om åtgärder mot militärregimen i Turkiet

Betänkande 1982/83:UU3

Hela betänkandet

Utdrag ur betänkandet

UU 1982/83:3

Utrikesutskottets betänkande
1982/83:3

om åtgärder mot militär regimen i Turkiet
Motionen

I motion 1981/82:725, av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandena 1-2,
föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett uttalande att Sverige tar
avstånd från den av USA:s statsledning framförda åsikten om den turkiska
juntan som en progressiv och demokratisk regim,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den turkiska frågan tas upp i
FN.

Yrkande 3 i motionen har behandlats i UU 1981/82:20.

Bakgrund

Situationen i Turkiet efter det militära maktövertagandet i september 1980
behandlades av utskottet senast för knappt ett år sedan i UU 1981/82:18. Det
konstaterades däri att flera tecken tydde på att regimen inte planerade någon
återgång till demokratin. De politiska partierna hade upplösts. Fackföreningsledare
och politiker hade arresterats. Rapporter om tortyr och
godtyckliga frihetsberövanden förekom.

Sedan detta skrevs har militärregimen ytterligare befäst sin ställning.
Förföljelserna och det godtyckliga våldet har minskat men de grundläggande
demokratiska rättigheterna har inte återupprättats.

Ett förslag till ny konstitution har framlagts av de regerande militärerna.
Enligt förslaget kommer den nuvarande militärledningen att behålla ett
avgörande inflytande över de centrala besluten i Turkiet genom att
medlemmarna av det nationella säkerhetsrådet - vilket i dag i praktiken styr
landet - i framtiden kommer att ingå i ett rådgivande organ till presidenten.
Regeringen kommer att åläggas följa det rådgivande organets beslut i frågor
som rör nationens säkerhet.

Författningsförslaget har utsatts för hård kritik utomlands och från de få
opinionsgrupper i Turkiet som ännu tillåts verka. I förslaget begränsas de
politiska och fackliga rättigheterna snävt. Tidigare verksamma politiker
förbjuds utöva politisk verksamhet under 10 år, vilket bl. a. kommer att
hindra dem från att bilda nya politiska partier. Strejkrätten begränsas
kraftigt.

En folkomröstning om förslaget ägde rum den 7 november. Omröstningen
var så utformad att en röst för förslaget samtidigt var en röst för fortsatt

1 Riksdagen 1982183. 9 sami. Nr 3

UU 1982/83:3r *'

2

mandat för den sittande presidenten, general Evren. Enligt officiella
uppgifter röstade 91 % av de röstberättigade för förslaget.

Utskottet

I yrkande 1 i motionen hemställs att Sverige skall ta avstånd från åsikten att
den turkiska juntan är en progressiv och demokratisk regim.

Detta har riksdag och regering självfallet på många sätt gjort. Utskottet vill
hänvisa till ovannämnda betänkande UU 1981/82:18 och till regeringens
olika uttalanden i riksdagen, bl. a. som svar på frågor den 17 februari och 18
maj 1982.

Utrikesminister Lennart Bodström anförde i FN:s generalförsamling den
15 oktober i år följande:

Våra protester gäller också militärdiktaturens Turkiet där de politiska
partierna förbjudits och fackföreningar hindras att verka fritt. Regimens
motståndare utsätts för massarresteringar och skenrättegångar.

Med hänvisning till detta och tidigare uttalanden av regeringen synes
motionsyrkandet inte behöva föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd,
varför det avstyrks.

I yrkande 2 i samma motion föreslås att regeringen tar upp den turkiska
frågan i FN.

Turkiet är medlem av Europarådet, en internationell organisation som har
demokratin inskriven i sina stadgar. Sverige och andra Europarådsmedlemmar
har därför ansett att det faller sig naturligt att i första hand diskutera
situationen i Turkiet inom Europarådet och begagna de påtryckningsmöjligheter
som det turkiska medlemskapet i sammanslutningen medför. Som
framgår av det ovannämnda betänkandet UU 1981/82:18 har Sverige också
drivit den turkiska frågan i Europarådet med stort eftertryck.

