om anslag m.m. till Socialdepartementet m.m. och till Internationell samverkan (prop. 1981/82:100 bil. 8)

Betänkande 1981/82:SoU32

SoU 1981/82:32

Socialutskottets betänkande
1981/82:32

om anslag m. m. till Socialdepartementet m. m. och till Internationell
samverkan (prop. 1981/82:100 bil. 8)

1 betänkandet behandlas regeringens i proposition 1981/82:100 bilaga 8
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1982/83 under avsnitten A. Socialdepartementet m. m. och L. Internationell
samverkan jämte motioner.

Socialdepartementet m. m.

1. A 1. Socialdepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt A 1 (s. 33) och hemställer

att riksdagen till Socialdepartementet för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 17 673 000 kr.

2. A 2. Kommittéer m. m. Regeringen har under punkt A 2 (s. 34) föreslagit
riksdagen att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 26 500 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:1293 av Nils Carlshamrem. fl. (m) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkande 1), att riksdagen vid behandlingen av proposition
1981/82:100, bil. 8., beslutar att för budgetåret 1982/83 till Kommittéer m. m.
anvisa ett reservationsanslag av 23 850 000 kr., vilket innebär ett i
förhållande till regeringens förslag 2 650 000 kr. lägre anslag.

I motion 1981/82:1749 av Sven Johansson (c) och Anders Gernandt (c)
hemställs att riksdagen beslutar uttala att åtgärder skall vidtas i enlighet med
motionens syfte för att skapa en god inre miljö.

I motion 1981/82:2085 av Britta Hammarbacken m. fl. (c) hemställs, såvitt
här är i fråga (yrkande 2), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
utredning om möjligheterna till en ”social färdskrivning”.

Motiveringen till motionsyrkandet finns i motion 1981/82:2080.

Utskottet

I motion 1981/82:1293 av Nils Carlshamre m. fl. (m) yrkas en nedskärning
av den föreslagna medelsanvisningen till Kommittéer m. m. med 10 % och
att följaktligen 23 850 000 kr. anvisas under anslaget. Motionärerna fram -

1 Riksdagen 1981182. 12 sami. Nr 32

SoU 1981/82:32

2

håller bl. a. att kommittéernas arbete bör kunna påskyndas qch att
restriktivitet med nya utredningsuppdrag bör iakttas.

Utskottet vill erinra om att en rad åtgärder vidtagits eller planeras i syfte att
begränsa och effektivisera kommittéyerksamheten,(se budgetpropositionen
bil. 2 Budgetförslaget s. 89). Det är därför motiverat att begränsa
medelsanvisningen under bl. a. förevarande anslag. Enligt vad utskottet
inhämtat innebär regeringens förslag - med hänsyn till pris- och löneutvecklingen
- en reell minskning av medelsanvisningen med ca 4,5 milj. kr. Den
faktiska minskningen uppgår till 1 milj. kr. Utskottet anser att en
nedskärning av medelsanvisningen utöver vad regeringen föreslagit inte bör
göras, eftersom en sådan nedskärning sannolikt skulle leda till behov av
tilläggsanslag och man inte medvetet bör underbudgetera ett anslag.
Utskottet avstyrker således motionen i här aktuell del (yrkande 1) och
tillstyrker propositionsförslaget.

Sven Johansson (c) och Anders Gernandt (c) vill i motion 1981/82:1749 att
riksdagen skall uttala att åtgärder skall vidtas i enlighet med motionens syfte
för att skapa en god ”inre miljö”. Motionärerna definierar inte begreppet
inre miljö men uttalar bl. a. att syftet är att få till stånd ett samhälle med
bättre livskvalitet. Motionärerna tar upp en rad frågor som är relativt
disparata. De anför att den inre miljön har skadats genom missbruk av
alkohol och narkotika. De pekar på den omfattande brottsligheten, som
enligt motionärernas mening bl. a. lett till att många människor inte ens
vågar anlita tunnelbanan under sena kvällar. Motionärerna pekar också på
abortfrågan och uttalar att en förutsättning för att antalet aborter skall kunna
reduceras väsentligt är en bättre inre miljö. De anför också att den höga
skilsmässofrekvensen bör kunna nedbringas genom förbättringar av den inre
miljön. Motionärerna anser slutligen att regering och riksdag bör ta ett
samlat grepp på alla de i motionen angivna delfrågorna som gäller den inre
miljön.

