om återvinning av vin- och spritbuteljer

Betänkande 1982/83:JoU39

JoU 1982/83:39

Jordbruksutskottets betänkande
1982/83:39

om återvinning av vin- och spritbuteljer

Motioner

Yrkanden

I motion 1982/83:395 av Lennart Pettersson m. fl. (s) yrkas

1. att ett generellt pantsystem snarast införs för Systembolagets vin- och
spritsortiment,

2. att pantsystemet utformas på ett sådant sätt att nedskräpningen i
naturen minskar och sysselsättningen vid de två förpackningsglasbruken
tryggås.

I motion 1982/83:484 av Anders Svärd (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om betydelsen
av att snarast få i gång försöksverksamhet i syfte att belysa möjligheterna att
med återglasmodellen förbättra de berörda glasbrukens situation.

I motion 1982/83:485 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att uppnå mycket hög återvinningsgrad vad
gäller engångsförpackningar för drycker.

I motion 1982/83:1441 av Karin Andersson och Olof Johansson (båda c)
yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tar upp överläggningar med Vin- och
spritcentralen och Systembolaget syftande till att införa ett generellt
pantsystem,

2. att riksdagen uttalar sig för att samhället i lämpliga former ger bidrag för
ett nytt modernt returglassystem till gagn för konsumenter och sysselsättningen
i förpackningsindustrin på lång sikt.

Motivering

I motion 395 betonas den negativa roll glasemballagen spelar i omhändertagandet
av allt hushållsavfall. Pantsystemet bör enligt motionärerna syfta till
att minska nedskräpningen i naturen och minska glasmängderna i soporna.
Från sysselsättningssynpunkt förordas att ett återglassystem utformat enligt
en av statens industriverk utarbetad modell införs. Detta skulle även
innebära ett direkt stöd åt sysselsättningen vid de två hotade glasbruksorterna
Limmared och Hammar, anför motionärerna.

Sysselsättningen vid förpackningsglasbruken aktualiseras även i motion

1 Riksdagen 1982183. 16 sami. Nr 39

JoU 1982/83:39

2

484. Motionären förslår att den s. k. återglasvarianten prövas snarast möjligt
i stor skala så att man därigenom kan utröna återglasets möjligheter.

Enligt motion 485 bör man inrikta sig på en återvinningsgrad av 96 % av
engångsförpackningar om dessa fortsättningsvis skall tillåtas. Därför måste
panten sättas mycket högt. Motionärerna beaktar även möjligheten av att
tillåta återglas.

I motion 1441 framhålls att avfallsmängden kan reduceras högst avsevärt
genom ett fungerande pantsystem på allt vin- och spritglas. Råvara i form av
”återglas” kan även komma till nytta. Resultatet blir då en förbättring av
miljön för de anställda inom avfallshanteringen, framhåller motionärerna.

Yttrande

Genom beslut den 15 mars 1983 har utskottet berett näringsutsko*' *
tillfälle att yttra sig över motionerna 395 och 1441.

Näringsutskottets yttrande i ärendet (NU 1982/83:6 y) återges i bilaga till
detta betänkande.

Utskottet

Utskottet behandlar i betänkandet fyra under den allmänna motionstiden
1983 väckta motioner om återvinning av vin- och spritbuteljer, m. m.

Näringsutskottet har i sitt yttrande i ärendet lämnat en översiktlig
redogörelse för bakgrunden till den fråga som diskuteras i motionerna.
Utskottet får beträffande den allmänna bakgrundsteckningen hänvisa till
nämnda yttrande.

Hösten 1981 föreslog utredningen om återvinning av vissa dryckesförpackningar
m. m. (Jo 1980:05) i ett delbetänkande (Ds Jo 1981:8) Pant på vin- och
spritbuteljer, att ett ökat antal av de buteljer som saluförs av Systembolaget
skall behandlas som returglas och att flaskpanten för returglasen höjs till en
krona. I ett senare skede bör enligt utredningen ett alternativt förslag kunna
genomföras enligt vilket alla vin- och spritflaskor beläggs med pant och
återtas, returflaskorna för återpåfyllning och engångsglasen för nedsmältning
i glasindustrin.

