olika sammansättningar torde också bli
följden av förändringarna.

I rekommendationerna 16 och 17/85 från Nordiska rådets 33:e session
hemställs att regeringarna i de nordiska länderna ändrar 1962 års nordiska
samarbetsöverenskommelse (det s.k. Helsingforsavtalet) och 1971 års
nordiska kulturavtal i enlighet med ovannämnda förslag från den parlamentariska
kommittén. Ändringarna innebär bl. a. att Nordiska ministerrådets
två budgetar läggs samman och att sekretariatet för nordiskt kulturellt
samarbete i Köpenhamn och Nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo slås
ihop till ett nytt gemensamt ministerrådssekretariat med placering i Köpenhamn.
De nordiska samarbetsministrarna har därefter utarbetat förslag till
överenskommelser om sådana ändringar. Sverige undertecknade dessa avtal
den 6 maj 1985.

Ändringarna i Helsingforsavtalet avser artiklarna 52, 54 och 64.1 avtalet
om kulturellt samarbete erhåller artiklarna 9, 10, 12 och 15 ny lydelse,
artiklarna 16-19 utgår och nuvarande artiklarna 20-22 blir artiklarna 16-18.

uu

1985/86:14

1 Riksdagen 1985186. 9 sami. Nr 14

Berättelsen

UU 1985/86:14

Nordiska rådets svenska delegation har i en berättelse (redog. 1985/86:4)
redogjort för sin verksamhet från rådets trettioandra t.o. m. trettiotredje
session, vilken ägde rum den 4-8 mars 1985 i Reykjavik.

Vid denna session antogs 25 rekommendationer till de nordiska ländernas
regeringar resp. Nordiska ministerrådet rörande samarbetet på de juridiska,
kulturella, social- och miljöpolitiska, trafikpolitiska och ekonomiska områdena.
Vidare godkändes fem yttranden över Nordiska ministerrådets
berättelse om det nordiska samarbetet samt ett yttrande över Nordiska
ministerrådets budgetförslag för år 1986.

Utskottet

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner dels en överenskommelse
om ändring av 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse, det s. k.
Helsingforsavtalet, dels ett avtal om ändring i 1971 års avtal om nordiskt
kulturellt samarbete.

Förslaget överensstämmer helt med Nordiska rådets rekommendationer
16 och 17/85 om effektivare arbetsformer i det nordiska samarbetet.
Diskussionen vid rådets 33:e session i Reykjavik och det efterföljande
arbetet har visat att det finns bred enighet om behovet att stärka Nordiska
rådets och Nordiska ministerrådets ställning i det nordiska samarbetet och att
genomföra förslagen.

De ändringar som nu föreslås i de båda avtalen kan enligt utskottets
mening bidra till att effektivisera det nordiska samarbetet och uppnå
nödvändiga organisatoriska besparingar. Utskottet har således inga erinringar
mot de förslag som framförs i propositionen.

Utskottet övergår därefter till att behandla berättelsen från Nordiska
rådets svenska delegation.

Berättelsen ger en fyllig och allsidig redovisning av verksamheten under
den angivna tidsperioden. Skildringen domineras av naturliga skäl av den
33:e sessionen i Reykjavik, varvid framgår att det nordiska samarbetet för
närvarande är inne i en dynamisk och expansiv period. Utskottet noterar
sålunda bl. a. att nyssnämnda session betecknats som en av de mest
framgångsrika.

Den främsta orsaken härtill var den handlingsplan för ekonomisk utveckling
och full sysselsättning som antogs vid sessionen. Vid föregående session
hade ministerrådets förslag utsatts för skarp kritik från parlamentarikerna,
vilka bl. a. efterlyste mer konkreta förslag för det nordiska ekonomiska
samarbetet. Detta hade nu resulterat i en konstruktiv plan omfattande en rad
åtgärder bl. a. för att göra Norden till en hemmamarknad för näringslivet och
förbättra förutsättningarna för industriellt samarbete, för att främja exporten
och turistnäringen, och för att genomföra samverkande sysselsättningsskapande
reformer och initiativ. Allt som allt innebär planen investeringar på
närmare 3 miljarder kronor för perioden 1986-1990, varav merparten avser
investeringar i infrastruktur.

En annan uppmärksammad fråga gällde det nordiska TV-samarbetet.
Regeringsförhandlingarna härom hade brutit samman kort före Nordiska

rådets möte, vilket föranledde åtskilliga rådsmedlemmar att uttrycka sitt
stora missnöje och kräva att förhandlingarna skulle återupptas. Vid sessionens
slut meddelade berörda regeringar att detta också skulle ske och ett
slutligt förslag framläggas den 15 maj 1985.

