om djurskyddslagstiftningen m.m.

Betänkande 1986/87:JoU4

Jordbruksutskottets betänkande
1986/87:4

om djurskyddslagstiftningen m.m.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motionsyrkanden om
ändringar i djurskyddslagstiftningen, syftande till bl. a. bättre förhållanden
för djuren i animalieproduktionen. Vidare behandlas motioner om inrättande
av ett ämbete som djurombudsman och om dispens från förbudet mot s. k.
koscherslakt.

Motionerna avstyrks, i flertalet fall med hänvisning till att man i
jordbruksdepartementet arbetar på en översyn av djurskyddslagen. Utskottet
framhåller emellertid att frågan om biologiskt anpassade uppfödningsformer
blivit föremål för ökad uppmärksamhet i flera sammanhang.

Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande (m).

Motioner

Motion 1985/86:Jo504 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s), vari
yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 3) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att en ny djurskyddslag bör innehålla en etisk
portalparagraf.

Motion 1985/86:Jo507 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ökade befogenheter att ingripa vid vanvård av djur.

Motion 1985/86:Jo513 av Ingegerd Anderlund och Lennart Pettersson (s),
vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 1) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att en ny djurskyddslag snarast föreläggs riksdagen med
krav på ökad hänsyn till djurens biologiska behov vid djurhållningen.

Motion 1985/86:Jo517 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar inrätta ett ämbete som djurombudsman.

Motion 1985/86:Jo518 av Kerstin Gellerman m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkandena 2—3)

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av översyn av djurskyddslagen beträffande ny
teknik i djurhållningen,

1 Riksdagen 1986187.16 sami. Nr 4

so O

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behov av översyn av djurskyddslagen beträffande
ansvarig vid vanvård av djur.

Motion 1985/86:Jo523 av Lars Leijonborg och Kerstin Ekman (fp), vari yrkas
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till sådant tillägg till
lagen (1937:313) angående slakt av husdjur att det genom dispens från lagen
skall vara tillåtet med koscherslakt.

Motion 1985/86:Jo526 av Sven Munke (m), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring av djurskyddslagen för att förbättra
djurskyddet i landet.

Motion 1985/86:Jo610 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1, 3-4)

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolans
undervisning i väsentligt högre grad inriktas på etisk fostran, så att vård och
skötsel av allt levande blir en självklarhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lantbruksstyrelsen
uppmanar veterinärer, husdjurskonsulenter och lantbrukslärare att
som rådgivare verka för att animalieproduktionen inriktas på djurvänligare
metoder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lantbruksstyrelsen
får utarbeta direktiv för djuruppfödningen så att djurens beteendemässiga
krav bättre uppfylls. Därigenom skall stress, sjukdomar och andra
skador till väsentlig del kunna undvikas. Tillgång på ljus, frisk luft, rent
vatten och rejält utrymme måste garanteras.

Utskottet

I detta betänkande behandlas ett antal motioner om djurskyddslagstiftningen
m.m. Motionerna tar upp frågor om animalieproduktionen och om
möjligheterna att ingripa mot vanvård av djur. I en av motionerna behandlas
vidare rätten för anhängare av de judiska och islamiska religionerna att
utföra s. k. koscherslakt.

Frågor om animalieproduktionen m.m.

I motion Jo504 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s) diskuteras olika
frågor kring livsmedelsproduktion och matkvalitet. Motionärerna understryker
bl. a. att djurhållningen måste anpassas till sundare uppfödningsformer
och utformas så att konsumenternas förtroende för produktion och kvalitet
kan återupprättas. Huvuddelen av motionen har behandlats tidigare (JoU
1985/86:13 och 24). I den del som nu är aktuell (yrkande 3) anför
motionärerna att djurskyddslagen bör innehålla en ”etisk portalparagraf’
som bl. a. skulle motverka en ovärdig och kränkande behandling av våra
husdjur.