Betänkandet har fått ett blandat mottagande av remissinstanserna. Så har
t. ex. statens industriverk i sitt remissvar anvisat en tredje möjlig behandlingsmetod.
Industriverket som genomfört en egen utredning av frågan
(SIND PM 1982:1) förordar införande av ett s. k. återglassystem. Detta
innebär att alla flaskor samlas in och krossas för att användas som råvara vid
tillverkningen av nya glas. Enligt industriverket kan det vara samhällsekonomiskt
fördelaktigare att välja ett alternativ med bred återvinning än att
välja den linje som har förslagits av dryckesförpackningsutredningen.
Ärendet bereds f. n. i regeringskansliet.

Näringsutskottet betonar i sitt yttrande att tomglashanteringen bör ses i ett

JoU 1982/83:39

3

övergripande samhällsperspektiv. Åtgärder enligt de förslag som har
framlagts av dryckesförpackningsutredningen är enligt näringsutskottet
otvivelaktigt ägnade att i betydande mån tillgodose de önskemål som
föreligger i miljöhänseende, nämligen att minska nedskräpningen i naturen
och antalet glas i sophanteringen. Emellertid har glasets ställning som
emballagematerial försvagats väsentligt under senare år, anför utskottet.
Näringsutskottet hänvisar därvid bl. a. till att PLM i sitt remissyttrande
hävdat att ett tillgodoseende av utredningens förslag om en väsentlig ökning
av andelen returglas för vin och sprit skulle föranleda en snar nedläggning av
ett glasbruk. Enligt näringsutskottets bedömning är det angeläget att
samhället inte vidtar åtgärder som driver fram en nedläggning av ifrågavarande
slag. I det sammanhanget tilldrar sig återglassystemet intresse såväl
från industri- och sysselsättningssynpunkt som från miljösynpunkt, anför
utskottet.

Ett förslag till lösning som framförts av förpackningsindustrin och som
innebär att bensinstationer och andra intresserade skulle åta sig att ta emot
returglas - i automater eller manuellt - och därvid återbetala glaspanten,
skulle enligt näringsutskottet kunna erbjuda betydande fördelar. Allmänheten
skulle samtidigt beredas möjlighet att göra sig av med annat förpackningsglas.

Jordbruksutskottet får för sin del erinra om att utskottet vid olika tillfällen
framfört uppfattningen, att resursslöseri måste motarbetas och att sparsamhet,
hushållning och återanvändning bör vara grundläggande för vårt
utnyttjande av naturresurser och för inriktningen av vår varuproduktion.
Från de synpunkter utskottet har att företräda har utskottet framhållit
betydelsen av att dessa principer blir vägledande också i fråga om den
industriella framställningen av dryckesförpackningar. Utskottet finner
anledning att ännu en gång understryka dessa principers giltighet.

Våren 1980 framhöll utskottet med anledning av motioner i ämnet att det
från nyss angivna synpunkter framstår som ytterst otillfredsställande att en
mycket stor del av vin- och spritförsäljningen sker i engångsemballage.
Utskottet föreslog att riksdagen av regeringen skulle begära sådana åtgärder
att vin- och spritförpackningar beläggs med pant och återtas. Riksdagen
följde utskottet (JoU 1979/80:40, rskr 1979/80:384).

