om förbindelserna med de baltiska folken

Betänkande 1983/84:UU22

UU 1983/84:22

Utrikesutskottets betänkande
1983/84:22

om förbindelserna med de baltiska folken
Motionerna

I motion 1983/84:1166 av Karin Ahrland och Hugo Bergdahl (båda fp)
hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Sveriges internationella och bilaterala strävanden i
fråga om de baltiska staterna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om villkoren för balterna i Sverige.

I motion 1983/84:1549 av Sture Korpås och Britta Hammarbacken (båda c)
hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen i kontakt med företrädare för de
baltiska folken låter utarbeta och därefter förelägger riksdagen ett förslag till
program för utvecklande av förbindelserna mellan Sverige och de baltiska
länderna, särskilt inom handel, kultur och vetenskap,

2. att riksdagen uttalar sig för att regeringen, i avvaktan på att riksdagen får
tillfälle att ta ställning till ett sådant program, med tillgängliga medel bör
stödja Baltiska institutet och andra organ, som arbetar för att utveckla
relationerna mellan Sverige och de baltiska länderna.

I motion 1983/84:1554 av Per-Olof Strindberg och Allan Ekström (båda m)
hemställs att riksdagen beslutar sig för att regeringen skall uppta förhandlingar
med Sovjetunionen i syfte att befria i Sverige bosatta balter från dubbelt
medborgarskap.

I motion 1166 framställs en lång rad önskemål: en kärnvapenfri zon i
Norden skall också omfatta Östersjön och de angränsande delarna av
Baltikum; Baltiska institutet bör stödjas; ökat kulturutbyte med de baltiska
folken; direkta telefonförbindelser; utbyggnad av Sveriges Radios utlandssändningar;
programverksamhet på estniska i Sveriges Radio; presstöd till
estnisk tidning i Sverige; skolundervisning på estniska; större uppmärksamhet
åt Baltikum i den svenska skolundervisningen; mera information om
förhållandena i de baltiska delrepublikerna i svenska massmedia samt
åtgärder för att befria i Sverige bosatta balter från dubbelt medborgarskap.

1 Riksdagen 1983184. 9 sami. Nr 22

UU 1983/84:22

2

Utskottet

Utskottet behandlar de i motionerna framförda yrkandena i ett sammanhang
under nedanstående huvudpunkter.

Beträffande önskemålet i motion 1166 angående omfattningen av en
eventuell kärnvapenfri zon i Norden vill utskottet i första hand hänvisa till
utskottets egna av riksdagen antagna skrivningar i denna fråga i UU
1980/81:26, UU 1981/82:23 och UU 1983/84:1.

De riktlinjer som riksdagen fastlagt återspeglas också i statsminister Olof
Palmes anförande inför Paasikivi-samfundet den 1 juni 1983, i vilket den
svenska regeringens aktuella syn på en nordisk kärnvapenfri zon utförligt
redovisades.

I anförandet sades bl. a.:

Vi anser också att kärnvapen som primärt är avsedda eller lämpade för mål
inom den tänkta zonen bör dras bort från vårt närområde. Dessa kärnvapen
både på land och i omgivande havsområden skulle ju i praktiken bli
överflödiga.

Utskottet anser att yrkandet i motion 1166 såvitt avser denna del inte
behöver föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd i detta sammanhang.

I motionerna 1166 och 1549 hemställs om utveckling av förbindelserna
mellan Sverige och de baltiska folken, särskilt inom handel, kultur och
vetenskap, inkl. ett förslag till program i detta syfte.

I ett interpellationssvar i riksdagen den 18 april 1983 sade utrikesminister
Lennart Bodström bl. a.:

Regeringen avser att mycket noga fortsätta att följa utvecklingen i de
baltiska republikerna, icke minst vad gäller situationen för de mänskliga
rättigheterna. Regeringen är också beredd att verka för ökade direktkontakter
med Baltikum, framför allt på kulturens och handelns område.

I ett frågesvar i riksdagen den 8 december 1983 bekräftade utrikesminister
Lennart Bodström att regeringen, såsom den utlovat, fortsatt att följa
utvecklingen i Baltikum, inte minst vad gäller situationen för de mänskliga
rättigheterna.