JoU 1986/87:4

I motion Jo513 av Ingegerd Anderlund och Lennart Pettersson (s) redovisas
utförligt hur de ökade lönsamhetskraven och jordbrukets ökade mekanisering
påverkat djurens situation. Det gäller framför allt svin, nötkreatur och
fjäderfä. Flera exempel ges på hur sjukdomsfrekvensen ökat och hur djurens
naturliga beteende rubbats, delvis som en följd av moderna och högrationella
driftsformer. Aven vid transport och slakt utsätts djuren för en mängd
stressfaktorer. Enligt motionen är det hög tid att det blir en annan och bättre
djurhållning i de s. k. djurfabrikerna, och för detta behövs en ny djurskyddslag
som bl. a. ställer krav på ökad hänsyn till djurens biologiska behov i
djurhållningen.

I motion Jo518 av Kerstin Geberman m. fl. (fp) erinras om ”avslöjandena”
under år 1985 om vissa missförhållanden inom animaliebranschen, bl. a.
rapporterna om inblandning av kadaver i köttfodermjöl. I likhet med motion
Jo513 kritiserar motionärerna de moderna och högt uppdrivna driftsformerna
i animalieproduktionen. I de delar som nu är aktuella för behandling
(yrkande 2) förordas en översyn av djurskyddslagen som bl. a. bör utrymma i
att ny teknik i djurhållningen förprövas från djurskyddssynpunkt.

I motion J06IO av Alf Svensson (c) anförs att utecklingen mot större enheter
och rent fabriksmässig djurhållning och produktion inte kan få fortsätta. När
djuren reduceras till ”kuggar” i en produktionsapparat har respekten för det
skapade nått en sådan bottennivå att åtgärder måste vidtas. Motionen
utmynnar i ett yrkande att skolans undervisning i hög grad inriktas på etisk
fostran så att vård och skötsel av allt levande blir en självklarhet (yrkande 1).
Vidare yrkas (yrkandena 3—4) att lantbruksstyrelsen uppmanar veterinärer,
husdjurskonsulenter och lantbrukslärare att verka för att animalieproduktionen
inriktas på djurvänligare metoder. Lantbruksstyrelsen bör enligt motionen
utarbeta direktiv för djurhållning som innebär att djurens beteendemässiga
krav tillgodoses, att stress och sjukdomar m. m. motverkas samt att
tillgång på ljus, frisk luft, rent vatten och rejält utrymme garanteras.

Utskottets överväganden

Utskottet har vid ett flertal tillfällen under senare år understrukit det
angelägna i att produktionsmetoderna i djurhållningen kan utformas med
beaktande av djurens naturliga behov och beteende. Hithörande frågor
diskuterades t. ex. i samband med att riksdagen beslutade om en ny foderlag,
som bl. a. innebar förbud mot användning i tillväxtbefrämjande syfte av
fodertillsatser som innehåller antibiotika eller andra kemoterapeutiska
medel. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1986, med vissa övergångsbestämmelser
av hänsyn till näringslivet (JoU 1984/85:29). Enligt de nya bestämmelserna
får antibiotika användas endast efter veterinär förskrivning.
Utskottet utgår från att lantbruksstyrelsen följer effekterna av den nya lagen,
bl. a. i vad avser den totala förbrukningen av antibiotika. Enligt utskottets
bedömning torde lagen bidra till att det efter hand ställs allt större krav på
djurhållningen i fråga om mera biologiskt anpassade produktionsmetoder.

I samband med behandlingen av närliggande motionsyrkanden under
våren 1986 anförde utskottet bl. a. följande (JoU 1985/86:24 s. 42 f. ).

JoU 1986/87:4

3

Vad särskilt beträffar motionerna om vissa missförhållanden i animalieproduktionen
vill utskottet framhålla att utskottet i viss mån instämmer i
den kritik som framförs härvidlag.