Utskottet finner liksom näringsutskottet att de åtgärder som föreslagits av
dryckesförpackningsutredningen och som redovisats i det föregående är
ägnade att i betydande mån tillgodose de önskemål beträffande tomglashanteringen
som föreligger i miljöhänseende. De ligger även i linje med det ovan
återgivna uttalandet av riksdagen år 1980. Emellertid kan, som framgår av de
remissvar som återgivits av näringsutskottet, genomförande av förslaget att
utöka returglashanteringen få negativa konsekvenser för sysselsättningen
inom emballageglasindustrin. Det av industriverket föreslagna återglassystemet
tilldrar sig, som näringsutskottet framhållit, intresse såväl från
industri- och sysselsättningssynpunkt som från miljösynpunkt. Enligt utskot 1*

Riksdagen 1982/83. 16 sami. Nr 39

JoU 1982/83:39

4

tets mening synes en lösning som dessutom innebär möjlighet för allmänheten
att göra sig av med annat förpackningsglas i samband med pantlösen av
vin- och spritbuteljer kunna erbjuda betydande fördelar.

Utskottet förordar således, i likhet med näringsutskottet, att det fortsatta
arbetet för ökad återvinning av vin- och spritbuteljer inriktas på införande av
ett återglassystem. Ett viktigt inslag i ett sådant system måste vara att
allmänhetens återlämning underlättas. Systemet bör syfta till att största
möjliga kvantiteter tomglas återtas för att hushållsavfallet skall minska och
att använt glas i ökad utsträckning skall kunna nyttjas som råvara för
glasindustrin. Införande av en förhöjd pant, såsom dryckesförpackningsutredningen
har föreslagit, bör därvid noga övervägas i sammanhanget. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 395, 485 såvitt nu är i
fråga (yrkande 3) och 1441 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Däremot är utskottet icke berett att, som föreslås i motion 484,
förorda en försöksverksamhet. Motionen avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett återglassystem

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1982/83:395,
1982/83:485 yrkande 3 och 1982/83:1441,

2. beträffande försöksverksamhet

att riksdagen avslår motion 1982/83:484.

Stockholm den 10 maj 1983

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister (m), Gunnar Olsson (s),
Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta
Winberg (s), Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp), John Andersson (vpk),
Bengt Kronblad (s) och Lennart Brunander (c).

JoU 1982/83:39

5

Reservation

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet förordar” och
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att åtskilliga skäl kan anföras till förmån för ett
återglassystem. Inte minst synes möjligheten att därvid återvinna även
förpackningsglas böra betonas. I sammanhanget bör dock uppmärksammas
att, som dryckesförpackningsutredningen framhållit, ett system med glaskross
för allmänheten skulle innebära en principiell nyhet. Att i en tidsepok
när ett ökat medvetande i fråga om återanvändning och tillvaratagande av
naturresurser och energi har börjat växa fram plötsligt bestämma sig för att
börja krossa sådant glas som nu i ett fungerande system kan återanvändas i
befintlig utformning - och att detta skall ske av i huvudsak sysselsättningsmotiv
- är ett steg i fel riktning. Däremot borde den stora kvantitet
glasemballage som inte är returglas väl kunna bli föremål för en försöksverksamhet
som förordats i motionerna. Utskottet vill därför förorda att
ytterligare jämförelser sker mellan olika återvinningssystem med avseende
på kostnader, sysselsättning och miljöpåverkan och att, som föreslås i motion
484, en försöksverksamhet inleds på olika håll i landet. Införande av en
förhöjd pant, såsom utredningen föreslagit, bör givetvis noga övervägas i
sammanhanget.

Utskottet vill betona att något motsvarande system icke bör införas för öloch
läskflaskor. Dessa återlämnas f. n. till 97 % vilket innebär att samma
flaska används ca 30 gånger - jämfört med returglasen för vin och sprit som
återtas till blott 61 %, motsvarande två - tre gångers användning. Riksdagen
har i annat sammanhang uttalat att det nuvarande returglassystemet för öl
och läskedrycker behöver moderniseras (prop. 1981/82:131, JoU 1981/82:32,
rskr 1981/82:322). Utskottet finner anledning åter understryka detta
uttalande.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1982/83:395,
1982/83:484, 1982/83:485 yrkande 3 och 1982/83:1441.