Socialutskottet har i av riksdagen godkända betänkanden under åren 1971,
1972 och 1973 behandlat frågor om riktlinjer för en inre miljöpolitik (SoU
1971:36,1972:8 och 1973:3). En utredning skulle utarbeta sådana riktlinjer i
syfte att bemästra samhällsproblem som föranleder skadlig stress och psykisk
otrygghet. I 1973 års betänkande anförde utskottet bl. a. följande.

Utskottet får liksom vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden
vid riksdagarna 1971 och 1972 framhålla att i motionen berörs många frågor,
vilkas lösande har stor betydelse för att reducera de påfrestningar som det
moderna samhället medför. En utredning av det slag motionärerna förordar
skulle emellertid spänna över ett så stort område av samhällslivet att det inte
skulle vara ett rationellt sätt att behandla de många problem som tas upp i
motionen i ett sådant sammanhang. Enligt utskottets mening är åtskilliga av
frågorna så betydelsefulla att de utredningar som redan nu pågår på
områdena i fråga bör få fortsätta sitt arbete utan att arbetet skall splittras av
någon form av övergripande utredning. Utskottet kan mot denna bakgrund
inte tillstyrka att den begärda utredningen kommer till stånd.

SoU 1981/82:32

3

Den nu aktuella motionen föranleder samma bedömning som den år 1973
behandlade motionen. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att
statens institut för psykosocial miljömedicin inrättades den 1 juli 1980.
Institutet har till uppgift att utveckla, värdera och förmedla kunskaper om
psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten
omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och information.
Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1981/82:1749.

Slutligen behandlar utskottet motion 1981/82:2085 av Britta Hammarbacken
m. fl. (c), såvitt i motionen yrkas att riksdagen skall besluta att hos
regeringen begära utredning om möjligheterna till en ”social färdskrivning”
(yrkande 2).

Motionärerna anför att vi, trots att vi sannolikt har världens förnämsta
befolkningsstatistik, nästan helt saknar försök att beskriva skeenden i miljön
och vårt sociala liv på ett sådant sätt att oroande trender kan upptäckas, att
samband kan kartläggas och att effekterna av redan vidtagna åtgärder låter
sig utvärderas. Motionärerna vill ha en social rapportering innefattande en
datainsamling som bör utgå från en helhetssyn på människa och miljö och
avse inte bara fysiska och kemiska miljöfaktorer utan även psykosociala och
socioekonomiska faktorer. På ”effektsidan” skulle ingå olika sociala
fenomen och komponenter i vad som brukar kallas livskvalitet.

Motionens motivering är således mycket allmänt hållen och motionärerna
anger inte närmare vilka brister de anser finns i vår statliga statistik, i annan
datainsamling som syftar till att kartlägga olika förhållanden i samhället eller
då det gäller den omfattande forskning som pågår såväl inom högskoleorganisationen
som inom ramen för den sektoriella forskningen.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Då det gäller
den statliga statistiken pågår ett utredningsarbete inom statistikutredningen
(E 1980:02). Utredningen skall se över den statliga statistikens innehåll och
framtida inriktning. En övergripande granskning skall ske av statistikbehoven
på olika samhällsområden. Betydelsen av att det finns tillgång till
opartisk statistik som faktaunderlag för samhällsdebatten och för en allmän
information om samhällsdebatten skall uppmärksammas.

Utskottet vill vidare erinra om det arbete med olika former av levnadsnivåundersökningar
som görs i vårt land. I anslutning härtill bör nämnas att det
vid institutet för social forskning sker en analys av de teoretiska problemen
och utvecklingen av forskningsmetoderna kring välfärdsmätning. Utskottet
hänvisar härvidlag till finansutskottets betänkanden FiU 1978/79:5 och FiU
1980/81:6. Det pågår också en omfattande forskningsverksamhet inom
högskoleorganisationen, som är av betydelse i förevarande sammanhang.
Medel härför liksom till forskning utanför högskolans ram utgår också från
anslag som är avsedda för sektoriell forskning. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om att utskottet i sitt nyligen av riksdagen godkända
betänkande SoU 1981/82:28 uttalat bl. a. att det är angeläget att ett
1* Riksdagen 1981/82. 12 sami. Nr 32

SoU 1981/82:32

4

informationssystem rörande barns och ungdomars levnadsförhållanden
utvecklas så att vi kan få ett bättre underlag för utformningen av samhällets
insatser för barn och ungdom.

