Hela betänkandet

Utdrag ur betänkandet

Utrikesutskottets betänkande
1987/88:5

om Chile

Motionen

I motion 1986/87:U505 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkandena 1 och 2
hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till total bojkott
av Chilejuntan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i alla
internationella sammanhang verka för ett fördömande av Chilejuntan.

(Yrkande 3 i motionen behandlas i UU 1986/87:10.)

Bakgrund

Situationen i Chile har behandlats i riksdagen vid ett antal tillfällen. Vid det
senaste tillfället konstaterade utskottet i sitt betänkande UU 1983/84:18 över
motion 1983/84:767 att Chile fortfarande styrs av en hård militärdiktatur.

President Pinochet har i år suttit 14 år vid makten och är enligt gällande
konstitution garanterad presidentmakten till år 1989.

Det systematiska förtryck som utvecklats, och som bl.a. innebär att
grupper knutna till säkerhetspolisen trakasserar människor, intensifierades
under det gångna året. I synnerhet efter mordförsöket på general Pinochet i
september 1986 förvärrades situationen genom att undantagstillstånd utlystes.
Undantagstillståndet ger myndigheterna befogenheter att ge order om
fängslande på obestämd tid, utan rannsakan och dom, och utan möjlighet till
prövning.

Brotten mot de mänskliga rättigheterna har även ökat under innevarande
år, och förföljelserna mot människorättskämpar har intensifierats. Rättsliga
oegentligheter i mål mot politiska fångar fortsätter. Detsamma gäller
massarresteringar, husundersökningarna, mordhoten och morden, skrämseln
och tortyren i de chilenska fängelserna.

Antalet politiska fångar uppges öka jämfört med de närmast föregående
åren. Amnesty International konstaterar i sin rapport 1987 att föga eller inga
framsteg gjorts under 1986 i fråga om rättsliga granskningar av brott mot de
mänskliga rättigheterna.

Samtidigt har regimen genomfört vissa förändringar bl.a. vad avser
vallagarna, vilka av oppositionen endast betraktas som kosmetik för att
formellt ge större legitimitet åt regimen inför 1990-talet. En omfattande

UU

1987/88:5

1 Riksdagen 1987188. 9sami. Nr 5

registrering för upprättande av vallängd har pågått under de senaste
månaderna.

Positiva tecken under innevarande år är det tillmötesgående FN:s rapportör
erhöll vid sitt besök 1986. Vidare har Internationella röda korset fått
tillstånd att träffa politiska fångar, antalet landsförvisade med återvändandeförbud
har minskat, och två dagliga oppositionstidningar tillåts nu komma
ut.

Efter den drastiska åtstramning som med hårda metoder genomfördes
under 1970-talet och som hårt drabbade stora delar av befolkningen har den
chilenska ekonomin under 1980-talet förstärkts genom förhållandevis god
tillväxt. Räntor och amorteringar betalas för utlandsskulden, något som ger
Chile en särställning bland de latinamerikanska skuldländerna. Arbetslösheten,
som ligger på en mycket hög nivå, sjunker. Denna utveckling stärker den
nuvarande regimen, samtidigt som de grupper som arbetar för demokrati och
mänskliga rättigheter i Chile får en svårare uppgift. Oppositionspartiernas
splittring och de ytterst restriktiva lagar som gäller för politisk verksamhet
gör att oppositionen torde ha små utsikter att åstadkomma en förändring vid
det presidentval som skall hållas senast våren 1989.

Sverige har i likhet med ett antal andra europeiska länder erbjudit asyl till
politiska fångar i chilenska fängelser. För närvarande utreder invandrarverket
möjligheten att erbjuda asyl till ytterligare 15 politiska fångar av vilka
fyra dömts till döden och de övriga vägras rättegång. Dödsstraff har även
krävts för dessa. På sistone har antalet asylsökande från Chile ökat betydligt.
Under första halvåret 1987 har drygt 1 600 chilenare ansökt om uppehållstillstånd
med uppgivande av någon form av politiska skäl.

Utskottet

De två yrkandena i motion U505 är desamma som utskottet vid ett flertal
tillfällen tidigare har behandlat. Senast skedde detta i UU1983/84:18 och UU
1982/83:2.

Vad gäller yrkande 1 om en total bojkott av Chilejuntan avstyrks detta
med samma motivering som tidigare år, nämligen den principiella svenska
inställningen att inte införa sanktioner med mindre sådana beslutats av FN:s
säkerhetsråd. Endast beslut av säkerhetsrådet kan upphäva de åtaganden
som Sverige och andra länder iklätt sig genom sin anslutning till GATT. Det
har sedan länge varit den svenska uppfattningen, att begränsade åtgärder
från enskilda länder gentemot Chile inte torde få någon effekt. Yrkande 1 i
motion U505 avstyrks därför.

Vad gäller yrkande 2 att i alla internationella sammanhang verka för ett
fördömande av Chilejuntan vill utskottet anföra följande.

Sverige tillhör de länder som mest kritiskt granskat utvecklingen i Chile
sedan den demokratiskt valda regeringens fall 1973. Såväl regeringen som de
politiska partierna som är företrädda i riksdagen fortsätter genom kontakter
med den demokratiska oppositionen i landet att ge sitt stöd till kampen för
demokrati och mänskliga rättigheter i Chile.

Svenska riksdagsmän deltog i de parlamentarikermöten för demokrati som
ägt rum i Santiago under de senaste två åren (Asamblea parlamentaria

UU 1987/88:5

2

International por la democracia en Chile). Sverige har även inom Världsbanken
och IDB verkat för att långivningen till Chile skall upphöra.

Den svenska regeringen fortsätter att i olika nationella och internationella
fora ge uttryck för vår avsky för den chilenska regimens metoder, våldet,
förtrycket och förföljelserna.

Enligt utskottets mening bör Sverige även fortsättningsvis spela en aktiv
roll i ansträngningarna för en demokratiseringsprocess i Chile.

Med hänvisning till det ovan anförda får yrkande 2 i motion U505 anses
besvarat.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. beträffande total bojkott av Chile

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1986/87:U505,

2. beträffande fördömande av Chilejuntan i internationella sammanhang att

riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1986/87:U505 besvarat med
vad utskottet anfört.

Stockholm den 12 november 1987
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Maj-Lis Lööw (s), Bengt Silfverstrand (s),
Karl-Erik Svartberg (s), Rune Ångström (fp), Anita Bråkenhielm (m), Nils
T Svensson (s), Britta Hammarbacken (c), Maj Britt Theorin (s), Mona Saint
Cyr (m), Oswald Söderqvist (vpk) och Maria Arnholm (fp).

UU 1987/88:5

3

1 —-——

V '*• V ' • ' J ! ■ ti */; .. il . t. ,

' i jt :

. . !. t' i •r.r lii i . ,•

=•.;/> 'v<n ) -if.

■'/t .. . i/ ••. •• :■■::! ... '

.1*1 ' 1 ■

. • • ■

■•K J.V>

- '■ ’> •• v V. • • .a- i

’ T .

gotab Stockholm 1987 13968

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Beredning, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Debatt, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Avslutad, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.