JoU 1982/83:39

6

Särskilt yttrande

Börje Stensson (fp) anför:

För en betydande del av vin- och spritflaskorna finns ett allmänt accepterat
och fungerande returglassystem. Det skulle vara förenat med stora kostnader
att byta ut dessa returglas mot buteljer som krossas enligt återglasmodellen
utan att för den skull någon säkerhet vunnes för ökad återtagning. Ett
återglassystem bör därför enligt min mening komplettera, och inte ersätta,
nuvarande returglassystem. Detta borde ha kommit till klarare uttryck i
utskottets utlåtande.

I sammanhanget bör betonas att öl- och läskedrycksflaskorna, som nästan
uteslutande består av returglas, även framdeles bör hanteras som returglas.

JoU 1982/83:39

7

Näringsutskottets yttrande Bilaga

1982/83:6 y

om återvinning av vin- och spritbuteljer

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över två
motioner om dryckesförpackningar.

Motionerna

Yrkanden
De motioner som behandlas är

1982/83:395 av Lennart Pettersson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för

1. att ett generellt pantsystem snarast införs för Systembolagets vin- och
spritsortiment,

2. att pantsystemet utformas på ett sådant sätt att nedskräpningen i
naturen minskar och sysselsättningen vid de två förpackningsglasbruken
tryggås,

1982/83:1441 av Karin Andersson (c) och Olof Johansson (c), vari
hemställs att riksdagen

1. begär att regeringen tar upp överläggningar med Vin- och spritcentralen
och Systembolaget syftande till att införa ett generellt pantsystem,

2. uttalar sig för att samhället i lämpliga former ger bidrag för ett nytt
modernt returglassystem till gagn för konsumenter och sysselsättningen i
förpackningsindustrin på lång sikt.

Motivering

1 motion 1982/83:395 betonas den negativa roll som glasemballagen spelar
vid omhändertagandet av hushållsavfall. Pantsystemet bör enligt motionärerna
syfta till att såväl nedskräpningen i naturen som glasmängderna i
soporna minskar. Motionärerna anser att ett effektivt administrerat återtagningssystem
borde kunna leda till en återlämning av minst 75 % av alla vinoch
spritbuteljer. Härigenom skulle mängden glas i soporna minska från
70 000 ton till mindre än 25 000 ton. Från sysselsättningssynpunkt förordas
att ett återglassystem utformat enligt en av statens industriverk utarbetad
modell införs. Detta skulle även innebära ett direkt stöd åt sysselsättningen
på de två hotade glasbruksorterna Hammar och Limmared, säger motionärerna.

JoU 1982/83:39

1 motion 1982/83:1441 anförs att avfallsmängden kan reduceras högst
avsevärt genom ett fungerande pantsystem för alla vin- och spritbuteljer.
Råvara i form av ”återglas” kan även komma till nytta. Ett resultat blir då en
förbättring av miljön för de anställda inom avfallshanteringen. Motionärerna
noterar att sysselsättningen i glasindustrin kommer att minska vid ökad
användning av returglas. De erinrar samtidigt om att ett retursystem är mer
arbetskrävande i distributionen, vilket medför ökat behov av arbetskraft i
detta led.

Bakgrund

Miljökostnadsutredningen föreslog år 1976 att alla vin- och spritbuteljer
skulle beläggas med pant i första hand för att nedskräpningen skulle minska
(SOU 1976:32). Energisparkommittén föreslog tre år senare att pant på vinoch
spritbuteljer skulle införas (ESK 1979:01). Energivinster kunde då göras
genom en höjning av returglasens användningstal.

Riksdagen behandlade våren 1980 ett antal motioner om dryckesförpackningar.
Näringsutskottet (NU 1979/80:45) uttalade, med hänvisning till den
då planerade introduktionen av aluminiumburkar för bryggeriprodukter, att
frågan om styrmedel för att åstadkomma en från samhällets synpunkt
acceptabel återvinningsgrad borde utredas med det snaraste. Jordbruksutskottet,
som anslöt sig till önskemålet om en utredning, gick även in på frågan
om hanteringen av vin- och spritbuteljer. Enligt jordbruksutskottet (JoU
1979/80:40) framstod det som ytterst otillfredsställande att en mycket stor del
av vin- och spritförsäljningen sker i engångsglas. Utskottet föreslog därför att
riksdagen skulle begära sådana åtgärder av regeringen att vin- och
spritförpackningar belädes med pant och återtogs. Riksdagen följde i båda
fallen utskottets förslag (rskr 1979/80:306, 1979/80:384).

