om Chile

Betänkande 1980/81:UU3

UU 1980/81

Utrikesutskottets betänkande

1980/81:3

om Chile

Motionen

I motion 1979/80:358 om bojkottåtgärder mot Chile av Lars Werner m.fl.
(vpk) föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen

1. att ta initiativ till bojkott av Chilejuntan på alla plan,

2. att i internationella sammanhang verka för ett fördömande av
Chilejuntan och motarbeta den vid alla tillfällen,

3. att framlägga förslag som stoppar svenska företags kapitalexport till
Chile.

Bakgrund

Riksdagen har under de gångna åren haft anledning att vid ett flertal
tillfällen ägna sig åt situationen i Chile, både vid behandlingen av motioner
och när företrädare för regeringen besvarat frågor om förhållandena i landet
och om svenska ställningstaganden. Yrkanden liknande de nu föreliggande
har behandlats av utrikesutskottet både 1978 och 1979.

Förhållandena i Chile har under året i väsentliga avseenden förvärrats.
Rättstryggheten har ytterligare satts ur spel, bl. a. genom godtyckliga
frihetsberövanden. Ett system med förvisningar av människor till avsides
belägna trakter utan föregående rättslig prövning har börjat praktiseras.
Hundratals oppositionella uppges ha förts undan på detta sätt. Den period
under vilken personer kan kvarhållas för förhör utan rättsligt beslut och utan
att anklagelsepunkter preciserats har utsträckts till 20 dagar. Uppgifterna om
att tortyr förekommer under dessa förhör synes välgrundade. Ingripandena
mot den redan tidigare hårt förföljda och kringskurna fackföreningsrörelsen
har fortsatt. Många hundra personer togs i förvar i samband med firandet av 1
maj i år. Undantagstillstånd råder fortfarande.

En folkomröstning om en ny konstitution ägde rum den 11 september
1980. Oppositionen tilläts framträda men de röstande hade endast ett förslag
att ta ställning till, och det hade inte framkommit genom något som skulle
kunna liknas vid en demokratisk process. Omständigheterna före och under
folkomröstningen var vidare sådana att utgången av omröstningen kunde
anses given på förhand. Alla blanka valsedlar räknades som ja-röster.

Den nya konstitutionen, som träder i kraft i mars 1981, innebär att
Pinochet kan sitta kvar som nära nog enväldig president ytterligare åtta år.
Något parlament skall inte finnas under denna tid. Efter dessa åtta år kan
Pinochet låta välja om sig för ytterligare åtta år. Under denna senare period

1 Riksdagen 1980181. 9 sami. Nr 3

UU 1980/81:3

2

skall ett parlament dock utses.

Den svenska regeringen har på många sätt kraftfullt tagit avstånd från
regimen i Chile, såväl nationellt som internationellt.

Som redovisats av utskottet i tidigare betänkanden - senast i UU 1979/80:2
- motsätter sig Sverige att krediter och bistånd lämnas Chile i de organ där vi
är medlemmar. Sverige och övriga nordiska länder har således nu som
tidigare motsatt sig lån till Chile i Världsbanken och Internationella
utvecklingsbanken (IDB). Världsbanken har dock under 1980 återupptagit
sin långivning till Chile.

Biståndet till regimens offer och till flyktingarbetet fortsätter. Ett stort
antal chilenska flyktingar har tagits emot i vårt land. Resebidrag kan utgå till
den som vill återvända till Chile. Sverige bidrar till och har plats i styrelsen för
den FN-fond som på olika kanaler söker hjälpa de förtryckta inne i landet. I
den svenska biståndsbudgeten har i år avsatts 35 milj. kr. för humanitärt
arbete i Latinamerika. Av stor betydelse är även de direkta insatser som flera
frivilliga organisationer, bl. a. fackföreningsrörelsen, gör i solidaritet med
det chilenska folket.

Riksdag och regering har emellertid inte ansett det realistiskt eller möjligt
att vidta bojkottåtgärder mot Chile eller i FN verka för att sådana åtgärder
kommer till stånd internationellt. Skälen härför har bl.a. redovisats i
utskottets två senaste betänkanden vad gäller Chile (UU 1978/79:20 och
1979/80:2) i vilka yrkanden av samma innebörd som de nu föreliggande
behandlades och avstyrktes.