De senaste decenniernas ökade kunskaper om djurens produktionsförmåga
har lett till en kraftigt ökad effektivitet i animalieproduktionen. I takt med
biologiska framsteg och genetiska möjligheter har de tekniska lösningarna
utvecklats och förfinats i djurstallarna. Parallellt med kraven på ökad
rationalisering och lönsamhet har en följd av denna utveckling varit att
intensiv djuruppfödning premierats framför mera extensiva djurhållningsmetoder.
Besättningarnas storlek har ökat. Framför allt inom produktionen
av fläsk och ägg och uppfödningen av köttdjur har storleksrationaliseringen
gått mycket långt. Trots ökade kunskaper om de olika djurslagens krav på
inhysningsformer har man inte i tillräckligt hög grad beaktat djurens
naturliga beteende vid utformningen av produktionsmetoder. Denna utveckling
har medfört problem från djurhälsosynpunkt. Produktionssjukdomarna
hos djuren förorsakar stort lidande och föranleder risker för nedsättning av
kvaliteten på livsmedelsråvarorna. Härtill kommer betydande kostnader för
produktionsbortfall. Fortfarande är dock sambanden mellan djurhälsa,
livsmedelskvalitet och produktionsformer inte tillräckligt utforskade för att
några bestämda slutsatser skall kunna dras angående t. ex. för- och nackdelar
med större resp. mindre djurantal i besättningarna.

Riksdagen har mot angivna bakgrund nyligen beslutat förstärka forskningen
på förevarande område i enlighet med förslagen i proposition 1985/86:74
(se JoU 1985/86:13).

I samband med en hearing med professor Ingemar Månsson, skogs- och
jordbrukets forskningsråd, har utskottet informerats om aktuella forskningsprojekt
rörande djurens levnadsbetingelser i animalieproduktionen m. m.

I detta sammanhang bör också nämnas att Lantbrukarnas riksförbund,
Landsorganisationen och Kooperativa förbundet inlett ett samarbete för att
öka matens kvalitet. Samarbetet kommer, enligt vad utskottet erfarit, att
omfatta bl. a. prissättning och matkvalitet, distribution, lokal upphandling,
utbildning om mat och kvalitet m. m.

I anslutning till de nu aktuella motionerna bör vidare nämnas att riksdagen
under våren 1986 hos regeringen hemställt om förslag till märkning och
kvalitetsbetalning som främjar en bättre miljö för djuren och samtidigt bidrar
till en högre kvalitet på produkterna och bättre produktinformation för
konsumenterna (JoU 1985/86:24, rskr. 344).

Av det anförda framgår att förhållandena i animalieproduktionen är
föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang. Vad särskilt gäller
lagstiftningens utformning vill utskottet fästa uppmärksamheten på att en
totalöversyn av djurskyddslagen för närvarande pågår i regeringskansliet.
Arbetet måste i viss utsträckning samordnas med behandlingen av djurförsöksutredningens
betänkande Ds Jo 1986:3 Etisk prövning av djurförsök,
som för närvarande remissbehandlas. Remisstiden utgår den 31 oktober
1986. Utskottet förutsätter att översynsarbetet resulterar i bl. a. förslag till
sådana ändringar i djurskyddslagstiftningen som är motiverade med hänsyn
till de ökande kraven på biologiskt anpassade uppfödningsformer.

Vad utskottet anfört bör till stor del kunna tillgodose syftet med
motionerna Jo504 yrkande 3, Jo513 yrkande 1, Jo518 yrkande 2 och Jo610
yrkandena 3 och 4.

1 anslutning till den sist nämnda motionen, som främst berör lantbrukssty -

JoU 1986/87:4

4

relsens uppgifter i djurskyddsarbetet, kan tilläggas att motionen får anses
delvis tillgodosedd genom de regler som gäller i fråga om lantbruksstyrelsens
ansvar som högsta tillsynsmyndighet på förevarande område. Styrelsen
utfärdar t. ex. fortlöpande råd och föreskrifter om djurhållning, djurskyddstillsyn
m. m.

