om bilavgaser m. m.

Betänkande 1981/82:JoU27

JoU 1981/82:27

Jordbruksutskottets betänkande
1981/82:27

om bilavgaser m. m.

Motioner m. m.

I motion 1981/82:1044 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1 b), att riksdagen hos regeringen hemställer att betryggande
hygieniska gränsvärden fastläggs för vådliga luftföroreningar i våra
städer och runt våra industrier.

I motion 1981/82:1457 av Knut Wachtmeister (m) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att svenska normer för rening av
bilavgaser bör anpassas till dem som gäller inom EG-länderna.

I motion 1981 /82:1921 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 12), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den utan
ytterligare dröjsmål framlägger det av riksdagen 1979 begärda åtgärdsprogrammet
mot bilismens föroreningar med bl. a. tidsplan för övergång till
helt blyfri bensin.

I motion 1981/82:1924 av Rune Rydén m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär lagstiftning om att de svenska bilavgasbestämmelserna
snarast möjligt anpassas till den kommande europeiska lagstiftningen, det
s. k. ECE-reglementet R 15/04.

Till utskottet har inkommit en skrivelse från Svenska petroleuminstitutet
i ärendet.

Gällande ordning, pågående överväganden m. m.

Bestämmelser om hur ett fordon skall vara beskaffat och utrustat finns
främst i fordonskungörelsen (1972:595) och i bilavgaskungörelsen (1972:596).
Enligt bilavgaskungörelsen gäller skärpta avgasreningskrav fr. o. m. 1976
års bilmodeller. Sedan den 1 oktober 1979 meddelar statens naturvårdsverk
— efter samråd med trafiksäkerhets verket — närmare föreskrifter
enligt kungörelsen. Naturvårdsverket har utfärdat reviderade tillämpningsföreskrifter
i juni 1981 (SNFS 1981:3, MS:2). Bilindustriföreningen
och Volvo Personvagnar har besvärat sig hos regeringen över dessa föreskrifter.
Regeringen har i februari 1982 preliminärt fastställt naturvårdsverkets
tillämpningsföreskrifter, med viss förlängning av övergångstiden.
Beslutet skall notificeras i enlighet med de överenskommelser som gäller
inom EFTA och GATT. Även EG skall notificeras.

Sedan den 1 januari 1980 gäller att blyhalten i regularbensin är begränsad
till högst 0,15 g/l. Sedan den 15 april 1981 är blyhalten även i högoktanig
bensin begränsad till 0,15 g/l, enligt 45 c § kungörelsen (1973:334)
om hälso- och miljöfarliga varor.

1 Riksdagen 1981/82. 16 sami. Nr 27

JoU 1981/82:27

2

Biltrafikens miljöpåverkan är föremål för överväganden av bl. a. bilavgaskommittén
(Jo 1977:07). Denna har som huvuduppgifter att värdera
hälso- och miljörisker från bilavgaser, att föreslå åtgärder mot luftföroreningarna
och att utarbeta program för forsknings- och utvecklingsarbete.
Kommittén har avgivit en lägesrapport: Bilarna och luftföroreningarna
(SOU 1979:34). I tilläggsdirektiv (Jo 1979:03) har kommittén fått i uppdrag
att lägga fram förslag till tidsplan för en fullständig avveckling av blytillsatser
i motorbensin. Kommittén förväntas lägga fram sina förslag till
åtgärder hösten 1982.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal i januari 1982 väckta
motioner om bilavgaser och vådliga luftföroreningar.

I två motioner erinras om att det i Sverige ännu icke finns några gränsvärden
för den högsta tillåtna halten bilavgasföroreningar eller vådliga
luftföroreningar över huvud i utomhusluften. Enligt motion 1044 börjar
tiden bli mogen härför. I motion 1921 framhålls att det är nödvändigt med
kraftfulla åtgärder mot bilavgasernas miljö- och hälsoproblem.

I två motioner varnas för att de svenska avgasbestämmelserna kan vara
alltför stränga. Enligt motion 1457 bör man införa lokala bestämmelser
som minskar privatbilismen m. m. i vissa tätorter i stället för generella
regler över hela landet. Enligt motion 1924 innebär de nuvarande svenska
bestämmelserna för avgasrening ökad bränsleförbrukning och högre kostnad
för svenska bilister än vad som gäller i andra länder.