Med hänsyn till vad motionärerna anför om att datainsamlingen bör utgå
från en helhetssyn på människa och miljö finns skäl att hänvisa till följande
som anförs i en rapport av institutet för social forskning, som fogats vid
ovannämnda betänkande FiU 1978/79:5.

Den teoretiska diskussionen inom det forskningsområde som kallas sociala
indikatorer och social rapportering har utmynnat i slutsatsen att man i varje
fall på vetenskapens nuvarande nivå inte kern konstruera något sammanfattande
mått på levnadsnivå. Redovisningen av den sociala utvecklingen måste
i stället integreras i den politiska processen och inriktas på att ge den enskilde
medborgaren och hans/hennes valda representanter ett underlag som gör
helhetsbedömningar möjliga och bättre grundade.

Utskottet avstyrker motion 1981/82:2085 yrkande 2.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1293 yrkande 1 till Kommittéer m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 26 500 000
kr.,

2. beträffande åtgärder för att skapa en god ”inre miljö”
att riksdagen avslår motion 1981/82:1749,

3. beträffande en ”social färdskrivning”

att riksdagen avslår motion 1981/82:2085 yrkande 2.

3. A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Regeringen
har under punkt A 3 (s. 34-37) föreslagit riksdagen att till Forskningsoch
utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1982/83 anvisa
ett reservationsanslag av 25 600 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:738 av Gunnar Biörck i Värmdö m. fl. (m) hemställs,
såvitt här är i fråga (yrkande 1), att riksdagen till Forsknings- och
utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Utskottet

Från anslaget, som är ett reservationsanslag, utgår bidrag till forskning,
undersökningar, utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom socialdepartementets
verksamhetsområde. Bidrag utgår dock inte till renodlad
medicinsk och farmakologisk forskning. Större delen av anslaget utnyttjas

SoU 1981/82:32

5

för bidrag till projekt som tillstyrks av den till socialdepartementet knutna
delegationen för social forskning. Regeringen kan emellertid bevilja medel
från anslaget också för andra ändamål.

Det föreslås i budgetpropositionen att 25 600 000 kr. anvisas under
anslaget, vilket innebär i huvudsak oförändrad medelsanvisning. Vid
budgetårets ingång fanns en reservation om 18 milj. kr.

I motion 1981/82:738 av Gunnar Biörck i Värmdö m. fl. (m) föreslås en
medelsanvisning om endast 5 000 000 kr. Motionärerna vill att viss del av den
besparing, som skulle göras genom ett bifall till motionen, skall tillföras de
medicinska och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsråden samt
statens institut för psykosocial miljömedicin (se i sistnämnda hänseende SoU
1981/82:34).

Motionärerna anför att den här aktuella forskningen uppenbarligen äger
rum utanför den normala ramen för vetenskaplig verksamhet med avseende
på såväl granskningen av forskningsprojekt som redovisningen av dessa. Det
kan med fog ifrågasättas om statliga myndigheter skall bedriva forskningsverksamhet
av denna omfattning utanför universitets- och högskoleorganisationens
ram, anför motionärerna. Tillgängliga medel bör först tillföras den
kvalificerade forskningsorganisationen.

I en promemoria som på utskottets begäran upprättats inom socialdepartementet
anförs med anledning av motionen bl. a. följande.

Delegationen för social forskning utses av regeringen och består av högst
elva ledamöter och ersättare. Den är sammansatt av företrädare bl. a. för
såväl den samhällsvetenskapliga som den medicinska forskningen. Av all den
forskning som bedrivs med medel från delegationen är ca två tredjedelar
förlagd till universiteten. Ansökningar om bidrag till såväl forskning som
försöks- och utvecklingsverksamhet bedöms av fyra vetenskapsmän, som
ingår i delegationen och fyra företrädare för samhällsintressen i delegationens
arbetsutskott. Ansökningarna överlämnas dessutom för bedömning till
andra forskningsorgan bl. a. medicinska forskningsrådet. Forskningen
redovisas som all annan forskning i nationella och internationella forskningsfora,
t. ex. vetenskapliga publikationer. Åtskilliga av projekten redovisas
dessutom i doktorsavhandlingar. För alla projekt gäller att de skall redovisas
till delegationen. Vissa rapporter publiceras i delegationens skriftserie. Det
förtjänar således att understrykas att de forskningsmedel som utgår ur
socialdepartementets anslag för forsknings- och utvecklingsarbete så gott
som uteslutande är medel som beviljas efter ett fritt ansökningsförfarande,
enligt samma principer som vid forskningsråden. De ansökningar som avser
forskningsprojektet bedöms härvid med avseende både på samhällsintresse
och på vetenskaplighet.