Enligt yrkande 1 i motion J06IO bör skolans undervisning inriktas på etisk
fostran så att vård och skötsel av allt levande blir en självklarhet.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att utbildningsutskottet behandlade
ett närliggande motionsyrkande under riksmötet 1985/86 (UbU 1985/
86:1) och därvid anförde bl. a.:

Utskottet erinrar om att enligt Lgr 80 (s. 114-115) skall eleverna i
undervisningen i naturorienterande ämnen ”lära känna vanliga växter och
djur och få perspektiv på hur olika former av liv utvecklas på jorden. Vidare
skall eleverna få kunskap om hur naturen fungerar, vanliga naturtypers
uppbyggnad samt hur människan tidigare och i dag påverkar naturmiljön.
Undervisningen skall visa hur kunskap om naturmiljön kan användas i
samhällsarbetet, göra eleverna medvetna om människans ansvar för sin och
kommande generationers livsmiljö och väcka deras respekt för allt levande”.
Utskottet utgår från att skolan undervisar eleverna om djurens behov och
livsvillkor samt verkar för en ansvarsfull inställning till djur. Riksdagen bör
enligt utskottets mening inte göra något särskilt uttalande i frågan, varför
motionerna 1984/85:307 i denna del och 1984/85:518 yrkande 1 bör avslås.

Jordbruksutskottet föreslår, med hänvisning till vad utbildningsutskottet
anfört, att motion J06IO yrkande 1 lämnas utan någon vidare åtgärd från
riksdagens sida.

Åtgärder vid vanvård av djur m. m.

Möjligheterna till ingripande med stöd av djurskyddslagen vid vanvård av
djur berörs i motionerna Jo507 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s), Jo518 av
Kerstin Gellerman m.fl. (fp), yrkande 3 och Jo526 av Sven Munke (m).
Motionerna går bl. a. ut på att tillsynsmyndigheterna bör få ökade befogenheter
att omhänderta och sälja djur som utsätts för vanvård. I motionerna
Jo518 och Jo526 understryks särskilt att lagen inte får sättas ur spel när
skenöverlåtelse av djur äger rum i syfte att undgå ingripanden mot vanvård.

Utskottet vill framhålla att nu gällande regler i djurskyddslagen ger
tillsynsmyndigheterna möjlighet att ingripa på olika sätt när djur utsätts för
misshandel, överansträngning, vanvård eller annan olämplig behandling.
Förelägganden och förbud kan meddelas av miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Vid allvarliga missförhållanden kan beslut om omhändertagande
meddelas. Om det är påkallat från djurskyddssynpunkt kan ett sådant beslut
verkställas omedelbart.

I praktiken har det visat sig uppstå problem med verkställigheten av
beslutade åtgärder när djuren överlåtits till ny ägare. I samband med den
pågående översynen av djurskyddslagen - som utskottet hänvisat till ovan -kommer dessa förhållanden att uppmärksammas. Utskottet anser sig således
kunna utgå från att även de nu aktuella motionerna kommer att i viss mån
tillgodoses i samband med det fortsatta reformarbetet på detta område.

JoU 1986/87:4

5

Djurombudsman

I motion Jo517 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c) föreslås att riksdagen
beslutar inrätta en tjänst som djurombudsman. I motiveringen anförs bl. a.
att djuren många gånger utsätts för olämplig behandling vid olika typer av
undersökningar, i forskningen och i animalieproduktionen. Enligt motionen
behövs ett nytt ombudsmannainstitut där djurens rättigheter bevakas av
juridisk och veterinärmedicinisk expertis.

Utskottet erinrar om att den lokala tillsynen över djurens vård och
behandling utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Vid tillsynen
medverkar distrikts- eller stadsveterinär. Länsstyrelsen skall vaka över att
den kommunala tillsynen fungerar. Högsta tillsynen tillkommer lantbruksstyrelsen
som har att meddela råd och anvisningar till ledning för övriga
tillsynsorgan. Systemet inrymmer såväl juridisk som veterinärmedicinisk
sakkunskap. Särskilt bör framhållas att den nuvarande distriktsveterinärorganisationen
inrymmer ca 370 distriktsveterinärer i ett rikstäckande system
som självfallet fyller en viktig funktion inte bara inom djurhälsovården utan
också i fråga om den allmänna tillsynen. Vad beträffar användningen av djur
för vetenskaplig forskning gäller att djurförsöken antingen skall anmälas till
lantbruksstyrelsen eller underkastas etisk prövning i någon av de regionala
djurförsöksetiska nämnderna. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Jo517.

