om avskaffande av dödsstraffet

Betänkande 1980/81:UU10

UU 1980/81:10

Utrikesutskottets betänkande
1980/81:10

om avskaffande av dödsstraffet
Motionen

I motion 1979/80:477 av Nils Hjorth och Margit Sandéhn (s) föreslås att
riksdagen hos regeringen hemställer om intensifierade svenska insatser i FN
och andra internationella organ för dödsstraffets avskaffande och för en
humanare behandling av politiska fångar.

Bakgrund

Rätten till liv är fastslagen i de grundläggande internationella dokumenten
om de mänskliga rättigheterna. Denna rätt har av länderna dock inte
uppfattats så att den även skulle gälla medborgarnas förhållande till det egna
samhällets myndighetsutövning. Det stora flertalet av FN:s medlemsländer
använder sig fortfarande av dödsstraff. Endast 23 länder har formellt
förbjudit dödsstraff, 9 länder har slutat praktisera det och 13 länder har
avskaffat det utom i exceptionella fall. Alla de nordiska länderna har helt
avskaffat dödsstraffet.

Sverige tog initiativet till att föra upp frågan om dödsstraffet i Förenta
nationerna. Det skedde 1959 och ledde till att ECOSOC av generalförsamlingen
uppmanades studera frågan. Det tog sedan nära tio år innan
generalförsamlingen på nytt kunde fatta ett beslut i ärendet. I en resolution
antagen under generalförsamlingens möte 1968 utfärdades rekommendationer
om vissa procedurer som skulle iakttas till skydd för den anklagade.

Fortsatta svenska ansträngningar ledde 1971 till en FN-resolution i vilken
generalförsamlingen för första gången slog fast att målet var ett fullständigt
avskaffande av dödsstraffet. Det gick under 1970-talet inte att komma längre
i generalförsamlingen. För att frågan ändå skulle behålla sin aktualitet
utverkade Sverige vid generalförsamlingens möte 1977 att dödsstraffet skulle
bli dagordningspunkt vid den FN-konferens om förebyggande av brott och
behandling av lagöverträdare som ägde rum i Caracas under förhösten
1980.

Frågan diskuterades ingående i Caracas men det blev inte möjligt för
Sverige att där få igenom någon resolution i ärendet. I stället togs frågan upp i
konferensens rapport och överlämnades för fortsatta överväganden till
generalförsamlingen. Där befinner sig ärendet nu i tredje utskottet.

Aven i Europarådet har Sverige och de skandinaviska länderna drivit
frågan om dödsstraffets avskaffande. Motståndet har varit stort. Frågan
fördes framåt i april i år när Europarådets parlamentariska församling med

1 Riksdagen 1980181. 9 sami. Nr 10

UU 1980/81:10

2

stor majoritet förklarade att dödsstraffet är omänskligt. Församlingen
uppmanade på svenskt initiativ de medlemsländer som fortfarande har kvar
dödsstraffet att avskaffa det. Samtidigt antogs också med stor majoritet en
rekommendation till Europarådets ministerkommitté om att ändra lydelsen
av artikel 2 i Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna, som
f. n. ger utrymme för dödsstraff, så att konventionen får en lydelse i
överensstämmelse med den nyssnämnda resolutionen.

Sverige har också varit en av initiativtagarna till att frågan om tortyr samt
frågan om humanare behandling av politiska och fackliga fångar tas upp i
internationella organ. FN antog 1975 en förklaring mot tortyr. Två år senare
antog generalförsamlingen på svenskt förslag en resolution i vilken
kommissionen för de mänskliga rättigheterna fick i uppdrag att utarbeta
förslag till en konvention mot tortyr. I den för ändamålet tillsatta
arbetsgruppen ingår Sverige. Ett utkast är nu till stor del färdigställt, men det
återstår ännu att utarbeta kontrollbestämmelser, vilket kan ta lång tid i
anspråk.

I en resolution 1977, som tillkommit på bl. a. svenskt initiativ, framhöll
generalförsamlingen att ett stort antal personer i många delar av världen
berövats friheten på grund av sin politiska uppfattning. Medlemsländerna
uppmanas vidta åtgärder till skydd för sådana personer och undersöka
möjligheterna att frige dem. Påföljande år kompletterade generalförsamlingen
denna resolution med en resolution om personer som fängslats på
grund av facklig verksamhet.

Även 1979 framlade Sverige och en rad andra länder ett resolutionsutkast
på området. Det gällde skydd av mänskliga rättigheter för vissa kategorier
under arrest eller i häkte. Förslaget drogs av vissa skäl tillbaka från det årets
möte men ärendet står i år åter på församlingens agenda.

Utskottet

Sverige har varit ett av de mest aktiva länderna när det gäller att i FN och
annorstädes verka för att dödsstraffet avskaffas och för en humanare
behandling av politiska fångar. Arbetet har inte varit så framgångsrikt som vi
önskat men heller inte resultatlöst. De av motionärerna aktualiserade
frågorna är anhängiggjorda i FN och Europarådet. Vissa positiva resultat i
form av beslut och resolutioner kan registreras. Ytterligare ett antal länder
har under 1970-talet avskaffat dödsstraffet. Det är därför så mycket mer
beklagligt att dödsstraffet efter militärkuppen i Turkiet åter kommit till
användning i detta land efter att ha varit ur bruk sedan början av
1970-talet.

Bland Europarådets medlemmar är det nu endast Frankrike och Turkiet
som fortfarande praktiserar dödsstraff. I andra delar av världen ökar
användningen av dödsstraff.

Utskottet är medvetet om att många länder motsätter sig att det

UU 1980/81:10

3

internationella samfundet på ett aktivt sätt befattar sig med frågor som
dödsstraff och politiska fångar. Detta får dock inte hindra fortsatta
ansträngningar av det slag som redovisats ovan. Omänsklig eller förnedrande
behandling av människor kan inte accepteras eller legitimeras med hänvisning
till samhällets behov eller traditionens bud.

Utskottet utgår från att regeringen även fortsättningsvis utnyttjar sina
möjligheter att i FN och andra internationella organisationer verka för
dödsstraffets avskaffande och en humanare behandling av politiska och
andra fångar.

Med hänvisning till det anförda får motion 477 anses besvarad.
Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motion 1979/80:477 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 18 november 1980

På utrikesutskottets vägnar
GERTRUD SIGURDSEN

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Gertrud Sigurdsen (s), Torsten
Bengtson (c), Sture Palm (s), Georg Åberg (fp), Olle Göransson (s), Ingrid
Sundberg (m), Mats Hellström (s), Gunnel Jonäng (c), Per-Olof Strindberg
(m), Jan Bergqvist (s). Sture Korpås (c), Carl Lidbom (s). Björn Molin (fp),
Maj-Lis Lööw (s) och Sten Sture Paterson (m).

GOTAB 65933 Stockholm 1980