Utskottet har vidare - bl. a. genom hearing med företrädare för
socialdepartementet - inhämtat uppgifter av betydelse för bedömningen av
frågan om storleken av medelsanvisningen under anslaget. Av de sålunda
inhämtade uppgifterna kan nämnas bl. a. följande. Huvuddelen av de medel
som under innevarande budgetår funnits tillgängliga har disponerats eller är
reserverade för särskilda ändamål, bl. a. för äldreberedningens arbete.

SoU 1981/82:32

6

Under de närmaste budgetåren kommer anspråken på anslaget att bli mycket
stora. Man kan räkna med att anspråken kommer att ligga på nivån 52-55
milj. kr./helår. Bl. a. kommer betydande belopp att behövas för utvärderingen
av socialtjänstlagstiftningen. Beträffande missbruksområdet bör
särskilt nämnas behovet av medel för en utvärdering av olika behandlingsmetoder.

Utskottet gör följande bedömning. Riksdagen kommer i dagarna att
föreläggas en omfattande proposition på forskningsområdet. Vid behandlingen
av denna får riksdagen anledning att närmare överväga bl. a.
avvägningen mellan sektoriell forskning och forskning inom högskolans ram.
Utskottet vill dock redan i detta sammanhang uttala att den sektoriella
forskning som bedrivs på det sociala området och där delegationen för social
forskning spelar en betydelsefull roll uppenbarligen även i fortsättningen
måste få hög prioritet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad utskottet
ovan redovisat avstyrker utskottet motion 1981/82:738 i här aktuell del
(yrkande 1) och tillstyrker propositionen i motsvarande del. Utskottet vill
tillägga att, som framgår av budgetpropositionen (bil. 8 s. 37), frågan om den
forskning och utbildningsverksamhet inom primärvården och angränsande
områden inom socialtjänsten som hittills bedrivits vid vårdcentralen i Dalby
och de socialmedicinska forskningsstationerna i Tierp och Vilhelmina
kommuner kommer att behandlas närmare i den nämnda forskningspropositionen.

Utskottet hemställer

beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:738 yrkande 1 till Forsknings- och utvecklingsarbete
samt försöksverksamhet för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 25 600 000 kr.

4. A 4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
A 4 (s. 37) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 1 560 000 kr.

5. A 5. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Regeringen har under punkt A 5 (s. 37-44) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten m. m.
inom socialdepartementets verksamhetsområde inom de kostnadsramar som
har förordats i propositionen, dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom
socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 9 000 000 kr.

SoU 1981/82:32

7

Motion

I motion 1981/82:1293 avNilsCarlshamre m. fl. (m) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkande 2), att riksdagen vid behandlingen av proposition
1981/82:100, bil. 8, beslutar att för budgetåret 1982/83 till Vissa byggnadsarbeten
m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde anvisa ett
reservationsanslag av 8 100 000 kr., vilket innebär ett i förhållande till
regeringens förslag 900 000 kr. lägre anslag.

Utskottet

Regeringen har föreslagit bl. a. att 9 000 000 kr. anvisas under anslaget.
Nils Carlshamre m. fl. (m) har i motion 1981/82:1293 yrkat en tioprocentig
reducering av beloppet under hänvisning till den huvudmannaskapsreform
beträffande vissa institutioner på socialtjänstområdet, som skall träda i kraft
vid årsskiftet 1982-1983, och till att medel för byggnadsarbeten m. m. står till
förfogande för de nya huvudmännen, nämligen landsting och kommuner.

Som framgår av budgetpropositionen har regeringen vid beräkningen av
anslaget tagit hänsyn till huvudmannaskapsförändringen. Beträffande de
olika poster, som ingår i anslaget (se bil. 8 s. 44), finns härutöver skäl anföra
följande.

Då det gäller ungdomsvårdsskolorna har det inte beräknats medel för
några nya projekt. Inte heller då det gäller statens bakteriologiska
laboratorium avser medelsberäkningen annat än tidigare beslutade investeringar.
Under rubriken Diverse projekt beräknas medel för vissa hastigt
uppkomna behov av byggnadsåtgärder. Posten har hitintills till större delen
disponerats för projekt inom ungdomsvårdsskoleområdet. För nästa budgetår
tas posten upp med ett belopp om 1 650 000 kr., varav huvuddelen eller 1
milj. kr. avser pågående projekt. Slutligen tas upp en post avseende Vissa
projekteringskostnader om 200 000 kr. Denna post har reducerats med två
tredjedelar i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår.