Koscherslakt

I motion Jo523 av Lars Leijonborg och Kerstin Ekman (fp) anförs att
anhängare av de judiska och islamiska religionerna i likhet med många andra
folk har vissa bestämmelser om hur deras mat skall vara beskaffad. Dessa
regler är uråldriga och hänger lika intimt samman med deras religion som
etiska föreskrifter och gudstjänstföreskrifter.

I tre länder i Europa, Schweiz, Norge och Sverige, existerar inte en
religionsfrihet för judar som sträcker sig ända till deras rätt att slakta sina djur
på det enda sätt deras religion tillåter. Sättet kallas koscherslakt, och går så
till att halsen på djuret avskärs med ett snabbt snitt, så att blodet skall rinna ur
kroppen så fullständigt som möjligt, eftersom en rättrogen jude inte får äta
blod. Varken elchock, gas eller droger får användas som bedövningsmedel.
Av sådant blir köttet otjänligt till föda, enligt judisk lag och religion.

Motionärerna anser sig ha anledning att betvivla att det sätt på vilket våra
vanliga slaktdjur behandlas är så humant som det borde vara eller skonsammare
än koscherslakt. Till följd av förbudet mot sådan slakt måste köttet
importeras. På grund av en hög importavgift blir köttet mycket dyrt. Enligt
motionen är det rimligt att tillåta koscherslakt i Sveige. Man kan t. ex. låta
något eller några slakterier få dispens från nuvarande lagstiftning. Enbart
religiösa skäl bör få utgöra skäl för dispens.

Utskottet erinrar om att ett likande motionsyrkande avslogs vid riksmötet
1983/84 (JoU 1983/84:12). I utskottets betänkande redovisas utförligt gällande
regler om slakt av husdjur och vissa överväganden i övrigt i denna fråga.
Enligt en undersökning av en tjänsteman vid lantbruksstyrelsen var det

JoU 1986/87:4

6

uppenbart att koscherslakt i jämförelse med konventionell slakt av husdjur
var klart sämre och oacceptabel från djurskyddssynpunkt. Bl. a. med
hänvisning härtill avstyrkte utskottet den då aktuella motionen. Det finns
enligt utskottets mening inga skäl till ändrat ställningstagande i denna fråga.
När det gäller kostnader för import av koscherslaktat kött bör tilläggas att
restitution av införselavgift för judiskt rituellt slaktat kött beviljats enligt
beslut av regeringen (jordbruksnämndens kungörelse JNFS 1985:150).
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo523.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skärpt lagstiftning om djurhållningen m. m.

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo504
yrkande 3, 1985/86:Jo513 yrkande 1, 1985/86:Jo518 yrkande 2 och
1985/86:Jo610 yrkandena 3 och 4,

2. beträffande skolundervisningen

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo610 yrkande 1,

3. beträffande åtgärder vid vanvård av djur m. m.

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo507,
1985/86:Jo518 yrkande 3 och 1985/86:Jo526,

4. beträffande ett ämbete som djurombudsman
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo517,

5. beträffande koscherslakt

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo523.

Stockholm den 21 oktober 1986
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Arne Andersson i Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp),
Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Kerstin
Gellerman (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c),
John Andersson (vpk) och Leif Marklund (s).

JoU 1986/87:

Särskilt yttrande

JoU 1986/87:4

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anför:

Utskottet har i fråga om produktionsmetoderna i djurhållningen bl. a.
hänvisat till den nya lagstiftningen om foder och fodertillsatser (s. 3). Denna
ändring motsatte vi oss med motiveringen att kemoterapeutika inte kan
spåras i livsmedel, varigenom kontroll omöjliggjorts, samt att försämrad
djurhälsa kunde befaras. Våra farhågor har tyvärr besannats.

För vår del vill vi nu peka på att lagen fått konsekvenser som utskottet inte
gått närmare in på. Genom att förebyggande behandling med kemoterapeutika
av hela djurbesättningar till stor del omöjliggjorts har veterinärerna
nödgats skriva ut antibiotika vid akuta sjukdomsfall. Antibiotika kan till
skillnad från tidigare använda kemoterapeutika ge restsubstanser i köttet.
Det kan således numera föreligga en viss, om än liten, risk för resistensbildning.

gotab Stockholm 1986 11581

8