om förorening av luften och haven

Betänkande 1981/82:JoU28

JoU 1981/82:28

Jordbruksutskottets betänkande
1981/82:28

om förorening av luften och haven

Motioner

Yrkanden

1 motion 1981/82:1044 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1 a), att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag
till skärpta bestämmelser om freonhanteringen i Sverige med inriktning på
minskade utsläpp till atmosfären utarbetas och att regeringen i internationella
sammanhang fortsätter att verka för skydd av ozonskiktet kring
jorden.

I motion 1981/82:1423 av Kerstin Anér (fp) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående svenskt initiativ till ändringar i den s. k. Oslokonventionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående nordiskt initiativ förande till skärpta miljöskyddsregler
i Europa.

1 motion 1981/82:1906 av Gunnel Jonäng (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att ett intensivt arbete bedrivs för att åstadkomma en
internationell konvention om förbud mot freon.

I motion 1981/82:1913 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär initiativ för ett samlat forskningsprogram
på internationell basis när det gäller miljöproblem och naturresursfrågor
förknippade med människans påverkan på luften, havet och
oceanerna,

2. att riksdagen uttalar att Sveriges representanter i internationella sammanhang
verkar för åtgärder i motionens syfte.

1 motion 1981/82:1922 av Esse Petersson (fp) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande utvidgning av restriktionerna mot användning
av freoner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts angående föreskrifter för omhändertagande av freoner vid vissa
servicearbeten m. m.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående eventuell utvidgning av bilskrotningslagstiftningen.

1 Riksdagen 1981/82. 16 sami. Nr 28

JoU 1981/82:28

2

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal i januari 1982 väckta
motioner om miljöproblem med internationell räckvidd. I motionerna
framförs yrkanden om skyddet av ozonskiktet i stratosfären, om ökad
forskning kring den globala spridningen av föroreningar samt om åtgärder
mot nedsmutsningen av Nordsjön.

Skyddet av ozonskiktet kring jorden

Ozonskiktet, som finns på en höjd av 15 — 50 km över jordytan, fungerar
som ett skydd mot den ultravioletta strålningen från solen. Ozonskiktet har
visat sig vara känsligt för påverkan från miljöföroreningar. Bl. a. har
forskningen påvisat att vissa klorfluorkol-(CFC-)föreningar, med ett handelsnamn
kallade freoner, verkar nedbrytande på ozonskiktet. Den ökade
ultravioletta strålning som skulle bli följden om ozonlagret tunnas ut kan
enligt forskningen åstadkomma ökad hudcancerfrekvens och svåra skador
på miljön, bl. a. plankton och fiskägg. I Sverige är av detta skäl import och
tillverkning av sprayförpackningar med CFC-föreningar som drivmedel
förbjuden sedan den 1 juli 1979.

Frågan om hur man skall kunna motverka skador på ozonskiktet genom
att minska användningen av freoner diskuteras i tre motioner.

I motion 1044 krävs en översyn av bestämmelserna mot utsläpp av
freoner. Enligt motion 1906 är det angeläget att Sverige via diplomatiska
kanaler och i internationella fora arbetar vidare med frågan att få till stånd
en internationell konvention om förbud av freoner. Enligt motion 1922 bör
åtgärder vidtas för att minska freonutsläppen från industrin.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen behandlat hotet mot ozonskiktet
i stratosfären orsakat bl. a. av den ökande användningen av CFC-föreningar.
När riksdagen hösten 1981 senast behandlade frågan redovisades
att frågan om en internationell begränsning av freonanvändningen under
de senaste åren förts vidare samtidigt som nya forskningsrön lagts fram.
FN:s miljöstyrelse UNEP hade vid sitt möte i april 1981 beslutat inleda
arbetet på en internationell konvention på området. Förslag till konventionstext
hade utarbetats på svensk sida och avsågs efter överarbetning i
den nordiska kretsen läggas fram som grund för det fortsatta konventionsarbetet
(JoU 1981/82:12).

Med anledning av de nu aktuella motionerna har utskottet inhämtat att
det internationella konventionsarbetet till skydd för ozonskiktet fortsätter
planenligt.

En av FN:s miljöstyrelse UNEP tillsatt arbetsgrupp med teknisk och
juridisk expertis representerande omkring 25 länder sammanträdde till sitt
första möte i Stockholm i januari 1982 för att utarbeta ett konventionsförslag
om skydd för ozonlagret. En ny session avses hållas i höst, varpå

JoU 1981/82:28

3

konventionen beräknas föreligga för undertecknande vid UNEP:s årsmöte
i april 1983.