Utskottet vill understryka betydelsen härav, bl. a. med hänsyn till de under
senare tid inkomna rapporterna om kränkningar av mänskliga rättigheter i
Baltikum.

Under senare tid har också officiella kontakter tagits för att söka bana väg
för ett ökat handelsutbyte med Sovjetunionen. Den 30 mars i år företogs en
skriftväxling om gränshandel mellan Sverige och Sovjetunionen i samband
med ett blandkommissionsmöte i Stockholm. Överenskommelsen omfattar
bl. a. de baltiska delrepublikerna och innebär att gränshandel mellan
Sovjetunionen och Sverige under åren 1984-1985 skall ske mellan sovjetiska
och svenska kustområden vid Östersjön i form av ömsesidigt utbyte av varor
och tjänster.

UU 1983/84:22

3

Beträffande kulturellt och vetenskapligt utbyte vill utskottet först erinra
om att bland målen för den svenska kulturpolitiken i 1974 års fortfarande
gällande kulturpolitiska beslut ingår att internationellt kulturutbyte skall
stimuleras (prop. 1974:28; KrU 1974:15). Någon konkret och heltäckande
utbyggnadsplan antogs emellertid inte i samband med beslutet. Förverkligandet
förutsattes ske genom successiva insatser av skiftande art.

Utskottet understryker betydelsen av samarbete med folken i Baltikum
genom ett effektivare vetenskapligt och kulturellt utbyte. Den europeiska
säkerhetskonferensens (ESK) slutakt innebär ett värdefullt tillägg till de
rättighetsförklaringar som i andra sammanhang har fastställts genom internationella
organ eller genom överenskommelser. Den bör kunna utgöra en
plattform även för sådana utökade förbindelser varom nu är fråga.

Utskottet finner emellertid att mycket tyder på att ett mer utvecklat
kulturutbyte med Baltikum för Sveriges del skulle kunna bli en intressant och
stimulerande erfarenhet. Utbytet har emellertid hittills haft en mycket
blygsam omfattning; i stort sett har det bestått av några utställningar och
konserter samt ett visst personutbyte av framför allt författare och vetenskapsmän.
Utvecklingen av direktkontakter torde därför få ses som en
relativt långsiktig process. Sverige sluter av princip inte kulturavtal med
andra länder. Däremot har vi kulturprogram, som omförhandlas vartannat
år, med bl. a. Sovjetunionen.

Att söka föranstalta om ett mera formaliserat program för utvecklande av
dessa förbindelser förfaller därför inte vara någon lämplig metod. Andra och
mera mångskiftande initiativ av olika slag - jämsides med de former som
redan förefinns, t. ex. biandkommissionen och kulturprogrammet - torde
vara mera tjänliga för syftet och samtidigt mera förenliga med svensk
kulturpolitisk praxis i internationella kontakter.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet sammanfattningsvis att
yrkandena i motionerna 1166 och 1549 såvitt avser denna del inte behöver
föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

I motionerna 1166 och 1549 framförs önskemål om ekonomiskt stöd till
Baltiska institutet.

Baltiska institutet som grundades år 1970 är en ideell förening som ser som
en av sina främsta uppgifter att verka som ett svenskt-baltiskt kulturinstitut, i
syfte att sprida kännedom om de baltiska folken och förmedla deras
kulturyttringar till det svenska samhället. Institutet har ca 200 medlemmar i
ett tjugotal länder med anknytning till universitet, akademier och andra
kulturinstitutioner. Institutet har under senare år kunnat etablera relativt
goda kontakter med huvudsakligen estniska myndigheter och institutioner
och på så sätt få i gång ett visst besöksutbyte. Bl. a. organiserar institutet de
regelbundet återkommande baltiska vetenskapliga konferenserna i Stockholm
med deltagare numera även från Baltikum. Bidrag till konferenserna
har lämnats av utbildningsdepartementet. Bidrag till institutet har också
vissa år utgått över UD:s huvudtitel.