Utskottet

Diktaturen i Chile har under det gångna året uppenbarligen ytterligare
befäst sin ställning. Förtrycket har hårdnat. Det finns enligt utskottets
mening all anledning för Sverige att vidhålla sitt avståndstagande från
regimen både i ord och handling.

Såsom framgår av ovan lämnade bakgrundsredogörelse motsätter sig
regeringen lån och bistånd till Chile från internationella organ. Vårt ovan
redovisade stöd till diktaturens offer är inte endast en humanitär insats utan
demonstrerar också vår solidaritet med den demokratiska oppositionen i
landet.

Regeringen har också ställt sig starkt kritisk till de gångna månadernas
händelser i Chile. I ett tal inför chilenska landsorganisationens (CUT)
utlandskommitté i Stockholm den 18 september 1980 underkände utrikesminister
Ola Ullsten folkomröstningen om den chilenska konstitutionen. I
utrikesministerns anförande hette det vidare bl.a.:

Sverige kommer att, liksom tidigare, spela en pådrivande och konstruktiv
roll när Chilefrågan i höst på nytt kommer upp i FN. Så bidrar vi bäst till den
fortsatta internationella opinionsbildningen mot förtrycket i Chile. Denna
uppgift blir så mycket viktigare just nu när repressionen i Chile har skärpts

UU 1980/81:3

3

och bruket av tortyr har ökat på ett alarmerande sätt.

Sverige kommer också att fortsätta att ge ett omfattande stöd till den
humanitära hjälpverksamhet som bedrivs i och utanför Chile till förmån för
förtryckets offer.

Vi kommer att fortsätta att ta emot chilenare som tvingas lämna sitt
hemland på grund av politisk förföljelse. Vår flyktingpolitik gentemot
chilenare har varit, är och skall förbli generös.

Syftet med yrkande 2 i motion 358 får med det ovan anförda anses
tillgodosett. Något initiativ av regeringen är således inte erforderligt.

I motionen föreslås ånyo en bojkott av Chile på alla plan samt att
regeringen skall stoppa svenska företags kapitalexport dit. Utskottet har
tidigare avstyrkt sådana förslag med motiveringen att ensidiga svenska
åtgärder, som inte heller har utsikt att vinna någon allmän internationell
efterföljd, inte kan få någon kännbar verkan. Utskottet har också bedömt det
som osannolikt att FN:s säkerhetsråd skulle besluta om internationella
bindande sanktioner mot Chile. Enligt utskottets mening har denna
ståndpunkt fortsatt giltighet, varför yrkandena 1 och 3 i motion 358
avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1979/80:358.

Stockholm den 4 november 1980

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Gertrud
Sigurdsen (s), Sture Palm (s), Georg Åberg (fp), Gunnel Jonäng (c), Sture
Ericson (s), Per-Olof Strindberg (m), Jan Bergqvist (s), Sture Korpås (c),
Carl Lidbom (s), Björn Molin (fp), Filip Fridolfsson (m), Axel Andersson
(s), Anders Ljunggren (c) och Maj-Lis Lööw (s).

• iX-.iWl i!

. ■ •■■■■..;/• töj lind

'

I'::--'!:,' ■■ i '!• - i-j.U . -: iwtjH |>1 ii U: f i n K n ’;: rl

’ }tK W ; fo /•> '1

i:- ■. •> r. i ,■;:••• v (V

i-. ‘ - t n um.U.r. jri

.i iiknö! 'O.-i. pvc oö.v »fiff

.-•i , , !. . i-- r' . . . ■ t r •j-J'’' )b.'>

, • . scgfthsjpt /lisrith» logÄVI }J3eofA52jUiT

■ i-. "...'k.livi.i !

. JÄV ■ ' ";l‘ .

, ■ ■ i . itfc tAktu turi 1! sfi ■ o« ' »fa g -

. J; - . l. . '•! :•■.>)> >%l ■■ di IV. ' btlffh-ll»

: :: i,! \

. f •: • '

GOT AB Stockholm 1980