Som inledningsvis framhållits är det i Sverige förbjudet att tillverka eller
importera aerosolförpackning som drivs av freoner. Däremot används
freoner i flera industriprocesser, bl. a. skumplastindustrin samt, i mindre
utsträckning, som överforare av värme i värmepumpar. Enligt en utredning
beräknas omkring 3 900 ton CFC-föreningar årligen användas i Sverige,
motsvarande en å två procent av världsproduktionen.

Inom naturvårdsverket pågår ett utrednings- och utvecklingsarbete för
att få fram metoder varigenom industrins användning av freoner skall
kunna begränsas. Detta kan ske på två vägar, antingen genom att freongaserna
fångas upp och återanvänds eller genom att ersättningsämnen
används. Naturvårdsverkets nu aktuella studier beräknas vara klara under
innevarande år. De innefattar även metoder att fånga upp freongaserna
vid vissa reparationsarbeten samt i samband med skrotning. Projektet
utgör ett led i samarbetet inom den nordiska ämbetsmannakommittén.

Utskottet vill för sin del än en gång uttala angelägenheten av att snara
steg tas för att förhindra den fortgående nedbrytningen av ozonskiktet
kring jorden. Kraftfulla åtgärder är påkallade för att minska användningen
av CFC-föreningar.

Det är angeläget att arbetet på att få fram ersättningsämnen för
CFC-föreningar i industriprocesser och metoder att återvinna gasen leder
till snabbt resultat och kan utnyttjas av såväl inhemsk som utländsk industri.
Åtgärder i denna riktning kan förväntas bli effektiva endast i den mån
som de får internationell tillämpning. Mot den bakgrunden är det tillfredsställande
att arbetet på att utarbeta en internationell konvention till skydd
för ozonskiktet fortskrider och att man från svensk sida intar en ledande
ställning i det arbetet. Det arbete som sålunda bedrivs i internationella
sammanhang är tillsammans med det ovan redovisade utvecklingsarbetet
inom naturvårdsverket för att reducera industrins freonutsläpp enligt utskottets
mening ägnat att i betydande utsträckning tillgodose de krav som
rests i motionerna. Dessa bör därför icke föranleda någon riksdagens
ytterligare åtgärd.

Skydd av havsmiljön m. m.

I två motioner framförs förslag om svenska initiativ till skydd för bl. a.
havsmiljön. I motion 1423 framhålls att den intensiva användningen av
Nordsjön håller på att bli ett svårt hot mot den ekologiska stabiliteten i
detta område. Sverige bör inom ramen för Oslo- och Londonkonventionerna
om dumpning till havs samt inom Pariskonventionen om utsläpp
från land verka för ökade restriktioner för utsläpp. Ett nordiskt initiativ
bör tas för att åstadkomma skärpta miljöskyddsregler i Europa. 1 motion
1913 framhålls särskilt miljöfrågornas globala karaktär. Förändringar i
lufthavet påverkar genom vindar och nederbörd hela jorden. Genom ocea -

JoU 1981/82:28

4

nema och dess strömmar transporteras föroreningar över stora avstånd.
Enligt motionärerna bör initiativ tas till ett internationellt forskningsprogram
för att få ett samlat grepp på människors påverkan på miljön i luften,
havet och oceanerna.

Sedan 1950-talet har en rad konventioner utarbetats tili skydd för den
marina miljön. Till grund för dessa överenskommelser har legat konstaterandet
att havens förmåga att ta emot och bryta ned föroreningar icke är
outtömlig. Därför söker man med olika medel skydda haven mot negativa
effekter av mänsklig aktivitet. Forskning kring havets fysiologiska, kemiska
och biologiska funktion samordnas i viss utsträckning inom ramen för
de marina konventionerna. Upptäckten av höga halter av miljögifter som
DDT och PCB i olika organismer i det öppna havet har spelat en viktig roll
vid konventionsarbetet.

Sverige är f. n. anslutet till följande konventioner om skydd för havets
marina miljö.

Oslokonventionen om förhindrande av havsförorening genom dumpning
från fartyg och luftfartyg, som trädde i kraft 1974. Den täcker Nordostatlanten
och Nordsjön inkl. Skagerak och Kattegatt.

Londonkonventionen om förhindrande av havsförorening till följd av
dumpning av avfall, som trädde i kraft 1975. Den är global och täcker
kuststaternas territorialhav. London- och Oslokonventionerna kallas gemensamt
”dumpningskonventionerna”, men till skillnad från Oslokonventionen
omfattar Londonkonventionen även dumpning av radioaktivt
avfall.

Havsföroreningskonventionen till förhindrande av förorening från fartyg
med 1978 års M ARPOL-protokoll (MARin POLlution) som ännu icke har
trätt i kraft. Havsföroreningskonventionen har global giltighet och täcker
kuststaternas territorialhav in till baslinjen.