UU 1983/84:22

4

F. n. undersöks i samråd mellan å ena sidan institutet och å den andra
utbildnings- och utrikesdepartementen möjligheterna till årligen återkommande
statsanslag.

Utskottet finner i detta läge inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd
såvitt avser nu ifrågavarande yrkanden.

Frågan om i Sverige bosatta balters befrielse från dubbelt medborgarskap,
enligt önskemål i motionerna 1166 och 1554, har flera gånger tidigare
behandlats av utskottet och riksdagen, senast i UU 1980/81:6 och UU
1982/83:18.1 det senare betänkandet lämnas en fyllig bakgrundsredovisning
av problemets natur. Utskottet sade vidare:

Utskottet konstaterar att de personer som avses i motionen som regel är
svenska medborgare sedan länge. De torde vidare i allmänhet inte ha någon
svårighet att efter ansökan få befrielse från sovjetiskt medborgarskap.
Utskottet hyser emellertid förståelse för att en sådan ansökan för många är
främmande, eftersom den skulle innebära ett erkännande av ett sovjetiskt
medborgarskap de aldrig accepterat.

Vid resa till sina gamla hemländer färdas naturaliserade svenska medborgare
av baltiskt ursprung med svenska pass, som viserats av Sovjetunionens
ambassad. Detta synes innebära att de sovjetiska myndigheterna i praktiken
godtar deras svenska medborgarskap, även om de enligt sovjetisk lag
formellt fortfarande är sovjetiska medborgare.

För svenska myndigheter är inte heller något fall bekant då sovjetiska
myndigheter skulle ha hindrat en person med svenskt pass att lämna
Sovjetunionen med enda motivering att vederbörande betraktas som sovjetisk
medborgare.

Mot denna bakgrund finner utskottet att några påvisbara problem av
praktisk natur inte synes ha uppstått till följd av här ifrågavarande personers
dubbla medborgarskap.

Utskottet finner det icke desto mindre beklagligt att några förhandlingar
under den långa tid som frågan varit aktuell inte kommit till stånd i syfte att
undanröja de svårigheter som ett betydande antal personer av baltisk
härkomst i vårt land uppenbarligen upplever. Utskottet utgår därför ifrån att
regeringen fortsätter strävandena att i kontakter med Sovjetunionens
regering få till stånd en reglering av denna situation, t. ex. genom ett avtal av
angivet slag.

Utskottet vill ånyo understryka sin ovan refererade uppfattning men finner
inte nu anledning göra någon annan bedömning i frågan varför motion 1554
avstyrks.

Beträffande övriga frågor i motion 1166 vill utskottet anföra följande.

Enligt det avtal som gäller mellan staten och Sveriges Radio beslutar
radioföretaget självt om innehåll i och inriktning av programverksamheten.
Därav följer att statsmakterna under löpande avtalsperiod inte kan föreskriva
att viss typ av sändningar skall äga rum. Denna princip gäller såväl
utlandssändningar som den inhemska programverksamheten.

I detta sammanhang kan erinras om att kulturutskottet i sitt betänkande
KrU 1983/84:17 med anledning av ett motionsyrkande om utökning av
radiosändningarna på minoritetsspråk meddelat att frågan om minoritets -

UU 1983/84:22

5

språkens ställning har utretts inom Sveriges Radio-koncernen. Resultatet av
denna utredning har nyligen presenterats i skriften Minoritetsspråksverksamheten
i Sveriges Radio. Där föreslås bl. a. att denna verksamhet
ytterligare byggs ut. Utredningsförslaget behandlas f. n. inom koncernen.

Utrikesutskottet har för sin del inget att tillägga under denna punkt.

Beträffande motionärernas önskemål om teleförbindelser vill utskottet
understryka betydelsen av goda sådana förbindelser med Baltikum och andra
delar av Sovjetunionen.

Ekonomiskt stöd till Estniska Dagbladet utgår enligt vad utskottet
inhämtat dels i enlighet med presstödsförordningen, dels från utbildningsdepartementets
anslag G10. Stöd till tidningar på andra språk än svenska
(prop. 1983/84:100, bil. 10).