Med anledning av de nämnda riksdagsuttalandena tillkallades en utredning
om återvinning av vissa dryckesförpackningar m. m. Utredningen har
framlagt bl. a. ett delbetänkande (Ds Jo 1981:8) Pant på vin- och
spritbuteljer. Däri föreslår utredningen att ett ökat antal buteljer behandlas
som returglas och att flaskpanten för returglasen höjs till en krona. Detta
förslag bör enligt utredningen kunna genomföras omgående. Senare bör
efter överläggningar med Vin- och spritcentralen och Systembolaget ett
alternativt förslag kunna genomföras, enligt vilket alla vin- och spritflaskor
beläggs med pant och återtas, returflaskorna för återpåfyllning och
engångsglasen för nedsmältning i glasindustrin. Vinsten härav blir främst en
ytterligare minskning av avfallsmängden. En tredje möjlighet, nämligen
återtagning och krossning av alla buteljer (det s. k. återglassystemet) avvisas
av utredningen med konstaterandet att ett helt nytt system härigenom skulle
införas, vilket skulle bli dyrare för konsumenterna än dagens system.

Utredningens förslag har remissbehandlats. Tillstyrkande yttranden har
lämnats av bl. a. statens naturvårdsverk, Vin- och spritcentralen och Svenska

JoU 1982/83:39

9

kommunförbundet. Landets enda glasemballageindustri, PLM AB, har
däremot avstyrkt utredningens förslag vilket, om det genomfördes, enligt
företaget skulle leda till att ett av de två kvarvarande förpackningsglasbruken
skulle få läggas ned. Statens industriverk har som yttrande överlämnat en
egen utredning (SIND PM 1982:1) Förpackningsindustri - konsekvenser av
returanvändning och återvinning. Industriverket förordar införande av ett
återglassystem som innebär att alla flaskor samlas in och krossas för att
användas som råvara vid tillverkningen av nya glas. Enligt industriverket kan
det vara samhällsekonomiskt fördelaktigare att välja ett alternativ med bred
återvinning än att välja den linje som har föreslagits av dryckesförpackningsutredningen.
Ärendet bereds f. n. i regeringskansliet.

PLM har i Sverige två anläggningar för tillverkning av förpackningsglas,
nämligen Hammars glasbruk i Askersunds kommun och Limmareds
glasbruk i Tranemo kommun nära Borås. År 1981 producerade dessa båda
glasbruk 204 miljoner resp. 291 miljoner glas, varav 103 miljoner resp. 3
miljoner vin- och spritglas och 67 miljoner resp. 4 miljoner öl- och
läskedrycksglas. Antalet anställda är vid Hammars glasbruk ca 300 och vid
Limmareds ca 400. Ca 25 % av produktionen exporteras. Importen av
tomma vin- och spritglas är försumbar.

Näringsutskottet

Frågan om hantering av tömda dryckesemballage har under senare år
ägnats stor uppmärksamhet från samhällets sida, med utgångspunkt främst i
miljö- och resursaspekter. I det föregående har lämnats en kort redogörelse
dels för vissa utredningsförslag, dels för riksdagens behandling våren 1980 av
frågor om dryckesemballage.

