om baltiska invandrares dubbla medborgarskap

Betänkande 1980/81:UU6

UU 1980/81:6

Utrikesutskottets betänkande
1980/81:6

om baltiska invandrares dubbla medborgarskap
Motionen

I motion 1979/80:182 av Mårten Werner m.fl. (m) föreslås att riksdagen
hemställer att regeringen på Förenta nationernas dagordning söker få
uppförd frågan om de baltiska invandrarnas dubbla medborgarskap.

Motionärerna erinrar om att denna fråga vid upprepade tillfällen tagits upp
i riksdagen och att ett svenskt avtalsförslag på sin tid överlämnades till
Sovjetunionen men att någon reaktion på detta förslag inte erhållits från
sovjetisk sida trots upprepade påminnelser från den svenska regeringen.
Motionärerna citerar vissa stadganden i Sovjetunionens nya medborgarskapslag
från 1979 men finner det oklart i vilken omfattning denna lag
kommer att lösa de baltiska invandrarnas problem.

Bakgrund

Det aktuella problemet - att numera svenska medborgare av baltiskt
ursprung bosatta i Sverige av sovjetiska myndigheter formellt anses inneha
sovjetiskt medborgarskap så länge de inte ansökt och erhållit befrielse från
detta - grundar sig på att Sverige och Sovjetunionen tillämpar olika principer
i sina medborgarskapslagar för förvärv och förlust av medborgarskap.
Bestämmelsen i den svenska medborgarskapslagen om förlust av svenskt
medborgarskap för den som efter ansökan eller uttryckligt samtycke
förvärvar utländskt medborgarskap har inte någon motsvarighet i Sovjetunionens
lagstiftning.

Enligt den sovjetiska medborgarskapslagen betraktas alla personer som
tidigare var medborgare i de baltiska staterna som sovjetiska medborgare
från den 7 september 1940. Barn till föräldrar som har sovjetiskt medborgarskap
får också detta medborgarskap. Om endast den ena föräldern är
sovjetisk medborgare och föräldrarna är bosatta utanför Sovjetunionen, blir
barnet emellertid inte automatiskt sovjetmedborgare. Härför krävs särskilt
registreringsförfarande.

Förvärv av medborgarskap i annat land medför inte automatiskt förlust av
sovjetiskt medborgarskap. Det finns emellertid möjlighet för en sovjetisk
medborgare att efter framställning hos sovjetiska myndigheter bli befriad
från sovjetiskt medborgarskap.

De sovjetiska bestämmelserna har till följd att en stor grupp naturaliserade
svenska medborgare av baltisk härkomst, med hemvist i Sverige, även
innehar sovjetiskt medborgarskap. Möjligheten för svensk medborgare av

1 Riksdagen 1980181. 9 sami. Nr 6

UU 1980/81:6

2

baltiskt ursprung att befrias från sovjetiskt medborgarskap har vid en rad
tillfällen sedan 1960-talets början tagits upp i riksdagen, oftast i frågor eller
interpellationer. Vid två tillfällen har riksdagen behandlat betänkanden från
utrikesutskottet med anledning av motioner i frågan (UU 1973:7; UU
1978/79:5). Initiativen i riksdagen har genomgående syftat till att få till stånd
ett avtal mellan Sverige och Sovjetunionen, varigenom skulle underlättas för
personer av baltiskt ursprung att befrias från sina sovjetiska medborgarskap.

Utskottet har i sina två nämnda betänkanden erinrat om att det sedan
gammalt varit en ledande princip för svensk medborgarskapslagstiftning att i
möjligaste mån söka förhindra uppkomsten av dubbla eller flerfaldiga
medborgarskap.

Av svar på interpellation och fråga i riksdagen 1976 resp. 1977 har framgått
att svenska regeringen år 1974 föreslagit Sovjetunionens regering att frågan
regleras genom ett avtal mellan de båda länderna. Enligt det svenska
förslaget skall vardera staten välvilligt pröva sådana ansökningar om
befrielse från medborgarskap som inges av personer vilka är medborgare
också i den andra staten. Vid prövningen skall hänsyn tas bl. a. till om
sökanden är bosatt i den andra staten. Vidare skall enligt förslaget de
personer med dubbelt medborgarskap, som är bosatta i det ena medborgarskapslandet
och som besöker det andra medborgarskapslandet, inte hindras
utresa därifrån enbart av det skälet att de också är medborgare i detta
land.

Trots flera påminnelser i ärendet från svensk sida har några egentliga
förhandlingar på grundval av avtalsförslaget inte kommit till stånd. I ett
besked från sovjetisk sida i mars i år har meddelats att man inte har intresse
av att föra förhandlingar i frågan.

Utskottet

Utskottet konstaterar att de personer som avses i motionen som regel är
svenska medborgare sedan länge. De torde vidare i allmänhet inte ha någon
svårighet att efter ansökan få befrielse från sovjetiskt medborgarskap.
Utskottet hyser emellertid förståelse för att en sådan ansökan för många kan
innebära ett psykologiskt problem, eftersom den skulle innebära ett
erkännande av deras sovjetiska medborgarskap, vilket de inte vill vidkännas.

Vid resa till sina gamla hemländer färdas naturaliserade svenska medborgare
av baltiskt ursprung med svenska pass, som viserats av Sovjetunionens
ambassad. Detta synes innebära att de sovjetiska myndigheterna i praktiken
godtar deras svenska medborgarskap, även om de enligt sovjetisk lag
formellt fortfarande är sovjetiska medborgare.

För svenska myndigheter är inte heller något fall bekant då sovjetiska
myndigheter skulle ha hindrat en sovjetisk medborgare med svenskt pass att

UU 1980/81:6

3

lämna Sovjetunionen enbart därför att vederbörande är sovjetisk medborgare.

Mot denna bakgrund finner utskottet att några påvisbara problem av
praktisk natur inte synes ha uppstått till följd av här ifrågavarande personers
dubbla medborgarskap.

Utskottet finner det icke desto mindre otillfredsställande att några
förhandlingar under den långa tid som frågan varit aktuell inte kommit till
stånd i syfte att undanröja de svårigheter som ett betydande antal personer av
baltisk härkomst i vårt land uppenbarligen upplever. Utskottet utgår därför
ifrån att regeringen fortsätter strävandena att i kontakter med Sovjetunionens
regering få till stånd en reglering av denna situation, t.ex. genom ett
avtal av angivet slag.

Mot bakgrund av att det här rör sig om en fråga av bilateral natur, där
förhandlingsmöjligheterna inte kan anses uttömda, anser utskottet det inte
motiverat att söka få frågan uppförd på FN:s dagordning. Det får f.ö. anses
tvivelaktigt om en sådan åtgärd skulle underlätta lösningen av en fråga av
denna art.

Utskottet hemställer med hänvisning till det anförda
att riksdagen avslår motion 1979/80:182.

Stockholm den 4 november 1980

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Gertrud
Sigurdsen (s), Sture Palm (s), Georg Åberg (fp). Gunnel Jonäng (c). Sture
Ericson (s), Per-Olof Strindberg (m). Jan Bergqvist (s), Sture Korpås (c),
Carl Lidbom (s), Björn Molin (fp), Filip Fridolfsson (m), Axel Andersson
(s), Anders Ljunggren (c) och Maj-Lis Lööw (s).

333 Stockholm 1980