Av den lämnade redovisningen framgår att huvuddelen av de medel som
kommer att förbrukas under nästa budgetår avser pågående projekt. Vid
medelsberäkningen har hänsyn tagits till huvudmannaskapsreformen. På
grund av det anförda och då regeringen till sitt förfogande bör ha vissa medel
som kan användas vid hastigt uppkomna behov av byggnadsåtgärder
avstyrker utskottet motionsyrkandet (yrkande 2) och tillstyrker regeringens
förslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om vissa
byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde
inom de kostnadsramar som har förordats i
propositionen,

SoU 1981/82:32

8

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1293 yrkande 2 till Vissa byggnadsarbeten
m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 9 000 000
kr.

Internationell samverkan

6. L 1. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt socialpolitiskt
samarbete m. m. Regeringen har under punkt L1 (s. 236)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt
internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa
ett förslagsanslag av 22 006 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:1293 av Nils Carlshamrem. fl. (m) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkande 5), att riksdagen vid behandlingen av proposition
1981/82:100, bil. 8, beslutar att för budgetåret 1982/83 till Bidrag till
världshälsovårdsorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete
m. m. anvisa ett förslagsanslag av 19 806 000 kr., vilket innebär ett i
förhållande till regeringens förslag 2 200 000 kr. lägre anslag.

Utskottet

Huvuddelen av den föreslagna medelsanvisningen, 22 006 000 kr., avser
bidrag som Sverige skall erlägga för sitt medlemskap i världshälsovårdsorganisationen
(WHO). Bidraget, som för innevarande budgetår uppgår till
11 800 000 kr., beräknas öka med 8 437 000 kr. till 20 237 000 kr.

Nils Carlshamre m. fl. (m) föreslår i motion 1981/82:1293 att ett belopp
som är 10 % lägre än det av regeringen föreslagna skall anvisas under
anslaget. Motionärerna uttalar att de värdesätter WHO:s verksamhet men
likväl förordar att viss återhållsamhet iakttas då det gäller bidragsgivningen
till organisationen.

Utskottet har beträffande avgiften till WHO inhämtat följande. Avgiftens
storlek fastställs genom politiska beslut i organisationens styrande organ -världshälsovårdsförsamlingen - på grundval av ländernas BNP. Sverige kan
därför inte ensidigt bestämma avgiftens storlek. Ett minskat anslag för
kommande budgetår innebär att Sverige får en skuld gentemot WHO som får
betalas senare. - Den stora ökningen av bidraget för nästa budgetår beror i
första hand på den höjda dollarkursen. WHO:s budget fastställs i dollar.

SoU 1981/82:32

9

Utskottet, som anser att Sverige fortlöpande bör fullgöra sina förpliktelser
gentemot WHO, avstyrker motion 1981/82:1293 i här aktuell del (yrkande 5).
Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.

Utskottet hemställer

beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1293 yrkande 5 till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
samt internationellt socialpolitiskt samarbete
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
22 006 000 kr.

7. L 2. Vissa internationella resor. L 3. Vissa internationella kongresser i
Sverige. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna L 2 och
L 3 (s. 236 och 237) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1982/83 anvisar

1. till Vissa internationella resor ett reservationsanslag av 127 000
kr.,

2. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag
av 200 000 kr.

Stockholm den 9 mars 1982

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Rune Gustavsson
(c), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg
(s), Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Kersti Swartz (fp), Anita
Bråkenhielm (m), Stig Alftin (s), Gunhild Bolander (c), Maria Lagergren (s)
och Anita Persson (s).

Reservationer

Två reservationer har avgivits av de moderata ledamöter som deltagit i
ärendets avgörande, nämligen Mårten Werner, Blenda Littmarck och Anita
Bråkenhielm.

Vid 2. A 2. Kommittéer m. m.