Även miljöfrågorna, särskilt försurningen, ägnades stort utrymme under
den 33:e sessionen. Bl. a. riktades kritik mot den brittiska regeringen för dess
brist på intresse för åtgärder mot luftföroreningarna. Många talare hänvisade
i debatten till det på nordiskt initiativ inom ramen för 1979 års Genévekonvention
framlagda förslaget om 30 % reduktion av svaveldioxidutsläppen
från alla europeiska länder. - I detta sammanhang kan vidare nämnas, att
Nordiska rådet inbjudit ett femtontal stater till en konferens i Stockholm i
september 1986 om dessa frågor.

Andra ämnen i sessionens generaldebatt var arbetsformerna i det nordiska
samarbetet, kontakter med folkrörelse- och intresseorganisationer, internationellt
samarbete och mänskliga rättigheter; även en nordisk handlingsplan
mot narkotika presenterades. (Utskottet har i betänkandet UU 1985/86:3
närmare redogjort för denna.)

Rådet fattade också vissa beslut om ändringar i arbetsformerna för det
nordiska samarbetet. Ändringarna innebär för rådets del bl. a. att presidiets
ställning stärks, att ett budget- och kontrollutskott inrättas och att informationsfrågorna
överförs från informationskommittén (som avskaffas) till
presidiet. Ändringarna för ministerrådets del har redan berörts ovan.

I berättelsen redovisas också utskottens och kommittéernas arbete sedan
föregående rådssession. Det juridiska utskottet har i hög grad sysslat med de
omfattande förslag som väckts beträffande arbetsformerna i det nordiska
samarbetet. Vidare har bl. a. behandlats initiativ att göra det planerade
forskningsinstitutet i Oslo för mänskliga rättigheter till ett samnordiskt
institut och förslag om ekonomiskt stöd till det Internationella rehabiliterings-
och forskningscentret för tortyroffer i Köpenhamn. Kulturutskottet
har bl. a. ägnat sig åt det nordiska radio- och TV-samarbetet och frågan om
sammanslagningarna av de nordiska budgetarna resp. ministerrådssekretariaten.
Social- och miljöutskottets verksamhet har till stor del präglats av
arbetsmarknadsfrågorna inom ramen för ett ministerrådsförslag om reviderat
nordiskt samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet, vidare harmoniserad
miljölagstiftning i de nordiska länderna samt narkotikafrågor. Trafikutskottet
har arbetat bl. a. med uppföljningen av det nordiska trafiksäkerhetsåret
1983 och förberedelser på att i ökad utsträckning arbeta med data
och telekommunikation. Det ekonomiska utskottet slutligen har under året
behandlat ministerrådets handlingsplan för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning samt frågor rörande kapitalmarknad och valutapolitik samt
industripolitik.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning av det aktuella nordiska
samarbetet konstaterar utskottet med tillfredsställelse att detta arbete för
närvarande synes befinna sig i ett expansivt och dynamiskt skede. Utskottet
delar också den förhoppning som delegationen givit uttryck åt i sin
berättelse, nämligen att det nordiska samarbetet i allt högre grad skall bli en
integrerad del av de nordiska parlamentens vardagsarbete.

UU 1985/86:14

3

Hemställan

UU 1985/86:14

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner den i proposition 1985/86:64 angivna
överenskommelsen den 6 maj 1985 om ändring av samarbetsöverenskommelsen
den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige ({ielsingforsavtalet),

2. att riksdagen godkänner det i proposition 1985/86:64 angivna
avtalet den 6 maj 1985 om ändring av avtalet den 15 mars 1971 mellan
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kulturellt samarbete,

3. att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående sin verksamhet från den trettioandra t. o. m. den
trettiotredje sessionen (redog. 1985/86:4) till handlingarna.

Stockholm den 5 december 1985

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Sture Ericson (s), Axel Andersson (s), Maj-Lis
Lööw (s), Margaretha af Ugglas (m), Bengt Silfverstrand (s), Karl-Erik
Svartberg (s), Sten Sture Paterson (m), Nils T Svensson (s), Anita
Bråkenhielm (m), Maria Leissner (fp), Hadar Cars (fp), Oswald Söderqvist
(vpk) och Pär Granstedt (c).

gota b Stockholm 1985 83784

4