Den parlamentariska församlingen beslutade i maj 1981 att de turkiska
representanterna inte längre skulle få delta i församlingens arbete eftersom
det turkiska parlamentet upplösts. Församlingen tillsatte ett särskilt underutskott
med uppgift att noggrant följa utvecklingen i landet. Underutskottet,
i vilket företrädare för den svenska Europarådsdelegationen ingick, har
besökt Turkiet för att också på platsen inhämta information. På grundval av
underutskottets rapport antog församlingen den 6 oktober 1982 en rapport i
vilken det erinras om att det är av mycket stor vikt för Turkiets medlemskap i
Europarådet att en ny författning uppfyller kraven på en parlamentarisk
demokrati och på mänskliga rättigheter i samklang med Europarådets
stadga.

Det har varit svårare att få till stånd påtryckningar mot Turkiet inom
Europarådets ministerkommitté. I juli 1982 inlämnade emellertid Sverige,
Danmark, Frankrike, Nederländerna och Norge gemensamt en anmälan mot
Turkiet till Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna. Denna

UU 1982/83:3

3

anmälan, vilken innehåller ett antal anklagelsepunkter, måste betraktas som
en betydelsefull markering i Europarådet mot militärregimen i Turkiet.

Det kommer nu sannolikt att förflyta ett antal månader innan någon
sakprövning kan inledas i kommissionen. Sverige kommer emellertid att
verka för att den turkiska frågan under denna tid regelbundet aktualiseras i
Europarådet, bl. a. genom att föra upp den i de återkommande mötena med
ministerrådets ställföreträdarkommitté.

Enligt utskottets mening finns det anledning för Sverige att beröra
situationen i Turkiet i olika internationella fora, och så har som ovan nämnts
också skett vid det pågående mötet med FN:s generalförsamling. Det
förefaller emellertid mest ändamålsenligt att Sverige för sin del i första hand
driver frågan i Europarådet.

Utskottet avstyrker därför yrkande 2 i motion 725.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1981/82:725, yrkande 1,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:725, yrkande 2.

Stockholm den 9 november 1982

På utrikesutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid utskottets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Gunnel Jonäng
(c), Sture Ericson (s), Ingrid Sundberg (m), Jan Bergqvist (s), Margaretha af
Ugglas (m), Maj-Lis Lööw (s), Bengt Silfverstrand (s), Sten Sture Paterson
(m), Rune Ångström (fp), Bertil Måbrink (vpk), Lars Hjertén (m), Sören
Häggroth (s), Nils Svensson (s) och Pär Granstedt (c).

Reservation

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motion 725” bort ha följande lydelse:

Situationen i Turkiet har som framgår av det föregående på intet sätt
förbättrats sedan frågan började behandlas i Europarådet. De förhoppningar,
som eventuellt funnits, att militärjuntan skulle påbörja en återgång till
demokratiska förhållanden och på nytt införa mänskliga fri- och rättigheter,
har aldrig infriats. Det val för eller emot en ny konstitution, som nyligen
genomförts, är en ytterligare bekräftelse på juntans förakt för all slags
demokrati. Det turkiska folket har inte erbjudits någon valmöjlighet. Det
har endast haft att under hot säga ja till generalernas konstitution.

res. (vpk)

UU 1982/83:3

4

De internationella påtryckningar, som hittills genomförts, framför allt i
Europarådet, har varit resultatlösa. Det arbetet måste ändå fortsätta, och
Sverige kan här liksom förut spela en opinionsbildande och pådrivande
roll.

Men arbetet måste också vidgas. Även om Europarådet är ett självskrivet
forum för åtgärder mot Turkiet är det uppenbart att den internationella
opinionsbildningen mot den turkiska militärregimen bara kan vinna i
slagkraft om frågan parallellt också tas upp inom FN:s olika organ.

Utrikesminister Lennart Bodström riktade under det pågående mötet med
FN:s generalförsamling kritik mot militärdiktaturen. Enligt utskottets
mening finns det anledning att gå vidare inom FN i syfte att även inom
världsorganisationen få till stånd kraftfulla påtryckningar mot den turkiska
regimen för en återgång till demokratin. Utskottet delar därmed den åsikt
som framförs i yrkande 2 i motion 725.

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:725, yrkande 2, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 72952 Stockholm 1982

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Beredning, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Debatt, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Avslutad, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.