Härtill kan erinras om att invandrarpolitiska kommittén genom regeringsbeslut
den 19 maj 1983 fick tilläggsdirektiv som bl. a. innehåller ett uppdrag
att se över statens stöd till minoritetspolitiska insatser och överväga formerna
för ett sådant stöd. Stödet till tidningar på andra språk än svenska ingår i
detta uppdrag.

Stöd till skolundervisning på främmande språk har av riksdagen nyligen
behandlats på grundval av proposition 1982/83:1 (utbildningsdepartementet)
och utbildningsutskottets betänkande UbU 1982/83:10 om fristående skolor
för skolpliktiga elever m. m.

Frågan om förbättrad skolundervisning rörande Baltikum behandlades i
en frågedebatt den 8 december 1983. I sitt svar sade statsrådet Bengt
Göransson bl. a.:

Det är en viktig uppgift för skolan att ge barn och ungdomar kunskaper om
andra länder och förståelse för förhållandena där. Det gäller inte minst i fråga
om länder med vilka Sverige har historiska band.

Samtidigt är i vårt skolsystem de centrala kursplanerna generellt utformade
och innehåller t. ex. inte uppräkningar av vilka länder som skall studeras.
Inom den ram som läroplanen drar upp ankommer det på lärare och elever
att avgöra hur undervisningen skall bedrivas. Jag är inte beredd att på
enskilda punkter medverka till mer detaljerade anvisningar från regeringen.

Beträffande önskemålet om bättre svensk massmediabevakning får erinras
om att svenska massmedia är fristående organ och givetvis inte kan åläggas
viss nyhetsbevakning.

Med hänvisning till vad som ovan anförts anser utskottet att yrkandena
såvitt avser denna del inte nu behöver föranleda någon riksdagens särskilda
åtgärd.

Med det anförda torde motionerna 1166 och 1549 få anses besvarade
medan utskottet avstyrker motion 1554.

UU 1983/84:22

6

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen förklarar motion 1983/84:1166 angående förbindelserna
med de baltiska folken besvarad med vad utskottet anfört,

2. att riksdagen förklarar motion 1983/84:1549 angående program för
förbindelserna med de baltiska folken besvarad med vad utskottet
anfört,

3. att riksdagen avslår motion 1983/84:1554 angående förhandlingar s. y. (m)
om balters dubbla medborgarskap.

Stockholm den 8 maj 1984

På utrikesutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Sture Korpås (c),

Sture Palm (s), Gunnel Jönäng (c), Sture Ericson (s), Margaretha af Ugglas
(m), Jan Bergqvist (s), Sten Sture Paterson (m), Maj-Lis Lööw (s), Bengt
Silfverstrand (s), Bertil Måbrink (vpk), Lars Hjertén (m), Nils T. Svensson
(s), Inger Koch (m) och Jan-Erik Wikström (fp).

Särskilt yttrande

Förhandlingar om balters dubbla medborgarskap

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson, Lars Hjertén och Inger Koch
(alla m) har avgivit följande särskilda yttrande.

Genom den historiska och kulturella kontakt som under sekler byggts upp
mellan Sverige och de baltiska folken är det ett svenskt intresse att slå vakt
om dessa förbindelsers fortbestånd och vidareutveckling. Ett särskilt ansvar
åvilar oss att stödja de baltiska folkens strävan att bevara sina nationella och
kulturella arv i en tid av hotande förryskning.

Balter i Sverige har påtvingats ett sovjetiskt medborgarskap. Endast under
former som är kränkande för den personliga integriteten kan efter särskild
ansökan befrielse från det oönskade medborgarskapet ernås. Den svenska
regeringen föreslog redan 1974 den sovjetiska regeringen att reglera frågan
genom ett avtal mellan de båda länderna. Någon uppgörelse kom ej till stånd
vare sig då eller senare efter av utrikesministrar i olika regeringar gjorda
framställningar.

I frågan om balters dubbla medborgarskap har Canada lyckats uppnå en
överenskommelse med Sovjetunionen. Det är vår mening att regeringen med
intensifierade ansträngningar skall eftersträva att nå ett motsvarande avtal
som undanröjer det dubbla medborgarskapet för i Sverige bosatta balter.