Näringsutskottet vill betona att tomglashanteringen bör ses i ett övergripande
samhällsperspektiv. Från miljösynpunkt är det angeläget att nedskräpningen
i naturen och att antalet glas i sophanteringen minskar.
Åtgärder enligt de förslag som har framlagts av utredningen om återvinning
av vissa dryckesförpackningar m. m. är otvivelaktigt ägnade att i betydande
mån tillgodose de önskemål som föreligger i dessa hänseenden. I sammanhanget
må dock nämnas att returglasen i vin- och spritsortimentet återlämnas
till blott 61 %, vilket kan jämföras med återlämningen av bryggeriglasen som
uppgår till 97 %. Dryckesförpackningsutredningen räknar med att återlämningsfrekvensen
skall kunna ökas genom enbart panthöjningar. Flera
remissinstanser har emellertid ifrågasatt detta.

Utskottet finner att glas kan förväntas komma att utgöra ett viktigt
förpackningsmaterial under överskådlig tid. Genom den snabba utvecklingen
på emballageindustrins område har emellertid glasets ställning som
emballagematerial försvagats väsentligt under senare år. Enligt statens
industriverks bedömning kan produktionen av förpackningsglas på sikt
väntas minska ytterligare med påföljd att det ena av de två glasbruk i landet

JoU 1982/83:39

10

som tillverkar sådant glas riskerar att försvinna. En väsentlig ökning av
andelen returglas för vin och sprit skulle enligt PLM:s remissyttrande
föranleda en snar nedläggning av ett glasbruk.

Enligt utskottets bedömning är det angeläget att samhället inte vidtar
åtgärder som driver fram en nedläggning av ifrågavarande slag. Om
återtagning och återvinning av tomglasen organiseras enligt den i det
föregående beskrivna återglasmodellen skulle en sådan nedläggning kunna
undvikas. På kort sikt skulle glashanteringen härigenom sannolikt fördyras.
På längre sikt kan en lösning av denna typ bli samhällsekonomiskt
fördelaktigare, om lättare glas tas fram och utformningen moderniseras.

Återglassystemet tilldrar sig intresse såväl från industri- och sysselsättningssynpunkt
som från miljösynpunkt. Det innebär att betydligt färre vinoch
spritflaskor än nu skulle hamna i naturen eller i sophanteringen.

Förpackningsindustrin har föreslagit att den skall kunna avtala med
bensinstationer och andra intresserade att åta sig att ta emot returglas - i
automater eller manuellt - och därvid återbetala glaspanten. Samtidigt skulle
allmänheten beredas möjlighet att göra sig av med annat förpackningsglas.
En lösning i den riktningen synes kunna erbjuda betydande fördelar.

Näringsutskottet förordar således att det fortsatta arbetet i regeringskansliet
för ökad återvinning av vin- och spritbuteljer inriktas på införande av ett
återglassystern. Ett viktigt inslag i ett sådant system måste vara att
allmänhetens återlämning underlättas. Systemet bör syfta till att största
möjliga kvantiteter tomglas återtas för att hushållsavfallet skall minska och
för att använt glas i ökad utsträckning skall kunna nyttjas som råvara för
glasindustrin. Införande av en förhöjd pant, såsom dryckesförpackningsutredningen
har föreslagit, bör givetvis noga övervägas i sammanhanget.

Stockholm den 28 april 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson
(s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Wivi-Anne
Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp),
Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Sivert Andersson (s), Ivar
Franzén (c) och Nic Grönvall (m).

JoU 1982/83:39

11

Avvikande mening

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser att den avslutande del av
yttrandet som börjar med ”Näringsutskottet förordar” och slutar med ”i
sammanhanget” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet finner med hänsyn till vad som angetts i det föregående
att åtskilliga skäl kan anföras till förmån för ett återglassystem. Inte minst
synes möjligheten att därvid återvinna även förpackningsglas böra betonas. I
sammanhanget bör dock uppmärksammas att, som dryckesförpackningsutredningen
framhållit, ett system med glaskross för allmänheten skulle
innebära en principiell nyhet. Utskottet vill därför förorda att ytterligare
jämförelser sker mellan olika återvinningssystem med avseende på kostnader,
sysselsättning och miljöpåverkan och att en försöksverksamhet inleds på
olika håll i landet. Införande av en förhöjd pant, såsom utredningen
föreslagit, bör givetvis noga övervägas i sammanhanget.