Pariskonventionen om förhindrande av havsförorening från landbaserade
källor. Konventionen trädde i kraft 1978 och omfattar samma område
som Oslokonventionen med den skillnaden att den gäller in till strandlinjen.

Den i Sverige gällande lagstiftningen på förevarande område utgörs i
första hand av miljöskyddslagen (1969:387), som reglerar utsläpp från
samhällen, industri och jordbruk och bygger på koncessionsplikt för ett
stort antal verksamheter som inte får påbörjas utan tillstånd, samt lagen
(1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten. Enligt hälsovårdsoch
renhållningslagstiftningen har kommunerna skyldighet att ta hand om
ilandflutna rester och bygga mottagningsanordningar i hamnar för oljeavfall
från fartyg.

På luftvårdens område pågår ett omfattande internationellt samarbete
inom ramen för världsmeteorologiorganisationens verksamhet. Inom
FN:s ekonomiska Europakontor ECE utförs bl. a. ett arbete på att minska
luftföroreningar från bilavgaser. Medlemsländerna i ECE slöt 1979 en

JoU 1981/82:28

5

konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Som framgår
av den inledningsvis lämnade redovisningen för skyddet av ozonskiktet
förbereds en internationell konvention i detta syfte som ett led i FN:s
miljöstyrelse UNEP:s verksamhet.

1 proposition 1981/82:106 om forskning m. m. anmäler jordbruksministern
(s. 173) att ett översynsarbete inom naturvårdsverket av den forsknings-
och utredningsverksamhet som bedrivs vid verket beräknas kunna
redovisas under våren 1982. Forskningsrådsnämndens naturresursdelegation
kommer under våren 1982 att presentera ett långtidsprogram för
naturresursforskning. Hithörande fråga behandlas också av naturvårdsoch
miljöresurskommittén. Enligt propositionen kan det därför finnas
anledning att pröva frågan om en bättre samordning av forskningen inom
naturresurs- och miljövårdsområdet vid ett senare tillfälle. Enligt vad
utskottet erfarit kommer ett särskilt avsnitt av naturresursdelegationens
långtidsprogram att ägnas åt globala problem.

Utskottet finnér att de miljöfrågor som tas upp i de här behandlade
motionerna är av stor vikt. De föroreningar som spritts runt jorden med
vindar och havsströmmar under de senaste decennierna och som fortsätter
att spridas med oförminskad intensitet utgör ett hot mot den mänskliga
livsmiljön. Det är därför enligt utskottets mening av betydelse att ansträngningarna
att nedbringa utsläppen av miljöfarliga ämnen fullföljs med
kraft, såväl inom landet som internationellt. Från svensk sida har ett
omfattande och förtjänstfullt arbete nedlagts på att i internationella fora
rikta uppmärksamheten på miljövårdens betydelse. De konventioner som
redovisats i det föregående har alla tillkommit under aktiv svensk medverkan.
Några av dem har tillkommit på svensk tillskyndan. Ett intimt samarbete
har i dessa frågor utvecklats inom den nordiska kretsen. Utskottet
har erfarit att ett ständigt arbete pågår på att komplettera konventionernas
bestämmelser och effektivisera deras efterlevnad. Inom ramen för konventionerna
bedrivs ett fortgående internationellt utbyte av forskningsrön.
Som ovan redovisats pågår en översyn av miljövårds- och naturresursforskningen
och de internationella aspekterna av denna. Utskottet förutsätter
att regeringen och berörda myndigheter, forskare och förhandlare
även fortsättningsvis fullföljer och vidareutvecklar den aktivitet på det
internationella miljövårdsområdet som hittills präglat de svenska insatserna.
Vad utskottet sålunda anfört synes i väsentlig mån vara ägnat att
tillgodose motionärernas syfte. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med
anledning av motionerna synes därför ej påkallad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärder till skydd för ozonskiktet

att riksdagen lämnar motionerna 1981/82:1044 yrkande 1 a,
1981/82:1906 och 1981/82:1922 utan ytterligare åtgärd,

JoU 1981/82:28

6

2. beträffande initiativ till skydd för bl. a. havsmiljön

att riksdagen lämnar motionerna 1981/82:1423 och 1981/
82:1913 utan ytterligare åtgärd.

Stockholm den 15 april 1982

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Maj Britt Theorin (s),
Börje Stensson (fp), Grethe Lundblad (s), Hans Wachtmeister* (m), Filip
Johansson* (c), Gunnar Olsson* (s), Sven Eric Lorentzon (m), Håkan
Strömberg (s), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson* (m), Lennart Brunander
(c), Jan Fransson (s) och Åke Persson* (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.