1. Beträffande medelsanvisningen (mom. 1 i hemställan) anser reservanterna dels

att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 2 som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med ”tillstyrker propositionsförslaget” bort ha
följande lydelse:

Kartong: S. 10, rad 22 Står: samt socialpolitiskt Rättat till: samt internationellt
socialpolitiskt

SoU 1981/82:32

10

En rad åtgärder har vidtagits eller planeras i syfte att begränsa och
effektivisera kommittéverksamheten (se budgetpropositionen bil. 2 Budgetförslaget
s. 89). Åtgärderna bör enligt utskottets mening leda till att
väsentliga besparingar kan göras i fråga om kostnaderna för utredningsverksamheten.
Utskottet anser det angeläget att stor restriktivitet iakttas då det
gäller att tillsätta nya utredningar. Härtill kommer att socialdepartementets
egna personalresurser bör kunna användas i större utsträckning än som
hitintills varit fallet för utredningsverksamhet.

Regeringens förslag innebär - med hänsyn till pris- och löneutvecklingen -en reell minskning av medelsanvisningen med ca 4,5 milj. kr. Den faktiska
minskningen uppgår till 1 milj. kr. Utskottet anser med hänsyn till det ovan
anförda att medelsanvisningen kan begränsas ytterligare, nämligen i enlighet
med förslaget i motion 1981/82:1293 (yrkande 1). Med ändring av regeringens
förslag bör således ett belopp om 23 850 000 kr. anvisas under
anslaget.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1293 yrkande 1 och
med anledning av regeringens förslag till Kommittéer m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 23 850 000
kr.,

Vid 6. L 1. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m. m.

2. Beträffande medelsanvisningen anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 9 som börjar med
”Utskottet, som” och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha
följande lydelse:

Utskottet, som anser att Sverige fortlöpande bör fullgöra sina förpliktelser
gentemot WHO, anser sig böra tillstyrka regeringens förslag till medelsanvisning
för nästa budgetår.

Enligt utskottets mening framstår det emellertid som orimligt att
avgifterna till WHO skall bestämmas i dollar, trots att organisationens
utgifter uppenbarligen i stor utsträckning bestäms i andra valutor. Utskottet
anser bl. a. med hänsyn härtill att Sverige bör aktualisera frågan om att
bestämma avgiften i annan valuta, i första hand i schweizerfrancs. Detta bör
ges regeringen till känna med anledning av motion 1981/82:1293 yrkande

5.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande medelsanvisningen

att riksdagen dels med anledning av motion 1981/82:1293 yrkande 5

SoU 1981/82:32

11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1981/82:1293 yrkande 5 i den mån yrkandet inte behandlats i
första dels-satsen till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
samt socialpolitiskt samarbete m. m. för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 22 006 000 kr.

Särskilt yttrande

Vid 3. A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

Beträffande medelsanvisningen, såvitt avser senare budgetår, anför Mårten
Werner, Blenda Littmarck och Anita Bråkenhielm (alla m) följande.

Som anges i utskottets yttrande har socialutskottet haft en hearing med
företrädare för socialdepartementet rörande delegationen för social forskning
och dess verksamhet. De uppgifter som därvid lämnats har inte
övertygat utskottet om att man i fortsättningen bör bibehålla konstruktionen
med en särskild delegation för social forskning inom socialdepartementet.
Starka skäl talar för att den sociala forskningen i princip skall tillföras medel i
samma ordning som gäller för annan forskning av närliggande art, t. ex. den
samhällsvetenskapliga, nämligen via forskningsråd. Forskningsråden är
fristående och synes ha tillgång till större kompetens för bedömning av
forskningsprojekts kvalitet än delegationen för social forskning.

Ett skäl för en inomdepartemental styrning av social forskning skulle
kunna vara att man i större utsträckning vill gynna s. k. beställningsforskning,
t. ex. för att följa upp politiska beslut inom området. Ett sådant område
kunde vara socialberedningens utvärderingsuppgifter. Den redovisning av
socialdepartementets syn på medelstilldelningen, som redovisas i utskottets
yttrande, visar emellertid att det inte är en huvuduppgift för delegationen att
beställa forskning av speciell karaktär. Vi har för avsikt att återkomma till
den här berörda frågan i anslutning till proposition 1981/82:106 om forskning
m. m.

; ‘ > -I .'.K f‘V:

■ ■■■' ■ - ' . •

' ' ■ 1

., • , ' >:• v ■K/:;.

, :■; '■ !.■

: , .. ■ ; - 1 ;• . ' •'

• . 1 V. i ■

.. .1

• ■

.. . •

... ■- ■ • ■■■ '

•V.'' • •' V • •

■ . • . ' •' r ^ - ■ >'c

GOT AB 70668 Stockholm 1982