Frågan om luftföroreningar från bilar och avgasrening har behandlats
av riksdagen vid ett flertal tillfällen. Våren 1979 riktades med anledning av
motioner två tillkännagivanden till regeringen om behovet av snara och
verkningsfulla åtgärder mot bilavgasers hälso- och miljöeffekter samt om
myndighetsansvaret på bilavgasområdet. I sammanhanget anförde utskottet
bl. a. att särskild uppmärksamhet borde ägnas möjligheten att förbättra
efterlevnaden av de krav på motorfordon i avgasreningshänseende som
gäller enligt bilavgaskungörelsen. Utskottet underströk vidare att bilavgaskommitténs
uppdrag att lägga fram en tidsplan för en fullständig avveckling
av blytillsatser i motorbensin snarast måtte resultera i att en tidsplan
fastställdes (JoU 1978/79:22). Då frågan hösten 1981 senast behandlades
framhöll utskottet ånyo vikten av att biltrafikens hälso- och miljöstörningar
minskar. De åtgärder för avgasrening och begränsning av blytillsatserna
i bensinen som redan vidtagits hade enligt av utskottet återgiven statistik
givit visst resultat. De tillämpningsföreskrifter till bilavgaskungörelsen
som naturvårdsverket nyligen utfärdat kunde enligt utskottets mening
förväntas resultera i en ytterligare minskning av de giftiga utsläppen.
Genom att identiskt lika bestämmelser antagits av Schweiz kunde enligt

JoU 1981/82:27

3

vad utskottet erfarit även kontrollkostnaderna nedbringas (JoU 1981/
82:14).

När det gäller frågan om att internationellt harmonisera bestämmelserna
för tillåtna avgasutsläpp konstaterade utskottet vid samma tillfälle att
skilda regler gäller i olika länder. USA och Japan har sålunda strängare
avgasbestämmelser än Sverige och Schweiz, som i sin tur har mera långtgående
bestämmelser för avgasrening än övriga europeiska länder inom
ECE. De stora bilproducerande länderna inom EG är splittrade. Västtyskland
— samt tätbefolkade mindre länder som Belgien, Nederländerna och
Danmark — söker skärpa kraven. Utskottet framhöll att det internationella
systemet ger Sverige, liksom övriga parter, full frihet att göra egna
nationella bedömningar för att tillgodose skyddet av människors hälsa och
säkerhet. Utskottet utgick från att man från svensk sida fortsätter att verka
för största möjliga harmonisering av avgaskraven i Europa. Det förhållandet
att Schweiz antagit samma bestämmelser som Sverige visade enligt
utskottets mening att sådana strävanden kan leda till resultat.

Vad utskottet sålunda anfört äger fortfarande giltighet. Dock bör det i
detta sammanhang framhållas att det 1979 beställda åtgärdsprogrammet
delvis uppfyllts. Bl. a. har som ovan nämnts nya tillämpningsföreskrifter
till avgasreningskraven utfärdats. Blyhalten i bensin har sänkts. Naturvårdsverket
har insatts som tillsynsmyndighet enligt bilavgaskungörelsen.

Utskottet instämmer i bedömningen att biltrafiken i dag utgör den i
särklass största källan till luftföroreningar i Sverige. Bilavgasproblemet
förekommer såväl i våra storstadsregioner som i medelstora och även
mindre tätorter. Utskottet anser det givetvis angeläget att skadeverkningarna
från bilavgaserna i möjligaste mån nedbringas. Som i det föregående
redovisats är ifrågavarande spörsmål emellertid föremål för överväganden
inom bilavgaskommittén, som i sitt till hösten 1982 aviserade slutbetänkande
kan förväntas ge en samlad värdering av hälso- och miljöriskerna
från bilavgaserna. Samtidigt kan kommittén förväntas lägga fram förslag
till åtgärder mot luftföroreningar — innefattande även vissa gränsvärden
— samt en tidsplan för avveckling av blytillsatser i bensinen. 1 avvaktan på
kommitténs förslag vilka således torde föreligga inom en snar framtid
synes enligt utskottets mening någon ytterligare åtgärd från riksdagens
sida icke erfordras med anledning av motionerna 1044 och 1921 såvitt nu
är i fråga.

Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår att EG-länderna inbördes
är splittrade i sin inställning till vilka bestämmelser som bör gälla i
fråga om avgasrening. I samtliga EG-länder gäller f. n. mindre långtgående
bestämmelser än i Sverige. Även de förslag som framförts om nya
bestämmelser är mindre långtgående än de svenska och schweiziska. Enligt
undersökningar som utförts av AB Svensk Bilprovning finns icke fog
för påståendet att iakttagande av de svenska avgasbestämmelserna skulle
medföra en ökad bränsleförbrukning. Mot angivna bakgrund är utskottet

JoU 1981/82:27

4

icke heller berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionerna 1457 och 1924. Dessa avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärdsprogram m. m. att riksdagen lämnar motion
1981/82:1044yrkande 1 boch motion 1981/82:1921 yrkande 12
utan ytterligare åtgärd,

2. beträffande anpassning av bilavgasbestämmelserna att riksdagen
avslår motionerna 1981/82:1457 och 1981/82:1924.

Stockholm den 30 mars 1982

På jordbruksutskottets vägnar
HANS WACHTMEISTER

Närvarande: Einar Larsson* (c), Svante Lundkvist* (s), Arne Andersson
i Ljung (m), Maj Britt Theorin (s), Börje Stensson* (fp), Hans Wachtmeister
(m), Gunnar Olsson (s), Sven Eric Lorentzon* (m), Håkan Strömberg
(s), Martin Segerstedt (s), Esse Petersson (fp), Lennart Brunander (c), Jan
Fransson (s), Ingemar Hallenius* (c) och Ulla-Britt Åbark* (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. Åtgärdsprogram m. m.

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Martin Segerstedt, Jan Fransson och Ulla-Britt Åbark (alla s) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 3 som börjar med ”Vad
utskottet” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i bedömningen att biltrafiken i dag utgör den i
särsklass största källan till föroreningar i Sverige. Bilavgasproblemet förekommer
såväl i våra stadsregioner som i medelstora och även i mindre
tätorter. Utskottet anser det angeläget att skadeverkningarna från bilavgaserna
snarast nedbringas. Mot den bakgrunden är det otillfredsställande
att regeringen — såsom inledningsvis redovisats — vid sin överprövning

JoU 1981/82:27

5

av naturvårdsverkets tillämpningsbestämmelser uppskjutit tiden för genomförandet
av de skärpta kraven. Utskottet finner det oacceptabelt att
regeringen trots upprepade krav från riksdagen inte lagt fram det av
riksdagen begärda åtgärdsprogrammet i denna viktiga miljöfråga. Enligt
utskottets mening bör riksdagen med hänsyn härtill begära att regeringen
utan ytterligare dröjsmål presenterar det åtgärdsprogram som riksdagen
beslöt år 1979. Detta bör som ovan framhållits även innehålla regler om
hygieniska gränsvärden. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med
bifall till yrkandet i motion 1921 och med anledning av yrkandet i motion
1044 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ålgärdsprogram m. m.att riksdagen med bifall till
motion 1981/82:1921 yrkande 12 och med anledning av motion
1981/82:1044 yrkande 1 b som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

2. Anpassning av bilavgasbestämmelserna

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister och Sven Eric Lorentzon
(alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 3 börjar med ”Av
den” och på s. 4 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i dagens bekymmersamma ekonomiska läge inte
är rimligt att Sverige fortsätter att vidareutveckla ett speciellt regelsystem
för avgasrening. Kostnaderna för svenska särbestämmelser skulle bli avsevärda
och dessutom utgöra ett besvärande handelshinder. För ett litet
land som Sverige med stort exportberoende är det nödvändigt med en
anpassning av bilavgasbestämmelserna till den europeiska utvecklingen.
Enligt vad utskottet inhämtat söker man inom EG nå fram till gemensamma
bestämmelser i fråga om avgasrening. Enligt utskottets uppfattning är
det angeläget att de svenska bilavgasbestämmelserna anpassas till den
kommande lagstiftningen i de europeiska gemenskaperna. Härigenom får
svensk bilindustri även fortsättningsvis likartade konkurrensmöjligheter i
detta avseende. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna
1457 och 1924 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anpassning av bilavgasbestämmelserna att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionerna 1981/82:1457 och 1981/82:1924.

■