om diknings- och avloppsföretåg

Betänkande 1982/83:JoU14

JolJ 1982/83:14

Jordbruksutskottets betänkande
1982/83:14

om diknings- och avloppsföretag
Motion

I motion 1980/81:773 av Eric Hägelmark (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer att lantbruksnämnderna ges direktiv

1. att upprätta översiktskartor med aktuella diknings- och avloppssystem,

2. att omprioritera sina resurser för att systematiskt kunna granska
katastrofdrabbade områden genom besiktning och bedömning av dränerings-
och avloppssystem,

3. att medverka till att enskilda fastighetsägare ute på landsbygden får
ingå i dikningsföretag till den andel mark som de förfogar över samt

4. att medverka till att dikningsföretagens styrelser, som upphört med
dikningsföretagens färdigställande, åter inrättas.

Utskottet

I motionen berörs vissa juridiska och tekniska problem som enligt
motionären sammanhänger med kombinerade avlopps- och dikningsföretag
på landsbygden. I många fall har enskilda fastighetsägare, utan avtal eller
formell prövning, tillåtits koppla sina avloppsledningar till befintliga
markawattningssystem. Dessa fastighetsägare upplever sig som rättslösa i
katastrofsituationer och får t. ex. inte pumpa tillbaka dräneringsvatten för
att skydda sin egendom mot översvämning. Det är enligt motionen angeläget
att en legalisering av rättigheter och skyldigheter för berörda företag
kommer till stånd. Vidare föreslår motionärerna olika praktiska åtgärder
genom lantbruksnämndernas försorg för att bl. a. ge en bättre överblick över
befintliga avlopps- och dikningssystem och för att garantera att diken och
rörledningar hålls i funktionsdugligt skick.

Utskottet får erinra om att vattenlagen (1918:523) innehåller bestämmelser
som bl. a. anger under vilka villkor avloppsvatten får ledas till ledning
som är avsedd för torrläggning av mark (8 kap. 20-24 §§). Vill någon leda
avloppsvatten till en befintlig dräneringsledning får det ej vägras, om inte
väsentlig olägenhet uppkommer och avledning kan ändamålsenligt göras på
annat sätt. Vid bedömande av om en ledning får användas för både
avloppsvatten och dräneringsvatten skall iakttas att behövlig rening avavloppsvattnet
inte får hindras eller väsentligt försvåras. Avloppsintressenterna
blir under vissa förutsättningar skyldiga att delta i markawattningsföretaget.
Kostnaderna för anläggning, underhåll och skötsel m. m. fördelas

1 Riksdagen 1982183. 16 sami. Nr 14

JoU 1982/83:14

2

mellan avlopps- och torrläggningsintressenterna enligt grunder som anges i
8 kap. 12, 14 och 15 §§. Är företag gemensamt för flera än två fastigheter
skall styrelse utses (8 kap. 40 §). Länsstyrelsen skall föra förteckning över
avloppsföretag med uppgift bl. a. om styrelsens sammansättning (8 kap.
41 §). Om det finns skäl att anta att viss eller vissa deltagares intressen
åsidosätts i fråga om gemensamt företag eller att företagets angelägenheter
eljest försummas eller handhas olämpligt kan länsstyrelsen förordna
syssloman att handha företagets angelägenheter och företräda delägarna
(8 kap. 45 §).

I 10 kap. 32 § och följande paragrafer finns regler om syneförrättning
rörande företag som avses i 8 kap. Förrättningsman utses av länsstyrelsen.

Utskottet instämmer i motionärens synpunkter så till vida att de
gemensamma ledningsföretagen i vissa delar av landet medfört stora
problem i form av översvämningar m. m. under nederbördsrika perioder.
Huruvida olägenheterna kan motverkas genom åtgärder av det slag som
motionären föreslagit förefaller mera tveksamt. Tekniska och praktiska
problem bör enligt utskottets mening lösas i första hand genom gemensamma
insatser från deltagarnas sida. Givetvis bör man redan på planerings- och
förberedelsestadiet beakta sådana faktorer som t. ex. marktopografi,
nederbördsmängd och markens avbördningsförmåga. Dokumentation
rörande nederbördsförhållanden m. m. torde finnas tillgänglig hos bl. a.
lantbruksnämnderna. I allmänhet finns också, enligt vad utskottet erfarit,
förrättningshandlingar rörande dikningsföretag arkiverade hos lantbruksnämnderna,
inkl. eventuella kartor över resp. företag. När det gäller den
formella regleringen av rättigheter och skyldigheter i samband med här
åsyftade företag vill utskottet hänvisa till - förutom de regler i nu gällande
vattenlag som nyss redovisats - en av regeringen framlagd proposition med
förslag till ny vattenlag, som f. n. bereds i utskottet (prop. 1981/82:130). För
de kombinerade avlopps- och dikningsföretagens del föreslås regler som i
huvudsak motsvarar nu gällande rätt. Vad gäller vattenföretag i allmänhet
kan noteras att den nya lagen innehåller skärpta regler om tillståndsplikt för
vattenföretag (4 kap.). Vidare åläggs länsstyrelserna ett uttryckligt tillsynsansvar
över såväl vattenföretag som vattenanläggningar (18 kap.). Med
vattenanläggning förstås även t. ex. diken för markavvattning (prop. s. 398).
Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter föreslås vidare bli
tillämplig på vattenrättsliga samfälligheter. Därigenom kan man i viss
ordning få till stånd en fast organisation, innebärande bl. a. att förvaltningen
handhas av en juridisk person som registreras hos länsstyrelsen.

Utskottet finner mot bakgrund av vad här anförts att motionen inte f. n.
påkallar någon åtgärd eller något uttalande från riksdagens sida.

JoU 1982/83:14 3

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar motion 1980/81:773 utan vidare åtgärd.

Stockholm den 23 november 1982

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Åke Wictorsson (s), Arne Andersson i Ljung
(m), Grethe Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson
(s), Börje Stensson (fp), John Andersson (vpk), Jan-Eric Virgin (m), Åke
Selberg (s) och Bo Arvidson (m).

• :

■■ .o! ' ' . ••

r.c;

GOTAB 73015 Stockholm 1982